Alla inlägg under juli 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 juli 2017 13:09

(Intervjun publicerades i Clarté nr 2/2017)


Fyra frågor till Arne Rubensson, vice ordförande i nätverket Språkförsvaret


På vad sätt behövs nätverket Språkförsvaret?

 

Vi kämpar för rätten till svenska på alla plan. Alla medborgare ska kunna ta del av forskning och samhällsplanering, och ingen ska behöva känna sig utstött eller "dum" för att information inte finns på svenska. Delar av samhället identifierar sig med en engelsk-amerikansk kultur som är främmande för stora delar av befolkningen: gamla, barn, invandrare, men förstås även andra.


Vilka framgångar har ni haft?

 

Vi har varit en påtryckande instans för att svenska ska bli vara huvudspråk i Sverige (huvudspråk är den benämning som används – av rädsla? – för att utnämna svenska till nationellt språk eller officiellt språk). Vi har genom ständiga kontakter med såväl myndigheter som det privata näringslivet tvingat fram reflektion och ställningstagande och i många fall omprövningar av kampanjer som varit exkluderande för icke-engelsktalande. Internationalism är mångfald, inte monopolisering av kommunikation. Vi stöder mångspråkighet eftersom varje språk är unikt, skapat av kanske miljoners människors gemensamma tankar och erfarenhet genom många århundraden.


En del har nog uppfattningen att Språkförsvaret främst bekämpar engelska lånord. År inte det en ganska oviktig fråga?

 

Vi för inte så många kampanjer mot s.k lånord. Det gör däremot enskilda medlemmar i Språkförsvaret, och det har de all rätt att göra. Vi är inga språkpoliser som organisation. Vi uppmärksammar främst så kallade ”domänförluster”, där vi inom hela samhällsområden kan förlora möjligheten att uttrycka oss och ta del av verksamheter på svenska. Inom universitetsvärlden är mycket på engelska, och där har vi drivit igenom att anställningsansökningar och befordringsärenden kan ske på svenska. Det som händer inom universitetsvärlden liknar "afrikanisering": utbildning på högre nivåer sker inte på modersmålet. Det är märkligt då just länder i Afrika kämpar för att kolonispråket inte ska vara allenarådande.


Finns en risk att ni utnyttjas av allmänt främlingsfientliga svenskhetsivrare? Kan ni hålla rent mot sådana krafter?

 

Vi har varit tämligen förskonade rasism och sexism. Våra enda krav på medlemmarna är att de ska vara lojala mot vår grundfilosofi och våra tre ben: Att verka för svenska språket mot anglifiering (eller annat angrepp), för mellannordisk språkförståelse (svenska-danska-norska) och för mångspråkighet. Ett språks försvinnande är en förlust för hela mänskligheten. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 11 juli 2017 17:00

I en artikel igår i Svenska Dagbladet redogör Elisabet Andersson för UKÄ:s kritik av Konsthögskolan, bl.a för att Konsthögskolan inte har följt språklagen:


"Skolan har inte följt språklagen, som säger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Protokoll har skrivits på engelska och under en längre tid hamnade den som gick in på Konsthögskolans hemsida på en engelskspråkig webbplats."


Trots språklagens brister är den ändå till viss nytta.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 juli 2017 08:00

För den som vill följa användningen av olika språk på internet liksom internetanvändningen överhuvudtaget är Internet World Stats användbar. Enligt statistiken används idag internet av 49,7 procent av jordens befolkning.


De tre största språken på internet är engelska med 952,1 miljoner användare, kinesiska med 763,3 miljoner och spanska med 293,8 miljoner. Problemet med såväl engelskan som franskan, som kommer på nionde plats, är att många andraspråksanvändare inkluderas.


Internetanvändningen varierar mycket från land till land, alltifrån Eritrea med 1,3 procent till Island, som inte bara slagit i taket utan också genom taket med 100,6 procent (hur det nu har gått till).


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Antalet kinesiska turister i Sverige ökar snabbt. Förra året ökade antalet gästnätter från Kina med drygt 25 procent. Sedan 2008 har antalet kinesiska turister ökat med mer än 220 procent. De två största turistgrupperna är dock norrmän och tyskar.


I en artikel ”Kraftig ökning av kinesiska turister som kommer till Sverige” i Svenska Dagbladet idag skriver Malin Jansson:


– Vi hade kunnat göra mycket mer med den kinesiska turismen. Det saknas ofta djup Kinakunskap inom både näringsliv och myndigheter, säger Kristina Sandklef. Information på kinesiska är sällsynt, något som blir ett problem då de kinesiska turisterna ofta saknar språkkunskaper i engelska, menar hon.

- Inte ens på östasiatiska museets hemsida, där delar av samlingarna är unika kinesiska arkeologiska fynd, har de information på kinesiska, säger Kristina Sandklef.”


