Alla inlägg under juni 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 30 juni 19:50

(Texten är översatt från VDS-Infobrief 26. Woche Nr. 368)


Det tyska språkets ställning måste stärkas inom EU. ”Det kommande Brexit erbjuder en sällsynt möjlighet att förbättra den aktuella språksituationen”, som det heter i VDS Kuseluttalande. Det nya rättsläget borde användas för att bestämt motverka det engelska språkets dominans och i enlighet därmed uppvärdera de andra officiella språken. Tyskan bör åter göra sig helt gällande både i fråga om EU: s officiella  representation och som ett av de tre arbetsspråken . Ett snabbt genomförande av den språkliga mångfalden i unionen och flerspråkigheten i EU-organen är väsentliga krav från VDS. ”Regeringarna, parlamenten, de politiska partierna och föreningarna i de tyskspråkiga länderna måste arbeta för att se till att det tyska språket säkras en rimlig position bland EU: s officiella språk", sade den ansvarige VDS-medlemmen Dr. Dietrich Voslamber. (epochtimes.de, zeit.de, welt.de)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 29 juni 11:32

Språkförsvaret säljer böcker via återförsäljare, bland annat Adlibris. Igår fick vi en bekräftelse, en "Remittance Advice", från Adlibris att Adlibris hade gjort en inbetalning till vårt konto. Det är naturligtvis bra att Adlibris skickar en separat elektronisk bekräftelse (vi ser annars också gjorda inbetalningar på vårt konto). Men varför i jesse namn måste all text på denna betalningsbekräftelse vara på engelska? Hur svårt kan det vara att utforma en version på svenska?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 juni 16:16

På ”Läsarnas Expressen” den 24/6 skrev en skribent:


”Vi har ett språk vi borde värna. Det är ju väldigt konstigt att man har engelska ord för affärer, företag, ja, allt man kan tänka sig. Man borde i stället bejaka svenska språket. Engelskan är ju väldigt fattigt på nyanser: En vän från England kom hit och undrade varför vi hade engelska ord för affärer. Till och med graffiten var på engelska.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 juni 15:48

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


”Klarspråk. Bulletin från Språkrådet” är ett informationsblad med nyheter om klarspråksarbete i Sverige och andra länder.


Klarspråk kommer ut fyra gånger per år. Den publiceras i tryckt form och som pdf och du kan även läsa alla artiklar här på webben.


Vill du prenumerera?


Skicka namn och post- eller mejladress till klarsprak@sprakochfolkminnen.se. Skriv om du vill ha en tryckt tidning i brevlådan eller en pdf-fil via e-post. Prenumerationen är gratis.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 juni 11:00

Hej!


Fidget spinner, vad är det? En liten snurra som man håller i handen och som lär ha avstressande verkan på personen som håller i den. Kanske bara en modegrej. Vad ska den heta på svenska? Stressnurra, handspinnare, stresspinnare, fippelsnurra, fingersnurra. Det är nog sällan som främmande ord får så många svenska alternativ. Jag tycker själv att alla förslagen låter bra, men orddelen snurra får gärna vara med för min del. Snurra är ett härligt ord, så gärna fingersnurra.


Nu finns det förstås en del svenskar som tror sig vara "internationella" och inte vill använda något svenskt ord utan behålla det engelska fidget spinner.(se DN 25/6). Jag tycker inte det är en positiv form av internationalism att krympa det egna språket och ha en massa fördomar om det. Det är bara inskränkthet och okunnighet. Att vara internationell bör väl även innefatta att man kan se på det näraliggande med öppna ögon och öron. Det finns för övrigt så många positiva synpunkter på svenska språket utifrån stora världen (svenskan är t.ex med på flera topplistor på nätet över Europas och världen vackraste språk). Vi behöver inte gömma undan språket, utan istället låta det fortsätta att utvecklas.


Peje

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 juni 08:00

Språklagen, som antogs 2009 av en enhällig riksdag, har sina uppenbara brister, vilket Språkförsvaret har framhållit vid upprepade tillfällen. Men som Susanna Karlsson påpekar i ”Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor”   har språklagen under alla förhållanden understött tillkomsten av språkpolitiska dokument inom den svenska högskolan. Utan språklagen skulle läget vara ännu sämre.


Susanna Karlsson skriver:


”Den skrift som skrivs fram som den centralaste för högskolors språkvalsdokument är språklagen (SFS 2009:600). Den nämns i 16 av de 20 dokument som tillkommit efter lagens tillkomst. Kungliga Konsthögskolans språkvalsdokument är från 2007, alltså äldre än språklagen. Göteborgs universitets första språkvalsdokument tillkom 2006 och nämner därmed inte heller språklagen. Det aktuella dokumentet, antaget 2015, gör det emellertid. Handelshögskolan i Stockholm, som inte är en myndighet utan är en fristående aktör, och alltså inte med självklarhet lyder under språklagen, nämner däremot inte lagen. De övriga tre högskolor som inte uttryckligen nämner språklagen förhåller sig ändå implicit till den, och då särskilt till 10 §, genom att framhålla att högskolor är myndigheter, och att svenska myndigheters språk ska vara svenska” (sid. 20).


Och vidare:


”I språklagens 10–12 §§ regleras att språket i offentlig verksamhet är svenska, att denna svenska ska vara vårdad, enkel och begriplig, samt att svenska myndigheter har ett särskilt ansvar för terminologi. Att så många av dokumenten explicit eller implicit hänvisar till språklagen tyder på att språklagen är avgörande för legitimeringen av högskolornas ställningstaganden och deras interna språkpolitik” (sid.21).


