Direktlänk till inlägg 11 maj 2017

Brevväxling med Axa om produktnamn på engelska

(Det första brevet ligger längst ner)

 

Från: Harald Henrysson
Skickat: den 10 maj 2017 14:07
Till: 'Peter Redelund'

Ämne: SV: Engelska produkter


Hej, Nordic Brand and Sponsor Manager Peter, och tack för snabbt svar!


Det lugnar mig på en punkt. Havregrynen säljs alltså bara i Sverige och det finns f n inga planer att döpa om dem.


Din huvudförklaring är alltså annars, som jag ju anade ni skulle hävda, att ni anser en nordisk marknad göra engelskan nödvändig. Det skulle bli utrymmesbrist om beteckningar som skiljer för mycket på de nordiska språken skulle anges parallellt. Men nog borde det gå i de flesta fall, med god vilja, litet mindre stil och i kombination med era vackra färgbilder av innehållet. Skulle det inte ens utan problem gå att ersätta ”Berries”, ”Blueberry” och ”Fruit” müsli eller ”Havre Flakes” med resp. nordiska namn? Och om ni inte strävar efter att använda engelskan för dess egen skull, varför har ni på er svenska hemsida recept som ”Raspberry Overnight Oats” och ”Mug Oatmeal”? För att inte tala om en rubrik som ”Our History”? Eller ”Axa Sports Club”, som uppges vara Sveriges största klubb?


Kort sagt, jag inser att det finns svårigheter vid marknadsföring i flera nordiska länder, men tror inte de är oövervinnliga, och jag tvivlar starkt på att ni gjort någon ansträngning för att kunna använda svenska och ser något egenvärde i det.  Samma gäller givetvis de andra nordiska språken. Jag utgår från att det i de länderna finns konsumenter som kan bli lika irriterade som jag. Därmed kvarstår min bojkott. Den märks säkert inte i försäljningsstatistiken, men du bör veta att sådana känslor finns, och säkerligen delas av flera. Det behöver inte vara bara pris och kvalitet och påkostad marknadsföring som avgör köpet, det finns flera faktorer.


Med vänlig hälsning

Harald Henrysson  


Från: Peter Redelund

Skickat: den 10 maj 2017 12:42
Ämne: VB: Engelska produkter


Hej Harald, tack för ditt mail!


Förklaringen är så enkel att de produkterna med engelska namn på smakerna säljs i flera nordiska länder. Medan havregrynen är lokala och säljs bara i Sverige.


Även om våra nordiska språk är lika varandra så är det väldigt svårt att förstå namn på bär och frukter som vi har i våra produkter. Hallon heter tex bringebær på norska och tranbär heter tyttebær. Och precis som svenskar inte skulle vilja köpa en produkt med bringebær och tyttebær som smak, eftersom man inte förstår vad produkten smakar. Så vill norska och danska konsumenter inte köpa produkter från Sverige om de inte förstår vilken smak det här. Och då har vi inte ens kommit in på språkproblemet med vårt 4e land Finland. Att skriva varje smak 3 gånger på framsidan med/mellan blir helt enkelt både rörigt och fult.


Så Lantmännen och AXA är svenska bolag ägt av svenska bönderna baserat nästan uteslutande på svenskt spannmål. Men då produkterna säljs i hela norden tvingas vi använda ett språk som så många nordiska invånare som möjligt förstår. På de produkter som bara säljs i ett land väljer vi alltid detta språk på förpackningen.


Hoppas det blev lite tydligare varför vi gör som vi gör.


Med vänlig hälsning/Best regards
Peter Redelund

Nordic Brand and Sponsor Manager
Lantmännen Cerealia

Visiting address: S:t Göransgatan 160A

Postal address: Box 30192

SE-104 25 Stockholm, Sweden


Den 2017-05-10 10:30:29 skrev Harald Henrysson:


Jag sätter stort värde på mitt morgonmål och har i åratal tyckt att er ”Gold Fruit Müsli” varit den bästa av sitt slag, och tycker så fortfarande. Samtidigt sätter jag stort värde på mitt svenska språk och undviker helst svenska produkter, som står på butikshyllorna med text på engelska. Just müslin jag nämnde har jag ändå fortsatt att köpa på grund av kvaliteten. Jag kände dock att måttet var rågat när jag nyligen återvände till Sverige efter att ha tillbringat vintern i USA, och fann att frukosthyllan innehöll ett överflöd av nya AXA-produkter som tycktes vara mera avsedda för amerikanska kunder än svenska!


