Alla inlägg under oktober 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 okt 17:44

 

Vi återkommer med ytterligare information, när boken har lämnat tryckeriet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 okt 18:55

Sedan 4 september finns TNC på Solnavägen 1E (i SIS lokaler) vid Torsplan i Stockholm på gränsen till Solna. Post till TNC skickas numera till:


Terminologicentrum TNC

Box 6160

102 33 Stockholm


TNC har samma e-postadresser och telefonnummer som tidigare. Informationen har hämtats från senaste numret av TNC-Aktuellt.


(Denna nätdagbokj är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 20 okt 15:49

Nordiska museet i Stockholm anordnar den 20 - 22 oktober kultursamtal och film (se helsidesannons i DN idag). Det är ett samarrangemang mellan Nordiska ministerådet, Nordiska rådet och Nordisk Film & TV Fond via Kulturbyrån, i samarbete med Nordiska museet och Föreningen Norden.


Men varför måste evenemanget heta ”Best of Norden”? Engelska är väl inte ett nordiskt språk? Det naturliga vore att arrangemanget har ett svenskt namn i Sverige och på respektive språk i de övriga nordiska länderna. Varför upphöja engelska till ett lingua franca i Norden?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 20 okt 15:28

Forskare har undersökt om alkoholpåverkan underlättar bemästrandet av ett främmande språk. I ett experiment vid universitetet i Maastricht deltog 50 tysktalande studenter, som lär sig nederländska. Den första hälften blev serverade öl innan experimentet startade, medan den andra hälften intog en alkoholfri dryck. Vid utvärderingen av de inspelade konversationerna var de något berusade deltagarna betydligt bättre än de nyktra - särskilt i fråga om nederländskt uttal. Däremot varnade forskarna för att effekten skulle kunna förångas med större mängder alkoholhaltiga drycker.


(Se också (ze.tt, deutschlandfunknova.de)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 okt 11:02

I Facebook-gruppen Regional, Minority & Indigeneous Languages hittade jag följande fråga (här översatt):


”I sin bok Auðnin (översatt till engelska som ”The Day of Dark”) skriver Yrsa Sigurðardóttir att det inte finns några svordomar i grönländskan (Kalaallisut), vilket skulle innebära att grönländarna använder danska för svordomar. Kan någon bekräfta detta? Finns det andra språk utan svärord?”


Intressant fråga, som vidarebefordras till nätdagbokens läsare.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 okt 18:20

 

(Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s att informationen kan beskrivas med numeriska värden.


Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avseende på ordet ”digitalization”. Någon började dock plötsligt använda digitalization som synonym för computerization. Snömosbollen kom i rullning, och det stod inte på förrän den landade i ”världens kanske modernaste land”.


Nu kan vi börja prata om viral spridning! ”Digitalisering” i svensk tappning har kommit att betyda datorisering, datoranvändning, automatisering, robotisering, internetuppkoppling eller -användning i allmänhet, internetuppkoppling eller -användning via fibernät i synnerhet samt det mesta annat som har med databehandling och informationsteknik att göra.


I ett exempel häromveckan betecknade en befattningshavare till och med det kommande skiftet från 4G- till 5G-nät för digitalisering.


Våra statsråd svänger sig också, när de inte pratar om ”outsourcing” , med uttrycket digitalisering så fort de hinner. Det ska även finnas en digitaliseringsminister i regeringen numera, säger de som vet.


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska.

Se också denna artikel !

Fredrik W

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17
18
19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se