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 juni 08:00

Jag skriver del II, eftersom Språkförsvaret publicerade en sammanställning 2014.


I Sverige finns det 47 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen på universitets- eller högskolenivå. Av dessa hade 21 lärosäten år 2016 någon form av dokument som reglerar språkval i olika delar av verksamheten. 2014 var det ett femtontal lärosäten (”femtontal” beroende på oklar status för vissa dokument) i Sverige som hade antagit språkdokument.


• Chalmers tekniska högskola (Språkpolicy för Chalmers, gäller sedan 2013-11-04)

• Gymnastik- och idrottshögskolan (Språkpolicy vid Gymnastik- och idrottshögskolan, gäller sedan 2015-05-04)

• Göteborgs universitet (Språkpolicy, gäller sedan 2015-06-22. Det är den andra versionen; den första antogs 2006-06-08)

• Handelshögskolan i Stockholm (Policy regarding English as a working language at the Stockholm School of Economics, SSE, gäller sedan 2007)

• Högskolan i Borås (Riktlinjer för språktillämning vid Högskolan i Borås, gäller sedan 200903-10)

• Högskolan Dalarna (Språkpolicy, gäller sedan 2013-09-23)

• Högskolan i Halmstad (Riktlinjer för användning av svenska och engelska språket i Högskolans kommunikation, gäller sedan 2015-05-07)

• Högskolan Väst (Riktlinjer för språkhantering vid Högskolan Väst, gäller sedan 2009-11-23)

• Karlstads universitet (Språkpolicy vid Karlstads universitet, gäller sedan 2013-10-24)

• Konstfack (Konstfacks språkpolicy, gäller sedan 2016-02-01)

• Kungliga konsthögskolan (Kungliga konsthögskolans språkpolicy, gäller sedan 2007-06-11)

• Kungliga tekniska högskolan (Språkpolicy för KTH 2010, gäller sedan vt 2010)

• Linköpings universitet (Riktlinjer för språkanvändningen inom universitetet, gäller sedan 2010-04-21; Förslag på språkliga riktlinjer inom utbildning och forskning, gäller sedan 2011-0128)

• Linnéuniversitetet (Språkpolicy, gäller sedan 2014-11-17)

• Lunds universitet (Lunds universitets språkpolicy, gäller sedan 2014-06-19)

• Malmö högskola (Språkpolicy för Malmö högskola, gäller sedan 2010-11-10)

• Mittuniversitetet (Språkpolicy, gäller sedan 2012-10-30)

• Stockholms universitet (Språkpolicy vid Stockholms universitet, gäller sedan 2011-09-29)

• Sveriges lantbruksuniversitet (Språkpolicy för SLU, gäller sedan 2010-09-27)

• Södertörns högskola (Språkpolitik för Södertörns högskola, gäller sedan 2009-05-11; Språkpolicy för Södertörns högskolas officiella dokument, gäller sedan 2011-05-19)

• Umeå universitet (Språkpolicy för Umeå universitet, 2012-12-18)


Följande lärosäten har angivit att de arbetar med att utveckla en språkpolitik:


• Försvarshögskolan

• Högskolan i Skövde

• Kungliga musikhögskolan

• Stockholms konstnärliga högskola (omfattar Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola)

• Uppsala universitet


Följande universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare har på direkt förfrågan från Språkrådet nekat till att ha ett språkvalsdokument, eller att ha ett pågående arbete med något liknande:


• Ersta Sköndal högskola

• Johannelunds teologiska högskola

• Högskolan Kristianstad

• Högskolan i Gävle

• Karolinska institutet

• Luleå tekniska universitet

• Mälardalens högskola

• Newmaninstitutet

• Sophiahemmet

• Stockholms musikpedagogiska institut

• Teologiska högskolan Stockholm

'• Örebro missionsskola


Källa: Susanna Karlsson: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor 


Här kan påpekas att Språkförsvaret redan i ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” den 12/10 2007 tog upp behovet av lokala språkplaner:


”Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner (vår fetstil). Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.”


Året dessförrinnan hade Språkförsvaret skickat ut ett frågeformulär till samtliga universitet och högskolor i Sverige angående språksituationen på respektive högskola. Någon ny högskoleförordning har för övrigt inte utarbetats.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 juni 08:55

I P1-Morgon på midsommaraftonens morgon fanns ett inslag med Moskvakorrespondenten Maria Persson-Löfgren som berättade om hur engelska ord och uttryck brer ut sig i dagens Ryssland. Inte minst har Moskvas tunnelbana anglifierats. Personalen har bytts ut, och så fort någon tycks tala ryska med brytning tilltalas de på engelska. Utropen sker både på engelska och ryska, och vissa stationer har t o m fått (delvis) engelska namn. Detta, och att engelska ord som 'message' 'show' 'target', 'pub', 'trainer', 'password' med flera, börjat användas när det redan finns existerande ryska ord för det, retar upp många ryssar. Orsaken till anglifieringen är enligt Persson-Löfgren att nästa års fotbolls-VM ska hållas i Moskva, och redan nu spelas Confederation Cup där.


Inslaget kan avlyssnas här, cirka 2.48 in i programmet.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< Juni 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se