Verein Deutsche Sprache genomför för närvarande en medlemsomröstning om vem som ska utses till årets Sprachpanscher, en motsvarighet till Språkförsvarets negativpris, Årets anglofån. En av de fem kandidaterna är flygbolaget Air Berlin, om vilken det heter i motiveringen:

“Air Berlin

stellt in der Außendarstellung komplett auf Englisch um: "The new European Business Class for all you busy travellers". Zielgruppe ist mit "smart alternative", "business benefits" und der "airberlin flightschool" anscheinend ausschließlich der englische Markt." (1)

Finns det något samband mellan Air Berlins besatthet av engelska fraser och benämningar och det faktum att företaget har ansökt om konkursskydd ?

Observatör

(1) Air Berlin presenterar sig externt helt och hållet på engelska: "The new European Business Class for all you busy travellers“. Målgruppen tycks i och med  ”smart alternative“, ”business benefits“ och ”airberlin flightschool“ uteslutande vara den engelska marknaden.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

The Telegraph rapporterade den 5 maj om ett anförande som Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, hade hållit. Juncker inledde med att säga:

“Jag kommer att uttrycka mig på franska, eftersom engelskan sakta men säkert håller på att förlora sin betydelse i Europa.”  

The Telegraph tillägger att Junckers formulering var menad som ett skämt,  men slår ändå på stort eftersom yttrandet återges i rubriken. Helt obefogat är nämligen inte Junckers yttrande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Notisen är översatt från VDS-Infobrief 32. Woche Nr. 374)

Redan före valet till förbundsdagen (Bundestag) den 24 september har nu ledamöter från olika partier i förbundsdagen gått samman för att förmå den federala regeringen att engagera sig för det tyska språket. Gunther Krichbaum (CDU), Axel Schäfer (SPD) och vice förbundspresident Johannes Singhammer (CSU) kräver i ett brev till förbundskanslern att det tyska språket ska stärkas i synnerhet inom EU: s institutioner, men också ett starkare engagemang för tyskan som ett vetenskapligt språk. De uttrycker sig ganska konkret: "Forskningsresultat som finansieras med federala medel" ska alltid publiceras på tyska och konferenser som äger rum i Tyskland ska "finansieras med tyska skattepengar”,  endast om tyska åtminstone är ett av språken.

Kanzliamtsminister (chef för förbundskanslerns kansli) Peter Altmaier förklarar i sitt svar att den federala regeringen har engagerat sig "eftertryckligt gentemot Europeiska unionens institutioner för en lämplig användning av det tyska språket" i åratal. Vad gäller vetenskapen bekänner sig regeringen till att ”vidmakthålla tyska som vetenskapligt språk, där det är möjligt".

Se vidare Deutschlandfunk.de eller Süddeutsche Zeitung.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den Danske Sprogkreds, en språkorganisation under bildande, har nyligen publicerat ett idégrundlag (se text nedan).

