Direktlänk till inlägg 8 juli 2017

Dialektområden är inte enhetliga

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 juli 16:57

Arbetarbladet i Gävle har anlitat en språkkrönikör, Alexander Katourgi. Det är bra, eftersom det inte är så många svenska dagstidningar idag, som har regelbundet återkommande språkspalter. På rak arm kan jag bara ange Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Östgöta-Correspondenten som har det.


I en av Alexander Katourgis språkspalter, ”Ord från barndomen som inte hänger med”, skriver han:


”Dialekter kännetecknas vanligtvis av uttalet, men även ordförrådet kan avslöja ens härkomst. De flesta orden en typisk hälsing använder är förstås gemensamma med standardssvenskan, men ord som laggrann, myssla eller rangel är obegripliga annorstädes.”


Men dialektområden är inte enhetliga. Alexander Katourgi är uppvuxen i Orbaden, som ligger vid sydvästra ändan av Orsjön, som bildas av Ljusnan. Jag är uppvuxen i en by, Bogården, som ligger tre-fyra kilometer fågelvägen därifrån på andra sidan av Orsjön. Det betyder att en sjö eller en älv skiljer oss åt, trots att det fråga om samma socken, Arbrå socken. Det betyder att jag inte förstår två av de tre orden, som han anger, d.v.s laggrann och myssla. Rangel borde vara identiskt med vårt rångel. Det verkar som om både laggrann och myssla finns i färila-, järvsö- och losdialekten, dialekter som alla talas västra Hälsingland.


Det finns klara skillnader mellan de olika sockendialekterna i Hälsingland. De som anses vara de mest särpräglade dialekterna i Hälsingland är järvsödialekten (jarsemålet) och färiladialekten (falamålet). Min morfar, som talade njutångersdialekt, brukade säga att han kunde identifiera alla sockendialekter i Hälsingland. Jag blev tidigt medveten om dialektskillnaderna i Hälsingland. Som tio-elvaåring såg jag en fotbollsmatch mellan vår skola och en skola i Järvsö, d.v.s grannsocknen. Jag hörde en järvsöelev, som också såg matchen, säga till en annan:


”Hä fjorta minuta kvör”.


Jag vände mig förvånat om till min kamrat och sade:


”Det heter ju ’Dä fjorten minuter kvâr ’”. Kvâr uttalades med ett öppet a-ljud, som inte finns i rikssvenskan, och närmast med stöt. Vi uttalade alltså inte ett enda ord likt.


Och varför är inte dialektområden enhetliga? Därför att dialekter fungerar som talspråk och ingen har exempelvis försökt att standardisera hälsingedialekterna i form av ett skriftspråk.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 juli 16:27

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:   ”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juli 11:35

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:   ”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juli 15:04

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juli 19:42


  Institutet för språk och folkminnen skriver på sin webbplats:   "De uttrycksfulla figurerna har blivit ett självklart inslag i sociala medier, SMS och Oxford Dictionary. Idag firas den internationella emoji-dagen."   Läs vidare här!   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juli 08:00

Google har förbättrat sin översättningstjänst, Google Översätt (Google Translate), enligt denna artikel. Det tidigare systemet tog mening efter mening och översatte enskilda ord:   ”Men i slutet på förra året började bolaget ändra på system...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4 5 6 7 8
9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se