Direktlänk till inlägg 12 juli 2017

Språkpolitik på folkrörelsegrund

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 juli 13:09

(Intervjun publicerades i Clarté nr 2/2017)


Fyra frågor till Arne Rubensson, vice ordförande i nätverket Språkförsvaret


På vad sätt behövs nätverket Språkförsvaret?

 

Vi kämpar för rätten till svenska på alla plan. Alla medborgare ska kunna ta del av forskning och samhällsplanering, och ingen ska behöva känna sig utstött eller "dum" för att information inte finns på svenska. Delar av samhället identifierar sig med en engelsk-amerikansk kultur som är främmande för stora delar av befolkningen: gamla, barn, invandrare, men förstås även andra.


Vilka framgångar har ni haft?

 

Vi har varit en påtryckande instans för att svenska ska bli vara huvudspråk i Sverige (huvudspråk är den benämning som används – av rädsla? – för att utnämna svenska till nationellt språk eller officiellt språk). Vi har genom ständiga kontakter med såväl myndigheter som det privata näringslivet tvingat fram reflektion och ställningstagande och i många fall omprövningar av kampanjer som varit exkluderande för icke-engelsktalande. Internationalism är mångfald, inte monopolisering av kommunikation. Vi stöder mångspråkighet eftersom varje språk är unikt, skapat av kanske miljoners människors gemensamma tankar och erfarenhet genom många århundraden.


En del har nog uppfattningen att Språkförsvaret främst bekämpar engelska lånord. År inte det en ganska oviktig fråga?

 

Vi för inte så många kampanjer mot s.k lånord. Det gör däremot enskilda medlemmar i Språkförsvaret, och det har de all rätt att göra. Vi är inga språkpoliser som organisation. Vi uppmärksammar främst så kallade ”domänförluster”, där vi inom hela samhällsområden kan förlora möjligheten att uttrycka oss och ta del av verksamheter på svenska. Inom universitetsvärlden är mycket på engelska, och där har vi drivit igenom att anställningsansökningar och befordringsärenden kan ske på svenska. Det som händer inom universitetsvärlden liknar "afrikanisering": utbildning på högre nivåer sker inte på modersmålet. Det är märkligt då just länder i Afrika kämpar för att kolonispråket inte ska vara allenarådande.


Finns en risk att ni utnyttjas av allmänt främlingsfientliga svenskhetsivrare? Kan ni hålla rent mot sådana krafter?

 

Vi har varit tämligen förskonade rasism och sexism. Våra enda krav på medlemmarna är att de ska vara lojala mot vår grundfilosofi och våra tre ben: Att verka för svenska språket mot anglifiering (eller annat angrepp), för mellannordisk språkförståelse (svenska-danska-norska) och för mångspråkighet. Ett språks försvinnande är en förlust för hela mänskligheten. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 juli 16:27

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:   ”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juli 11:35

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:   ”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juli 15:04

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juli 19:42


  Institutet för språk och folkminnen skriver på sin webbplats:   "De uttrycksfulla figurerna har blivit ett självklart inslag i sociala medier, SMS och Oxford Dictionary. Idag firas den internationella emoji-dagen."   Läs vidare här!   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juli 08:00

Google har förbättrat sin översättningstjänst, Google Översätt (Google Translate), enligt denna artikel. Det tidigare systemet tog mening efter mening och översatte enskilda ord:   ”Men i slutet på förra året började bolaget ändra på system...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4 5 6 7 8
9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se