• Det danske sprogs udbredelse i Danmark skal bevares. Vi anser det danske sprog som fundamentet for dansk kultur og samfund og ønsker ikke dansk reduceret til et parallelsprog, som kan anvendes i almindelig kommunikation i Danmark på linje med f.eks engelsk og tyrkisk.
• Vi ønsker at arbejde for en større bevidsthed om det danske sprogs værdi og egenart samt en generel holdningsændring til det danske sprog, så danskere og udlændinge i højere grad kan anse det for smukt og nuanceret. Dette kan gøres ved at fremhæve eksempler på gode sprogbrugere som f.eks forfattere, journalister, politikere eller oversættere og ved at støtte udgivelse af tekster på godt dansk på alle niveauer.
• Vi anerkender det store og solide arbejde, Dansk Sprognævn udfører for at dokumentere det danske sprog og udviklingen af det, men vi ønsker en sprogpolitik, der udover beskrivelsen indeholder klare normative valg. 
•  I normeringen af det danske sprog skal man naturligvis tage hensyn til sprogbrugen, som den udvikler sig, men man skal lægge mere eksplicit vægt på konsekvens og etymologi. 
• Vi er ikke purister, der ønsker det danske sprog renset for al indflydelse fra fremmedsprog, men vi ønsker at problematisere brugen af engelske begreber som f.eks "sale" for "udsalg". Vi vil arbejde for en normændring, så det bliver mere populært at bruge danske betegnelser, og vi vil her søge inspiration i sprogpolitikken i f.eks Norge, Frankrig og Litauen.
• Vi ønsker en ændring af politikken med de mange dobbeltformer. I en tid med stavekontrol installeret på stort set alle computere ser f.eks vi hensynet til, at nogle sprogbrugere måtte have svært ved at finde ud af, hvorvidt de skal skrive "camuflage" eller "kamuflage" for misforstået respekt for mennesker med staveproblemer. Strategien med at indføre en dobbeltform for senere evt. at vælge den oprindelige fra skaber en helt unødvendig usikkerhed, og den har ført til et behov for en særlig retskrivningsmanual i professionelle sammenhænge (f.eks. har Ritzaus bureau måttet udarbejde en særlig retskrivningsmanual for deres medarbejdere).
• På samme måde ønsker vi indførelse af et og kun et kommasystem, hvilket vil sige afskaffelse af reglen om, at man ikke skal sætte "startkomma" foran ledsætninger med mindre der er er tale om parentetiske relativsætninger, men at man skal sætte "startkomma" i forbindelse med sideordnede og samordnede sætninger samt parentetiske relativsætninger. Reglen kræver en noget større grammatisk viden end den, der er udbredt i den danske befolkning, og resultatet af dens indførelse er, at kun de færreste bestræber sig på at sætte korrekte kommaer.
• Den Danske Sprogkreds skelner skarpt mellem de offentlige institutioners brug af sproget, som er omfattet af lov om dansk sprog (lov nr. 332 af 14/05/1997), firmaer, der kommunikerer i det offentlige rum ved f.eks reklamer, og almindelige mennesker. Vi ønsker at sætte Dansk Sprognævns virke til debat og påvirke nævnet til at ændre sprogpolitik, vi ønsker at skabe debat om den kommercielle brug af det danske sprog, men anerkender firmaernes ret til at formulere sig, som de ønsker, og vi ønsker at give den almindelige sprogbruger mulighed for at blive bedre til både mundtligt og skriftligt dansk. Det ligger også fjernt at håne almindelige mennesker, der kommer til at formulere sig uheldigt eller fejlagtigt i det offentlige rum.
•  Offentlige danske institutioner bør efter vores opfattelse have danske navne. Vi finder det f.eks uheldigt, at Copenhagen Business School (CBS) ikke har et dansk navn.
• På samme måde ønsker vi at skabe større opmærksomhed omkring det problematiske i at anvende akronymer som f.eks sosu-assistent, SFO og ADHD-børn i stedet for umiddelbart forståelige ord.
• Sproget i de offentlige medier skal i højere grad styres af kommunikative hensyn. Det er i orden, at en forpustet cykelrytter, der får stukket en mikrofon i næsen, siger nogle svært forståelige ord, men iscenesatte debatter og andre programmer, der har en klart oplysende funktion, bør optages med mere fokus på klar udtale og tydelige pauser. Det er efter vores mening en misforståelse at anse det naturlige talesprog som idealet for eksempelvis tv-aviser og debatprogrammer. Der bør lægges mere vægt på medarbejdernes træning i retorik og fonetik.
•  Undervisning i dansk sprog skal opprioriteres inden for alle skoleformer, sådan at alle - også de mere sprogsvage elever - kan få bedre muligheder for at udvikle et godt, korrekt og funktionelt dansk.
•  Der bør afsættes flere resurser til uddannelse af dansklærere og udarbejdelse af bedre materialer inden for al danskundervisning, herunder folkeskolen, gymnasiet, erhvervsuddannelserne, dansk for udlændinge i Danmark og dansk på udenlandske universiteter og sprogskoler.
• Den Danske Sprogkreds ønsker ikke at definere sig i forhold til andre politiske emner. 
• Den Danske Sprogkreds bestræber sig i sin kommunikation på en venlig og gerne lidt humoristisk tone. Sprogkredsens medlemmer ser sig selv som mennesker, der er seriøst interesserede i det danske sprog, men ikke nødvendigvis mennesker, der har en større viden om sproget end andre. Vi bestræber os - trods eventuelle uenigheder og forskelle i uddannelse, national og social baggrund - at se og behandle hinanden som ligeværdige individer.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bli med den 18.-21 september når vi feirer nordisk språk og kultur på AROS og Godsbanen i Aarhus!

