I en artikel i University World News den 1/9 2017 redogör Hans de Wit för diskussionen om engelskans roll som undervisningsspråk inom den högre utbildningen i Europa. Har försöker också diskutera för- och nackdelar med användningen av engelskan. Han skriver inledningsvis:

"Under de senaste 25 åren har ett ökande antal högskolor på den europeiska kontinenten börjat undervisa på engelska i klasser, kurser och på kompletta program. Undersökningar visar att engelska har blivit huvudspråket för undervisningen, särskilt på masternivå.

Nederländerna leder före andra länder med 70 procent av alla masterkurser och 20 procent av kandidatkurserna som erbjuds på engelska vid dess forskningsuniversitet. (Dock är procentandelarna mindre, 20 procent för masterkurserna och 6 procent för kandidatkurserna, vid de holländska universiteten i tillämpad naturvetenskap, vilka är större än forskningsuniversiteten både i fråga om antalet institutioner och studenter.) Andra länder där engelska är ett viktigt undervisningsspråk inom den högre utbildningen är Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Sverige och Schweiz. Vi ser en ökande användning av engelska i undervisning och lärande också utanför Europa, till exempel i Sydkorea."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår registrerades inlägg nummer 4 000 i denna nätdagbok. Det första inlägget publicerades den 29 september 2006. Nätdagboken har alltså varit igång i snart tolv år. Orsaken till att nätdagboken har överlevt så länge och publicerat så många inlägg är naturligtvis att Språkförsvaret som organisation står bakom den.

Observera att nätdagboken inte bara publicerar inlägg från medlemmar. Vi är också beredda att publicera inlägg från sympatisörer och utomstående i språkfrågor. Skicka i så fall inlägget till sprakforsvaret@yahoo.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersom jag är mycket intresserad av ämnet historia, inhandlar jag då och då historieböcker för att täcka luckor i mitt vetande eller i hopp om att ta del av en ny vinkling av historien. Nyligen införskaffade jag Antiken Från Faraonernas Egypten till romarrikets fall av Nils Billing/Susanne Carlsson/Ragnar Hedlund/Allan Klynne/Michael Lindblom och Hugo Montgomery (Natur & Kultur 2017). I förordet skriver författarna:

”Under de senaste decennierna har svensk kurslitteratur i ämnet i det närmaste totalt trängts undan av engelskspråkiga böcker. Som lärare har vi märkt att studenterna fått svårt att uttrycka sig om forntiden på svenska. Den västerländska litteraturens portalgestalt Homeros kallas för ’Homer’, romarnas inbördeskrig för ’civila krig’ (eng. Civil Wars). Det saknas en terminologi på svenska, och det är bland annat mot denna bakgrund vi beslutade oss för att skriva en ny bok om antikens historia, i akt och mening att erbjuda en samlad översikt av epoken för svenska läsare.”

Detta är självfallet ett vällovligt syfte, som förtjänar att uppmärksammas. Det finns ingen anledning att uttala namn eller begrepp enligt engelskt mönster, om dessa redan finns på svenska. Jag har själv hört en minister säga Plato i stället för Platon och en bekant uttala segergudinnan Nike som Najk (se varumärket). Det svenska uttalet av antika grekiska filosofer ligger oftast närmare det grekiska än vad det engelska uttalet gör. Det svenska Herakleitos står närmare det grekiska uttalet (1) än engelskans Heraclitus, som utgår från latinet.

Per-Åke Lindblom

1) Den här nätdagboken kan tyvärr inte återge det grekiska alfabetets bokstäver.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den traditionella, årliga friidrottstävlingen mellan Sverige och Finland, en omtyckt nordisk tillställning, pågår för fullt och jag noterar att den svenska landslagsdräkten bär ordet SWEDEN på bröstet, inget annat. Som om ordet SVERIGE inte skulle vara bekant i sammanhanget – i båda länderna. Trist att se. Men tröjorna är i alla fall gula.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är inte direkt språkrelaterat, men naturligtvis borde det ha vissa konsekvenser för läsförmågan om allt fler lyssnar på böcker i stället för att läsa dem.  På Svensk bokhandel skriver Kalle Laxgård i artikeln ”Digitala tjänster bakom ökning”:

”Bokförsäljningen ökade med 4,5 procent under årets första sex månader. Men medan näthandeln och de digitala prenumerationstjänsterna drar är läget mer bekymmersamt för boklådor och dagligvaruhandel.

Huvudförklaringen till årets försäljningsökning ligger i prenumerationstjänsterna – Storytel, Bookbeat och Nextory.

Tillsammans ökade tjänsternas omsättning med drygt 55 procent i kronor räknat, visar branschens färska statistik. I antal sålda exemplar var deras tillväxt hela 81,9 procent.

Statistiken visar bokförsäljningen under årets första halvår. Sammanlagt ökade omsättningen för branschen med 4,5 procent.”

Läs också ”Några funderingar om bokförsäljningsstatistiken”!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)