Språkförsvaret har länge kritiserat Stockholms stad, Stockholm Visitors Board och andra turistbyråer runtom i Sverige för deras övertro på enbart engelska i turistinformation i stället för att satsa på mångspråkig information, som bygger på den verkliga fördelningen av turisterna. Denna nätdagbok är full av sådana kritiska inlägg. Att tilltala turisterna på deras egna språk är oslagbart.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 juli 2017 16:57

Arbetarbladet i Gävle har anlitat en språkkrönikör, Alexander Katourgi. Det är bra, eftersom det inte är så många svenska dagstidningar idag, som har regelbundet återkommande språkspalter. På rak arm kan jag bara ange Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Östgöta-Correspondenten som har det.


I en av Alexander Katourgis språkspalter, ”Ord från barndomen som inte hänger med”, skriver han:


”Dialekter kännetecknas vanligtvis av uttalet, men även ordförrådet kan avslöja ens härkomst. De flesta orden en typisk hälsing använder är förstås gemensamma med standardssvenskan, men ord som laggrann, myssla eller rangel är obegripliga annorstädes.”


Men dialektområden är inte enhetliga. Alexander Katourgi är uppvuxen i Orbaden, som ligger vid sydvästra ändan av Orsjön, som bildas av Ljusnan. Jag är uppvuxen i en by, Bogården, som ligger tre-fyra kilometer fågelvägen därifrån på andra sidan av Orsjön. Det betyder att en sjö eller en älv skiljer oss åt, trots att det fråga om samma socken, Arbrå socken. Det betyder att jag inte förstår två av de tre orden, som han anger, d.v.s laggrann och myssla. Rangel borde vara identiskt med vårt rångel. Det verkar som om både laggrann och myssla finns i färila-, järvsö- och losdialekten, dialekter som alla talas västra Hälsingland.


Det finns klara skillnader mellan de olika sockendialekterna i Hälsingland. De som anses vara de mest särpräglade dialekterna i Hälsingland är järvsödialekten (jarsemålet) och färiladialekten (falamålet). Min morfar, som talade njutångersdialekt, brukade säga att han kunde identifiera alla sockendialekter i Hälsingland. Jag blev tidigt medveten om dialektskillnaderna i Hälsingland. Som tio-elvaåring såg jag en fotbollsmatch mellan vår skola och en skola i Järvsö, d.v.s grannsocknen. Jag hörde en järvsöelev, som också såg matchen, säga till en annan:


”Hä fjorta minuta kvör”.


Jag vände mig förvånat om till min kamrat och sade:


”Det heter ju ’Dä fjorten minuter kvâr ’”. Kvâr uttalades med ett öppet a-ljud, som inte finns i rikssvenskan, och närmast med stöt. Vi uttalade alltså inte ett enda ord likt.


Och varför är inte dialektområden enhetliga? Därför att dialekter fungerar som talspråk och ingen har exempelvis försökt att standardisera hälsingedialekterna i form av ett skriftspråk.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 juli 2017 08:00

I fjol intervjuade Per-Olof Eliasson Per Ledin inför en artikel i Universitetsläraren, en artikel som vi dessvärre missade då. Temat är att ett nytt managementspråk tar plats på svenska universitet och att makt flyttas från forskare och lärare till olika styrorgan. Detta managementspråk är sammankopplat med hur forskning numera värderas:


”En forskare får kanske 12,5 poäng och en annan 8,3, och sådana mätningar av exempelvis publicering ligger till grund för hur pengar fördelas.
– Forskning mäts i godtyckliga citeringsindex och jag får bara poäng i mätsystemet om jag publicerar mig i vissa engelskspråkiga tidskrifter. Det som inom ett forskningsområde traditionellt ses som kvalitet, exempelvis att bidra till att svåra frågor beforskas, eller att vara relevant för lärarutbildningen, får ingen plats.”


Systemet understödjer naturligtvis också engelskans ställning inom den svenska högskolan.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 juli 2017 15:27

I senaste numret av Facköversättaren berättar Henrik Nilsson om TNC och dess verksamhet. Han skriver inledningsvis:


”Att TNC förr hette Tekniska nomenklaturcentralen, är en anrik institution som firade 75 år förra året och är en del av den samlade svenska språkvården är kanske också allmänt känt. Fackspråk och terminologi är TNC:s huvudfokus, men även om mycket av arbetet handlar om svenska språket finns det också flerspråkiga aspekter av TNC:s arbete.


Majoriteten av TNC:s drygt 100 ordlistor har motsvarigheter på andra språk, ofta de nordiska, men i vissa fall även språk som grekiska, turkiska och japanska. Ofta har dessa termer tagits fram i samarbete med expertorganisationer utomlands – och då som utländska motsvarigheter till de svenska termerna.”


Läs vidare här, sid. 5!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 juli 2017 08:00

Frost Anders skrev dagbok på älvdalska redan 1946, det vill säga långt innan den organiserade verksamheten att rädda älvdalskan påbörjades. Dagboken, bearbetad av Bengt Åkerberg, utkommer snart.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4 5 6 7 8
9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Juli 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se