Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – sele, – tuna, – vi och – ånger. Vad betyder dessa namndelar ursprungligen?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

  Ursprungligen publicerad i Dagens Nyheter den 4/12 och hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook.    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

(Texten – lätt redigerad  – är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Språkrådet vid Isof presenterade igår resultatet av två olika undersökningar, båda med stark koppling till språklagen, som i år firar 10 år. ...

Ett reviderat förslag till norsk språklag kommer att föreläggas Stortinget våren 2020 tillsammans med en språkrapport.  Enligt det första utkastet till språklag skiljer sig den norska språklagen på en viktig punkt från den svenska, nämligen i fråga o...

    ... på en skattefinansierad språkbytesskola i Sverige är 2019?   Nej, dessbättre bara ingången till den avdelningsansvarige på en ICA-butik!   ABC 123   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...