Alla inlägg under maj 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 maj 00:17

I en artikel i gårdagens Dagens Nyheter kommenterar Cecilia Christner Riad Portugals seger i Eurovisionstävlingen:


” Språket var en inte oviktig ingrediens i Portugals framgångsrecept, när nu landet för första gången tog hem segern. Att sjunga på ett annat språk än engelska visade sig också generellt vara ett vinnande koncept i årets Eurovision; alla de bidrag som gjorde det sig till final. Det är också första året sedan 2007 som ett bidrag på annat språk än engelska vunnit tävlingen.


Kan det vara så att Storbritanniens förestående utträde ur EU minskar fokus på engelskan?”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 maj 08:00

Nu har han skrivit sin tionde bok på eller om älvdalska. Med översättningen av Matteusevangeliet ur Nya Testamentet har Lars Steensland i Lund nu översatt de allra viktigaste bibeltexterna till det uråldriga språket älvdalska.


Lars Steensland, pensionerad professor i Lund, är en av de mest aktiva skribenterna och debattörerna för älvdalska. Med Matteusevangeliet som nu kommit ut har han skrivit inte mindre än tio böcker på eller om älvdalska.

 

Lars Steensland, pensionerad professor har nu kommit ut med sin tionde bok om och på älvdalska. Nu är det Matteusevangeliet han översatt. Men fler och större bokprojekt är på gång. Foto: Privat


Det började med Johannesevangeliet 1989, Markusevangeliet 2013 och Lukasevangeliet 2015. Med Matteusevangeliet finns nu alla de fyra evangelierna ur Nya Testamentet översatta till älvdalska.


Är du då så religös, Lars Steensland?

- Nej, kanske inte mer än andra. Men Bibeln finns översatt till alla riktiga språk i vår kulturkrets, så varför då inte också till älvdalska?


Texterna i Matteusevangeliet används ofta i de kristna gudstjänsterna runt om i världen och i denna bok finner man många av de klassiska och omtyckta bibeltexterna. Här finns bland annat Bergspredikan med Saligprinsarna och Fader Vår, en mängd liknelser, till exempel den om de fåvitska jungfrurna och mycket annat.


Du är ju pensionerad sedan flera år, men jobbar fortfarande flera timmar om dagen med älvdalska. Varför?

- Det behövs texter på älvdalska, både tråkiga och roliga och jag skriver böcker, det är mitt sätt att bidra till kampen för älvdalskans överlevnad, säger Lars Steensland.


Och skriver böcker, det gör han verkligen. Matteusevangeliet var alltså hans tionde bok på eller om älvdalska.

Lars Steensland har också skrivit mängder av artiklar i Skansvakten, Mora Tidning och i många olika vetenskapliga sammanhang samt hållit föredrag om och på älvdalska under många år. Och han argumenterar i många sammanhang för att  älvdalska är ett språk och inte en dialekt av svenskan.


Men trots att detta stora projekt med den tionde boken är färdigt nu så går han inte och rullar tummarna. Han vore inte Lars Steensland om han inte också nu hade ett stort projekt på gång.

- Nu arbetar jag med en ännu större och mer genomarbetad ordbok. ( I den tidigare ordboken fanns ju ”bara” 21 000 ord fraser och meningar.)  Jag samlar ord och lägger in dem i en databas.

- Men det tar tid, säger han.

- Minst tre år kommer det att ta att få den färdig, avslutar den numera pensionerade professorn.

- Jag måste ha något viktigt att arbeta med för att hålla mig igång. Och jag hoppas att mina bibelöversättningar kan komma till användning både i kyrkliga och språkliga sammanhang.


Här är alla hans tio böcker

 

Bokskrivandet började för Lars 1986 då han gjorde Liten älvdalsk-svensk och svensk-älvdalsk ordbok.


1989 kom Johannesevangeliet.

1994 kom  Älvdalska växtnamn förr och nu

1999  Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen med omnejd  – Fler älvdalska fågelnamn med kommentarer finns nu på hans hemsida.

2006  Liten älvdalsk-svensk och svensk-älvdalsk ordbok. 2:a utökade uppl.

2006 War åvå dier ferid? Älvdalska namn på orter utanför Älvdalen med kulturhistoriska kommentarer.

2010 Stora ordboken som lite blygsamt heter Material till en älvdalsk ordbok, svenska-älvdalska, älvdalska-svenska.

2013  Markusevangeliet översatt till älvdalska med inslag av olika bymål samt kommentarer.

2015 Lukasevangeliet översatt till älvdalska.


Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 maj 12:00

 Språk förändras och utvecklas skriver helt riktigt redaktören på Språktidningen Anders Svensson i senaste språkkrönikan. När jag var tonåring var det viktigt att kunna "haja klyket". Hur många använder det uttrycket idag?


När det gäller det svenska språket kan man fundera över om det inte nu rentav pågår en avveckling i stället för utveckling. Se på reklamen. Där är övergången till engelska i full gång. Rubrikerna är ofta helt på engelska och andelen som i sin helhet är på engelska har ökat markant. I butikerna har det varit "mid-season sale". Varför kan man fråga sig. Jag kommer i alla fall inte att shoppa mer för att jag tilltalas på engelska.


Och vi har inte längre några barn - nu har vi kids.


Rent övergripande vore det naturligtvis önskvärt att alla talar samma språk. Men vad händer i ett land som frivilligt ger upp sitt språk till förmån för ett annat? När man lyssnar till en del intervjuer slås man av det mycket förenklade talspråket - ibland reducerat till nästan ett enda ord: liksom.


Vi kan naturligtvis fundera över enskildheter i det svenska språket men vi borde samtidigt diskutera konsekvenserna av pågående anglifiering för vår kultur och historia.


Jan Zethzon


(Insändaren tidigare publicerad i Dagens Nyheter den 10/5)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 maj 08:00

Det här utbildningsföretaget anordnar en kurs den 30 maj under rubriken ”Nudging – så gör du det lätt att göra rätt”. Så här presenteras ”nudging” av kursanordnaren:


” Nudging handlar om att påverka människors beteende genom att arrangera en valsituation så att det blir lätt att göra rätt. Metoden anses vara effektiv för att få konsumenter, medborgare och medarbetare att göra mer hållbara val. Denna utbildning ger dig de beteende- och nationalekonomiska grunderna samt konkreta verktyg och inspiration för att du själv ska kunna börja arbeta med nudging i din organisation.”


Olle Käll har i ett tidigare inlägg i denna nätdagbok kritiserat SVT för att företaget inte har försökt hitta ett lämpligt ersättningsord till ”nudging”.


Dessutom måste man fråga sig om inte detta är mycket väsen för ingenting. Handlar inte många religioner, ideologier och etiska system om att göra rätt, även om det skulle vara svårt? Går det alltid att hitta en genväg? Och vad ska de berörda göra om det inte går att hitta en genväg?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 maj 12:00

Senaste numret av Grönköpings Veckoblad berättar om språkpolisernas arbetssituation i Grönköping:


”En fientlig attityd mot språkpoliserna håller också på att försvåra deras arbete. Språkpoliser, som rycka ut för att i all ödmjukhet förklara, att det heter ’var är du’ men ’vart går du’, mötas inte sällan av stora aggressiva gäng, som kasta glåpord i sådan omfattning att aktionen måste avbrytas. Vad är detta om ej en otillständig aggression emot språksamhällets oavlönade stöttepelare?”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 maj 08:00

Angående artikeln "Innovationer och bostäder planeras på Findus mark", av Ann Sofie Wieland, NST/HD den 21 april:

 

Ack ja, alla dessa engelska namn i Sverige idag. I samband med den beklagliga nedläggningen av Findus, vill det nystartade företaget Foodhills AB köpa den tidigare Findusanläggningen.


Visionen är ett innovationscentrum för livsmedelsindustri med internationellt intresse.


I en intervju med NST säger Bengt Persson, styrelseordförande för Foodhills AB: "Möjligheten att förverkliga "Food Valley of Bjuv" har aldrig varit så goda som nu".


Både det nystartade företaget "Foodhills" och "Food Valley of Bjuv" har givetvis fått engelska namn. Varför? Det är bara ytterligare exempel på typiska engelska "slentriannamn" i Sverige idag.


Varför inte använda trevliga svenska namn eller fiffiga förkortningar istället? (Findus är ju ett väldigt bra och fiffigt  namn på ett företag). 

 

Varför då inte ha lika bra och trevliga namn på det nystartade företaget Foodhills och på "Food Valley of Bjuv"?


Kanske kunde man hitta passande, gångbara och internationella namn på latin?


Lite fantasi skadar aldrig. Dessutom borde Bjuvsborna vara riktigt trötta på ordet "food" i detta sammanhang.

Ordet förkommer ju i namnet på det engelska investmentbolag "Nomad foods" som lade ner Findus. Det kan väl ändå inte vara så populärt ord i Bjuv?


En fundering: Ligger samhället Bjuv verkligen i en dal/dalgång?


Det är beklagligt att den så kallade engelska sjukan i svenskan breder ut sig mer och mer. Den verkar vara väldigt smittosam. Ibland blir det bara löjligt, fånigt och tramsigt.


Ser fram emot lite mer fantasi vid namngivning av företag och verksamheter i framtiden. Lite finess, tack!


C-G Pernbring

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 maj 14:44

(Brev till Språkförsvaret)


Hej!


Jag har observerat att Wermland Opera, som f d Värmlandsoperan numera kallar sig, på sin hemsida marknadsför sin satsning på Beethovens pianokonserter 170707-09 med att kalla sista numret för anomalin "Choralfantasi", avseende op 80. Ordet tycks vara komponerat av engelskans "choral" (med kör) och svenskans "fantasi". På svenska torde ordet vara "körfantasi", vilket väl motsvarar engelskans "choralfantasy" med "y" på slutet.


JWik

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 maj 08:00

Som bekant vann den portugisiske sångaren Salvador Sobral, som inte sjöng på engelska utan på sitt eget språk, portugisiska. I en intervju i Dagens Nyheter kommenterar han språkvalet i Eurovisionstävlingen:


”När Salvador Sobral fick frågan om han aldrig frestades översätta låten till engelska, ryckte han på axlarna.

- Folk sade att en text på engelska kunde göra att jag fick fler röster, men jag brydde mig aldrig om rösterna. Jag ville bara sjunga låten som den är.”


Engelskans dominans i Eurovisionen kanske är bruten – vem vet?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se