Vi sætter fokus på, hvordan sprog i Norden kan skabe fællesskaber og fordomme, sætte nye standarder for samtalen om ligestilling og udgøre en inkluderende – eller ekskluderende kraft. Vi ser nærmere på sproglig begejstring og æstetisk praksis, og vi gør det på tværs af sprog, medier, lande og genrer.

Publikum inviteres indenfor til møder med forfattere, kunstnere og eksperter. Kom til SKAM-kos, smag på Norden, test din nabosprogsforståelse og mød nogle af de nominerede til Nordisk Råds Film- og litteraturpriser. Der bliver et særligt program for skoler.

Alle arrangementer er gratis.

Sprogfesten arrangeres af Nordisk Sprogkoordination, som arbejder på opdrag af Nordisk Ministerråd. Sprogfesten er en del af Aarhus Kulturhovedstads officielle program.

Læs det foreløbige program på www.sprogkoordinationen.org eller på vores Facebook-side Nordisk Sprogfest

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Ur ”Förord till Finlandssvensk ordbok på nätet”)

Den första upplagan av Finlandssvensk ordbok kom ut år 2000 följd av en kraftigt reviderad upplaga 2008. Huvudredaktör för båda upplagorna var Mikael Reuter och redaktör var Charlotta af Hällström-Reijonen. I omtexterna till den tryckta ordboken från 2008 kan du läsa mer om hur ordboken kom till och om principerna för redigeringen.

Tankar på en nätupplaga har funnits länge inom Institutet för de inhemska språken, eftersom ordboken är slut på förlaget. Tyvärr har det inte funnits resurser för arbetet, men hösten 2015 började bitarna falla på plats. Förlaget Schildts & Söderströms gav oss tillåtelse att ge ut ordboken på nätet i vår egen regi och författarna gav också sitt samtycke. Våren 2016 kunde arbetet börja. Redaktör för nätordboken har Bianca Holmberg varit. Hon har arbetat i nära samråd med IT-experterna Outi Lehtinen och Risto Widenius. Projektet har stötts av en projektgrupp bestående av språkvårdarna Eivor Sommardahl och Pia Westerberg och av avdelningsföreståndaren Nina Martola.

Det är vår förhoppning att Finlandssvensk ordbok ska kunna revideras med jämna mellanrum och vi tar därför gärna emot kommentarer från användarna. Det enklaste sättet att kontakta oss är via Respons-funktionen i den blå menyn.

****

Finlandssvensk ordbok finns på nätet alltsedan december 2016.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad frånTerminologicentrums webbplats, varifrån boken också kan beställas)

Litet lexikon

TNC (Terminologicentrum, f.d Tekniska nomenklaturcentralen) har sedan 1941 gett ut ordlistor och handböcker tillsammans med experter inom de mest skilda områden. I den här ordlistan har vi samarbetat med en enda expert, av en annan art. Det förklarar det något disparata valet av termer som till exempel dulm, nekrocygnasti, korm och kokonum. Med Jan Stenmarks hjälp vill TNC illustrera och beskriva definitionsskrivandets svåra konst och samtidigt fira att Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk fyller 75 år.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sprkförsvaret)