Alla inlägg den 24 juni 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juni 2017 08:00

Jag skriver del II, eftersom Språkförsvaret publicerade en sammanställning 2014.


I Sverige finns det 47 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen på universitets- eller högskolenivå. Av dessa hade 21 lärosäten år 2016 någon form av dokument som reglerar språkval i olika delar av verksamheten. 2014 var det ett femtontal lärosäten (”femtontal” beroende på oklar status för vissa dokument) i Sverige som hade antagit språkdokument.


• Chalmers tekniska högskola (Språkpolicy för Chalmers, gäller sedan 2013-11-04)

• Gymnastik- och idrottshögskolan (Språkpolicy vid Gymnastik- och idrottshögskolan, gäller sedan 2015-05-04)

• Göteborgs universitet (Språkpolicy, gäller sedan 2015-06-22. Det är den andra versionen; den första antogs 2006-06-08)

• Handelshögskolan i Stockholm (Policy regarding English as a working language at the Stockholm School of Economics, SSE, gäller sedan 2007)

• Högskolan i Borås (Riktlinjer för språktillämning vid Högskolan i Borås, gäller sedan 200903-10)

• Högskolan Dalarna (Språkpolicy, gäller sedan 2013-09-23)

• Högskolan i Halmstad (Riktlinjer för användning av svenska och engelska språket i Högskolans kommunikation, gäller sedan 2015-05-07)

• Högskolan Väst (Riktlinjer för språkhantering vid Högskolan Väst, gäller sedan 2009-11-23)

• Karlstads universitet (Språkpolicy vid Karlstads universitet, gäller sedan 2013-10-24)

• Konstfack (Konstfacks språkpolicy, gäller sedan 2016-02-01)

• Kungliga konsthögskolan (Kungliga konsthögskolans språkpolicy, gäller sedan 2007-06-11)

• Kungliga tekniska högskolan (Språkpolicy för KTH 2010, gäller sedan vt 2010)

• Linköpings universitet (Riktlinjer för språkanvändningen inom universitetet, gäller sedan 2010-04-21; Förslag på språkliga riktlinjer inom utbildning och forskning, gäller sedan 2011-0128)

• Linnéuniversitetet (Språkpolicy, gäller sedan 2014-11-17)

• Lunds universitet (Lunds universitets språkpolicy, gäller sedan 2014-06-19)

• Malmö högskola (Språkpolicy för Malmö högskola, gäller sedan 2010-11-10)

• Mittuniversitetet (Språkpolicy, gäller sedan 2012-10-30)

• Stockholms universitet (Språkpolicy vid Stockholms universitet, gäller sedan 2011-09-29)

• Sveriges lantbruksuniversitet (Språkpolicy för SLU, gäller sedan 2010-09-27)

• Södertörns högskola (Språkpolitik för Södertörns högskola, gäller sedan 2009-05-11; Språkpolicy för Södertörns högskolas officiella dokument, gäller sedan 2011-05-19)

• Umeå universitet (Språkpolicy för Umeå universitet, 2012-12-18)


Följande lärosäten har angivit att de arbetar med att utveckla en språkpolitik:


• Försvarshögskolan

• Högskolan i Skövde

• Kungliga musikhögskolan

• Stockholms konstnärliga högskola (omfattar Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola)

• Uppsala universitet


Följande universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare har på direkt förfrågan från Språkrådet nekat till att ha ett språkvalsdokument, eller att ha ett pågående arbete med något liknande:


• Ersta Sköndal högskola

• Johannelunds teologiska högskola

• Högskolan Kristianstad

• Högskolan i Gävle

• Karolinska institutet

• Luleå tekniska universitet

• Mälardalens högskola

• Newmaninstitutet

• Sophiahemmet

• Stockholms musikpedagogiska institut

• Teologiska högskolan Stockholm

'• Örebro missionsskola


Källa: Susanna Karlsson: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor 


Här kan påpekas att Språkförsvaret redan i ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” den 12/10 2007 tog upp behovet av lokala språkplaner:


”Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner (vår fetstil). Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.”


Året dessförrinnan hade Språkförsvaret skickat ut ett frågeformulär till samtliga universitet och högskolor i Sverige angående språksituationen på respektive högskola. Någon ny högskoleförordning har för övrigt inte utarbetats.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< Juni 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se