Direktlänk till inlägg 23 september 2017

Öppet brev till SSM Fastigheter om namngivning

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 sept 08:00

(Öppet brev till SSM Fastigheter)   

                                      

SSM Fastigheter

Kungsgatan 57 A
111 22 Stockholm

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ SVENSKA NAMN?

 

SSM Fastigheters namngivning på byggprojekt uppmärksammades i en stort uppslagen artikel av Anton Säll i Dagens Nyheter den 8 september. Det gällde namn som Bromma Boardwalk, Platform West, Spånga Studios, The Lab och The Tube. Bromma Boardwalk har tidigare uppmärksammats av Språkförsvaret.


I artikeln motiverar marknadschefen på SSM Fastigheter, Susanne Blomberg, namnvalet på följande sätt:

- Vi vill att namnen ska kännas moderna och/eller urbana och att de ska tilltala vår målgrupp.


Den målgruppen kallar SSM Fastigheter för ”morgondagens urbaniter”, som är ”så internationell”!


Vi har faktiskt en del följdfrågor, som vi hoppas att SSM Fastigheter kan besvara. Varför känns de uppräknade namnen ”moderna och/eller urbana”?  The är den bestämda artikeln på engelska. Det är samtidigt det mest frekventa ordet i engelskan och känt sedan 1100-talet. West har samma ursprung som svenskans väst(-er). Boardwalk betyder strandpromenad, strandväg, i synnerhet belagd med plankor och först myntat i amerikansk engelska 1864. Namnet är förmodligen i det här fallet inspirerat av den amerikanska tv-serien Boardwalk Empire. Tube har åtminstone sex betydelse och inlånades i engelskan från franskan på 1600-talet. Tub finns också på svenska. Lab är bara en förkortning av laboratory och ytterst sett ett låneord från latinet. Lägg till ett b, så får vi den svenska formen, labb eller labbet. Platform, från medeltidsfranskan, skiljer sig bara från den svenska formen genom avsaknaden av ett t.


Inget av de ingående orden i namnen har alltså tillkommit helt nyligen. Menar SSM Fastigheter kanske att moderniteten manifesterar sig genom att namnen aldrig tidigare har använts i Sverige? Heller menar SSM Fastigheter att engelska namn signalerar att byggprojekten verkligen är belägna i stadsmiljö? Var de engelskspråkiga talarna först med att anlägga städer i historien? Är det bara i engelskspråkiga länder som stadsmiljöerna expanderar?


Finns det verkligen människor i Sverige som i första hand låter sig imponeras av vad ett byggprojekt heter? Är ni riktigt säkra på det?


Språkförsvaret publicerar gärna ert svar!


Språkförsvarets styrelse

21/9 2017


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Gunnel Perly Svedberg

Tisdag 10 okt 17:42

Vi ska vara rädda om vårt svenska språk!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 okt 17:44


  Vi återkommer med ytterligare information, när boken har lämnat tryckeriet.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 okt 18:55

Sedan 4 september finns TNC på Solnavägen 1E (i SIS lokaler) vid Torsplan i Stockholm på gränsen till Solna. Post till TNC skickas numera till:   Terminologicentrum TNC Box 6160 102 33 Stockholm   TNC har samma e-postadresser och telefonn...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 20 okt 15:49

Nordiska museet i Stockholm anordnar den 20 - 22 oktober kultursamtal och film (se helsidesannons i DN idag). Det är ett samarrangemang mellan Nordiska ministerådet, Nordiska rådet och Nordisk Film & TV Fond via Kulturbyrån, i samarbete med Nordiska ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 20 okt 15:28

Forskare har undersökt om alkoholpåverkan underlättar bemästrandet av ett främmande språk. I ett experiment vid universitetet i Maastricht deltog 50 tysktalande studenter, som lär sig nederländska. Den första hälften blev serverade öl innan experimen...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 okt 11:02

I Facebook-gruppen Regional, Minority & Indigeneous Languages hittade jag följande fråga (här översatt):   ”I sin bok Auðnin (översatt till engelska som ”The Day of Dark”) skriver Yrsa Sigurðardóttir att det inte finns några svo...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< September 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se