Har ni sett att SvD på flera ställen använder (kanske till och med skapat) ordet "utkontrakterat", rättar till och med statsministern, i stället för det engelska ord som jag varken kan uttala eller stava till. En tummen upp vore väl motiverad?

Björn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fenomenet att beställa varor och tjänster utomlands är ju inte direkt nytt. Men för en 15-20 år se'n passerade omfattningen av det hela en knäckpunkt och "outsourcing" och "to outsource" diskuterades överallt i dåtidens amerikanska medier. Redan då föreslogs översättningarna "utkontraktering" resp. "att utkontraktera" som godtagbara översättningar till svenska.

Helt OK, för att använda en löfvenism. Men själv säger han förstås "outsourcing".

-cj

Så här kunde man läsa i SvD idag:

"Internationella Engelska Skolan, IES, har fått besked från Skolinspektionen att tillstånd för närvarande inte kommer att erhållas för ett antal ansökningar kring ny och utökad grundskoleverksamhet. Bolaget begär omprövning av beslutet."

Då är det bara att hoppas att beslutet står fast ...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svar: Ingressen.

”Ingressen är artikelns viktigaste del. Den ska väcka läsarens intresse och vara slagkraftig. Artikelns viktigaste uppgifter måste finnas i ingressen och i de första styckena.

Undvik långa och krångliga meningar. Två korta meningar är ofta bättre än en lång. Extremt korta meningar kan dock ge texten en stötig och ibland till och med komisk prägel.”

Denna ingress kanske väcker ditt intresse. Gå i så fall vidare till TT språket – Skriv!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Svenska Dagbladet berättar Karin Thurfjell om sjunkande förkunskaper i tyska, spanska och franska bland de studenter som söker sig till kurserna i dessa språk  vid universiteten:

”Vissa kan inte färgernas namn på franska, trots att de har gymnasiebetyg som ger särskild behörighet till universitetskurser i språket. Andra – med samma betyg – har kommit mycket längre. Universitetslärare i tyska, spanska och franska larmar om att förkunskaperna sjunkit.

För att läsa grundkurser i spanska, franska och tyska på universitet och högskola krävs att studenten har läst – och fått godkänt i – språket upp till steg tre i gymnasiet. Ändå brukar flera studenter vid Stockholms universitet varje termin hoppa av och i stället börja läsa rena nybörjarkurser – alltså anpassade för de som inte alls pluggat språket tidigare.”

Artikeln går inte att länka i skrivande stund.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidningen Land har en webbaserad test, Dialektoraklet, som utger sig för att kunna identifiera din dialekt.  Land skriver:

”Hur pratar du? Orden du använder visar var du kommer ifrån. Men kanske präglas du av några år i barndomen när du bodde någon annanstans? Låt vårt dialektorakel testa dig. Ju fler som gör det, desto skarpare blir analyserna.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:

”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en annan slutar. Tydligare gränser finns det däremot för de språkdrag som dialekterna består av.

Varje dialektord har till exempel sin utbredning, uttalet av olika språkljud har sin och så vidare. Men utbredningen för dessa språkdrag sammanfaller sällan, vilket gör att det är svårt att dra gränser mellan enskilda dialekter.”

Läs vidare här! Besök också Språkförsvarets sektion med artiklar om dialekter!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:

”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och en liten vit yta ’Alkohol är beroendeframkallande’ (förvisso sant, men…)

Kan väl inte tolkas på annat sätt än att DN vill slå ett slag för nykterhet. Någon annonsör anges inte, och varför skall denna nykterhetsuppmaning (?) riktas till personer som händelsevis förstår engelska? Så det kan bli …”

Själv missade jag denna helsidesannons – också märkligt. Det skulle inte förvåna mig om vi i morgon får veta vem eller vilka som står bakom denna anonyma annons. Det kan till och med vara Systembolaget, vars reklambyrå har hittat på ett nytt sätt att dra till sig uppmärksamhet!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)