Jag tvingades kasta blicken på skrikigt etiketterade produkter som Protein Apples Coconut, Antioxidant Cranberry & Raspberry, Active Black Currant & Quinoa, Apple Orange & Pumpkin Seed Granola, Strawberry & Black Currant Granola, Blueberries Müsli, Havre Flakes Raspberry & Quinoa, Havre Krisp Strawberry (antar det måste vara ett annat sädesslag än i Steel Cut Oats, eller har översättaren inte hunnit med?), etc. etc. Samtidigt säljer ni fortfarande ”Havregryn av svensk superhavre”, och ”Finvalsade havregryn”! Är det för att er superhavre bara finns i Sverige som ni inte ännu slopat det gamla svenska begreppet havregryn, för den reformen kommer väl? (Och Lantmännen, när blir de Farmers Sweden?)


 Är det möjligt att få en förklaring till detta? Vet era marknadsförare vad de håller på med? För mig är det en förolämpning att inte i namnet på en svensk produkt bli tilltalad på mitt eget språk. Ni anser er väl fortfarande huvudsakligen ha svenska kunder i Sverige? Tror ni att jag och andra upplever produkten som ”finare” och mer köpvärd när ett annat språk blandas in i onödan och därmed gör innehållet för de flesta svårare att uppfatta? Har ni någon undersökning som visar att de som tilltalas av den språkliga förvirringen är fler än de som i likhet med mig (jag är inte ensam!) stöts bort av den? I så fall, kan jag få ta del av den undersökningen?


Om ni anser det värt att besvara ett brev från en som övergett era produkter, kan jag tänka mig att ni påpekar att inblandning av engelska i produktnamnen förekommer hos många andra varumärken. Det medger jag, och finner det lika onödigt och olyckligt och värt att undvika, men vad jag sett nu tyder nog på att ni tagit plats bland de allra värsta och föranleder därför denna reaktion. Skyller ni på att vissa produkter säljs även på andra nordiska marknader och att man därför inte kan favorisera ett nordiskt språk, går det att göra produktnamnen flerspråkiga – det finns goda exempel på det.


På er hemsida kan man under rubriken ”Our History” hitta en svensk text, som ännu inte hunnit bli översatt. Därifrån kan man gå vidare till en sida om Lantmännen Cerealia, vars VD citeras ”Vi är stolta över våra produkter och över hur vi tar ansvar från jord till bord”. Kanske det, men för språket på era produkter tar ni inget som helst ansvar! Vad jag citerat ovan är bara ett urval.


Det blir alltså ingen mer ”Gold Fruit Müsli” för mig, det går säkert att finna ett godtagbart alternativ!


Harald Henrysson,

F d kund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

wqx

11 maj 2017 19:11

Overnight Oats är helt enkelt davosgröt på svenska. Det finns en massa recept på denna gröt.

 
Ingen bild

inga johansson

12 maj 2017 15:31

Ursäkta min okunnighet - Men vad är "davos-gröt" ?
googlar man:
"Davosgröt är längdåkaren Ida Ingemarsdotters favoritgröt när hon är i Alperna."
Är det orten Davos?

 
Ingen bild

wqx

12 maj 2017 19:18

Det gemensamma för dessa grötar är tydligen att vissa ingredienser, t.ex havregryn och yoghurt, blandas i en tallrik kvällen innan och sätts in i kylskåpet över natten. Morgonen efter lägger man på t.ex bär, frukt, nötter,honung eller något annat nyttigt. Får man till rätt blandning så klarar man utan vidare ett Vasalopp.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 mars 13:00

”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar at...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea    Söndagens svenskspråkiga dikt   Vår nationalsymbol kallas Svea hon försåldes i morse på rea. Det nationella är slut så nu kastas hon ut och förresten s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 mars 12:37

På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan!   Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 mars 14:34

  Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare)  inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svå...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 mars 08:00

  Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till?   Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har ...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards