Alla inlägg under oktober 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 oktober 2017 11:02

I Facebook-gruppen Regional, Minority & Indigeneous Languages hittade jag följande fråga (här översatt):


”I sin bok Auðnin (översatt till engelska som ”The Day of Dark”) skriver Yrsa Sigurðardóttir att det inte finns några svordomar i grönländskan (Kalaallisut), vilket skulle innebära att grönländarna använder danska för svordomar. Kan någon bekräfta detta? Finns det andra språk utan svärord?”


Intressant fråga, som vidarebefordras till nätdagbokens läsare.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 oktober 2017 18:20

 

(Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 16 oktober 2017 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s att informationen kan beskrivas med numeriska värden.


Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avseende på ordet ”digitalization”. Någon började dock plötsligt använda digitalization som synonym för computerization. Snömosbollen kom i rullning, och det stod inte på förrän den landade i ”världens kanske modernaste land”.


Nu kan vi börja prata om viral spridning! ”Digitalisering” i svensk tappning har kommit att betyda datorisering, datoranvändning, automatisering, robotisering, internetuppkoppling eller -användning i allmänhet, internetuppkoppling eller -användning via fibernät i synnerhet samt det mesta annat som har med databehandling och informationsteknik att göra.


I ett exempel häromveckan betecknade en befattningshavare till och med det kommande skiftet från 4G- till 5G-nät för digitalisering.


Våra statsråd svänger sig också, när de inte pratar om ”outsourcing” , med uttrycket digitalisering så fort de hinner. Det ska även finnas en digitaliseringsminister i regeringen numera, säger de som vet.


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 oktober 2017 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska.

Se också denna artikel !

Fredrik W

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 oktober 2017 15:22

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Allt förändras men är sig likt”,av Lena Andersson. Hon kritiserar föreningen av postmodernism och positivism och dess konsekvenser på det språkliga området:


”Denna kvasiempiristiska men i grunden upplösta världsåskådning smyger sig in överallt, och det är inte alltid enkelt satt urskilja dess tankemässiga ursprung. Ett exempel var när Svenska Dagbladets språkspalt förra veckan (7/10) skrev att en ny europeisk dialekt kommer att uppstå med Brexit. Denna euro english (med gemener) kan äntligen få blomstra i Europa nu när man snart ’slipper den språkkonservativa bromsklossen Storbritannien’.


Ett exempelvis på euro english var att européer ofta anger härstamning i pågående form: I am coming from. (Europé var i detta fall att inte ha engelska som modersmål.) Enligt bromsklossen britter, som behärskar engelska, är detta fel, men språkforskaren menade att ´det borde vara okej att säga så’. Den märkbara empirin här är att folk säger så. Mätdata är allt vi får luta oss mot. Alltså är det sant i betydelsen rätt.”


Hon skriver vidare:


”Tanken att det torftiga jag säger på engelska är rätt bara för att ingen kan visa inför vilken gudomlig domstol det är fel, innebär inte att det är bra. Och varför nöja sig med halvmesyrer när man kan sträva mot fulländning.”


För övrigt tror jag inte att det någonsin kommer att uppstå en euroenglish dialekt. På sin höjd skulle det kunna uppstå en sociolekt i EU-kretsar, det vill säga bland politiker och tjänstemän i Bryssel och Strassburg som regelbundet använder engelska som andraspråk sinsemellan. Varför skulle hotellpersonal på till exempel Cypern utveckla en särskild engelska på grund av möten med turister, som inte har engelska som modersmål, från Europas alla hörn? Dessutom finns det en stor koloni av ryssar på Cypern.


Visst kan man säga ”I am coming from Sweden”, i ett samtal med en britt, när man menar att man härstammar från Sverige. Men då får man räkna med att det kan uppstå missförstånd och att britten tror att man nyss har anlänt från Sverige. Det är det exempel som Lena Andersson tar upp. Till och med avvikande uttal kan leda till missförstånd. En amerikansk språkbloggare bosatt i Storbritannien berättade en gång att han hade problem att få vatten på en pub, eftersom hans uttal av water avvek från det gängse brittiska.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 oktober 2017 16:38

(Texten är hämtad från TNC:s webbplats)

 

Facktexter bör vara skrivna på klarspråk: de behöver en logisk struktur på innehållet med varierad meningsuppbyggnad och tydliga samband mellan meningarna.

 

På motsvarande sätt behövs det en terminologisk medvetenhet för att skriva en text på klarspråk. Frågor som man behöver ställa sig är: Vilka termer behövs? Hur förklarar jag dem? Använder jag dem konsekvent? Här tar vi upp dessa aspekter på fackspråk och klarspråk i två texter, Klarspråkigt fackspråk, vad är det? och Utan terminologiarbete inget klarspråk.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 oktober 2017 08:00

(Presentationstexten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

 

Boken innehåller en språklig tolkning av älvdalska växtnamn och kommentarer av botanisk och kulturhistorisk art.

 

 

Vad är en "dassblomma"? Vilka växter använde man att färga med? Hur kom flyghavren till Älvdalen i norra Dalarna? Finns det guckusko i socknen? Hur kurerade man barn mot kikhosta? Hur skyddade man sig mot trollen? Hur gjorde man ärtrör och pipskaft i övre Dalarna förr i tiden? Varför heter höstfibbla blundbljomm på älvdalska? Det här är exempel på frågor som besvaras i Lars Steenslands bok Älvdalska Växtnamn förr och nu.


Boken innehåller en unik och omfångsrik materialsamling. Författaren har kryddat sin språkliga tolkning av dessa växtnamn med en mängd kommentarer av botanisk och framför allt kulturhistorisk art. På det viset har boken något att erbjuda, oavsett om man är språkligt, botaniskt eller kulturhistoriskt intresserad. Till bokens pärlor hör en nyupptecknad sägen om hur den Onde bokstavligen fick bita i gräset, när han en gång skulle tävla med vår Herre. Författaren är professor i slaviska språk i Lund men har i 25 år ägnat en stor del av sin fritid åt älvdalskan, ett av Sveriges mest ålderdomliga och särpräglade folkmål.


Boken kan hämtas ner som pdf-fil eller beställas som tryckt exemplar här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 oktober 2017 22:33

Saxat från Institutet för språk och folkminnens webbplats:


”Den 13 oktober firas internationella klarspråksdagen (international plain language day) runt om i världen.

Dagen startades 2011 i USA, och datumet valdes eftersom den amerikanska klarspråkslagen (the plain writing act) skrevs under den 13 oktober 2010.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards