Direktlänk till inlägg 13 maj 2017

Svengelska ordlekar går inte hem hos britter

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 maj 18:52

Besökte kort Helsingborg i veckan för att hämta biljetter på Dunkers kulturhus. På Hamntorget, ungefär vid Sundsbussarna, blev jag tilltalad av två medelålders engelska turister.


Paret skulle tillbringa en dag i Helsingborg, men bodde egentligen på hotell i Köpenhamn. De frågade mig var Dunkers kulturhus och Norra Hamnen ligger, då de inte kunnat hitta någon turistbyrå…


Eftersom vi skulle åt samma håll och till Dunkers, slog vi följe. Vi gick längs Kungsgatan där vi samtidigt kunde läsa om Helsingborgs nya mötesplats/hotell ”SeaU”. Informationen är både på svenska och engelska.


Plötsligt tittade engelsmännen på varandra och frågade mig: ”Vad betyder egentligen förkortningen ’SeaU’? Ska det vara en typ av engelsk förkortning för Sea View, eller…?”


Jag informerade dem om att det visst ska vara en ordlek på ”Sea/See you”. De trodde då att det bara kan röra sig om ett arbetsnamn under byggtiden.


Nej, trots starka protester ibland annat Helsingborgs Dagblad, ska mötesplatsen/hotellet ändå officiellt heta ”SeaU”.


De fortsatte: ”Svenskarna måste vara mer eller mindre besatta av engelskan idag. Ni bildar 'svengelska' ord, ordlekar, uttryck och fraser som vi engelsmän knappt själva kan förstå.”


Paret kunde även erinra sig ett annat konstruerat engelskt namn i Malmö, Malmö live. Vad är det?


”Vi vet faktiskt inte om vi engelsmän eller amerikaner verkligen uppskattar detta ’ordsnickeri’ med engelska språket. Vi förstår kanske inte finessen?”, sade de.


På Dunkers skildes vi åt, efter kort promenad och intressant diskussion.


Observera dock: Om franska turister besöker Helsingborg kan det bli både riktigt roligt och förvirrande. Hur kommer de att tolka ”SeaU”, kan man fråga sig. Ordet ”(le) seau” betyder nämligen ”hink/pyts” på franska!


Varför inte istället hitta ett svenskt, skandinaviskt, namn på Helsingborgs nya mötesplats och hotell?


Svenskan är väl fortfarande vårt officiella språk? Vad anser Peter Danielsson (M) om detta namnelände? Sådana ordlekar får lätt löjes skimmer över sig.


C-G Pernbring

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad den 4/5)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Susanne

Söndag 14 maj 19:51

Intressant historia. Borde läsas av höga vederbörande. Fast egentligen tror jag inte att de som namnger alla dessa platser, byggnader, affärer, m. m. på engelska i grunden bryr sig om hur folk med engelska som modersmål reagerar på namnen. Det viktigaste för dem är nog att engelskan i deras föreställningsvärld signalerar något internationellt och modernt, i motsats till vad man anser vara inskränkt och provinsiellt. Jämför Jonas inlägg från 12/5 om "Ett stycke USA i Rissne".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 okt 18:20


  (Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s. att informationen kan beskrivas med numeriska värden.   Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 okt 15:22

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Allt förändras men är sig likt”,av Lena Andersson. Hon kritiserar föreningen av postmodernism och positivism och dess konsekvenser på det språkliga området:   ”Denna kvasiempiristiska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 14 okt 16:38

(Texten är hämtad från TNC:s webbplats)   Facktexter bör vara skrivna på klarspråk: de behöver en logisk struktur på innehållet med varierad meningsuppbyggnad och tydliga samband mellan meningarna.   På motsvarande sätt behövs det en terminol...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se