I en artikel i Kristianstadsbladet från 2003 skriver Null Saxo:

”Det finns få saker som är roligare än när journalister och andra professionella ordanvändare skriver fel. I tidningsvärlden vet jag att även korrekturläsarna ibland skrattade åt de skrivande journalisternas språkbruk. I dag är korrekturläsarna, som ofta var mycket språkkunniga, sedan länge borta från tidningarna. Det finns inte längre ett manus som någon annan skrivit in och som behöver korrekturläsas. Nu läses texterna av nyhetschefer och redigerare, men de skall samtidigt se på texten ur många andra aspekter. Datorernas intåg har medfört att texterna förbättrats därför att det blivit mycket enklare att skriva om och att ändra. Dataprogrammen är numera också kompletterade med bra stavningskontroll och detta har bidragit till att stavfelen har minskat. Många fel beror på slarv och stress. Andra beror på ren okunskap. Och det är dessa pinsamma fel som oftast får skadeglädjen att stå högt i tak, om den nu språkligt kan göra det.”

En av de sista språkgranskarna som bortrationaliserades (december 2016) på en svensk tidning, Sydsvenska Dagbladet, var Ingrid H Fredriksson, som dessutom hade en egen blogg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Femman är en galleria mitt i Nordstan, ett shoppingcenter beläget i centrala Göteborg. Av någon anledning marknadsförs gallerian som ”The Quarter Femman Gothenburg”. På Facebooksidan ”Språkförsvarets vänner” skriver Micheál Ó Galichóbhair:

”Lika logiskt som att döpa det till ’Fjärdedelen The Five’. Ordet ’quarter’ används aldrig i engelskan i det sammanhanget utan att det står ett adjektiv före till ex ’The Jewellery Quarter’ eller ’The Bohemian Quarter’. ’The Femman Quarter’ hade varit snäppet bättre (om än väldigt onödigt).”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från webbplatsen Nordiskt samarbete, som sköts av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet)

Volt ska främja nordiska möten och samarbete genom kultur och språkförståelse i Norden. Stor vikt läggs på ungas eget skapande, delaktighet och medbestämmande i projektet samt hur projektet har förankrats bland barn eller unga.

Projektet är till för barn och unga upp till 25 år och där deras eget kulturella och konstnärliga skapande samt delaktighet står i fokus.

Volt ska bidrar till barn och ungas nyfikenhet och förståelse för andra nordiska länders och områdens språk och kultur.

Projektets barn- och unga dimension

Programmet stödjer projekt som är till för barn och unga upp till 25 år. I bedömningen läggs stor vikt på att hitta projekt som involverar målgruppen i projektets alla delar i så hög grad som möjligt. Sökande själv behöver inte vara ung, men ska representera en verksamhet som har erfarenhet av att arbeta med målgruppen.

Projektets samarbetsdimension

En bedömning görs om hur projektet bidrar till gemensamt skapande, nätverk och/eller annat utbyte mellan nordiska barn och unga. Projektets ambitioner att bidra till långsiktiga och nya samarbeten beaktas som betydelsefulla.

Projektets nordiska dimension

Projektet skall främja nordiska möten och samarbeten. Projektet skall bidra till växelverkan mellan aktörer från minst tre nordiska länder. Projektet skall genomföras i något eller några av de nordiska länderna, Färöarna, Grönland eller på Åland.

Projektets språkdimension

Projektet och dess aktiviteter ska bidra till ungas förståelse för nordiska språk och främja intresse för och nyfikenhet på den nordiska språkmångfalden och kommunikation över språkgränser. I denna dimension kan faktorer som språk som arbetsverktyg, som konstnärligt uttryck, som särskild tematik, som identitetsmarkör eller kulturbärare räknas in.

Överordnad strategisk riktning Nordisk kulturkontakt beaktar alla ovanstående kriterier, samt styrdokumenten:

• Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013—2020  
• Barn och unga: en tvärsektoriell strategi för Nordiska ministerrådet 2016—2022.

Stöd beviljas till den konstnärligt orienterade kulturens alla områden såsom film, litteratur, scenkonst och bildkonst, kulturarv med flera förutsatt att alla övriga bedömningsgrunder uppfylls.

Det kan sökas stöd mellan 10 000 och 70 000 €. Det ska finnas minst 30 % medfinansiering.

Det är möjligt att också söka om stöd från andra samnordiska institutioner och organisationer, såsom Nordplus eller Nordiska Kulturfonden, för samma projekt, men det totala ansökta beloppet från nordiska stödformer får inte överstiga 85 % av budgeten.

För att hitta svar på frågor om Volt, tryck här

Kontakter

Eva Englund
E-post evaeng@norden.org

Louise Hagemann

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkförsvarets vänner och skriven av Mikael Gaunitz)

Svenska Ishockeyklubbar har numera oftast ett engelskt namn, gärna namnet på ett djur.
Varför? Några exempel på klubbar i olika divisioner:

Växjö Lakers (Växjösjön är ju en liten söt vattensamling som ligger centralt.)
Malmö Redhawks (Inga röda hökar finns i landet enligt ornitologer.)
Luleå Bears (Björnarna, jaha.)
Frölunda Indians (Native Americans?)
HV71 Blue Bulls (Tjuriga blåbär?)
Timrå Red Eagles (Inga röda örnar finns i landet enligt ornitologer.)
Brynäs Tigers ( Varför engelska? Hela laget tiger.)
Björklöven Lynx (Lynxigt namn?)
Leksand Stars (Inga stjärnor i laget väl?)
Djurgården Lion (Lions klubb?)
Bofors Bobcats (En musikal?)
Halmstad Hammers (Hårdrock, Hammerfall?)
Varberg Vipers (Man vill gråta?)
Oskarshamn Atomics (Härdsmälta!)

Speedway är ett engelskt ord, men låt oss se vilka namn de olika lagen i Sverige har:

Vargarna (Norrköping), Indianerna (Kumla), Gamarna (Stockholm), Kaparna (Göteborg), Lejonen (Gislaved), Piraterna (Motala), Örnarna (Mariestad), Smederna (Eskilstuna), Stjärnorna (Hallstavik), Korparna (Uddevalla), Solkatterna (Karlstad) och många fler med svenska namn.

Svenska är inget språk att skämmas över.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för de inhemska språken)

Den efterfrågade Stora finsk-svenska ordboken finns nu fritt tillgänglig på nätet. Nätversionen av Stora finsk-svenska ordboken innehåller cirka 96 800 uppslagsord, av vilka 1 300 är nya och resten identiska med uppslagsorden i den andra upplagan från 2004.

Den ordbok som nu publiceras är en utvecklingsversion. Nya artiklar kommer att läggas till med jämna mellanrum under åren 2017–2019 och gamla artiklar kommer i viss mån att revideras. De nya uppslagsorden är till största delen från Kielitoimiston sanakirja.

Stora finsk-svenska ordboken gavs ursprungligen ut i samarbete mellan Institutet för de inhemska språken (dåvarande Forskningscentralen) och förlaget WSOY. Fram till i höstas tillhandahölls en avgiftsbelagd webbversion av förlaget Talentum.  Den tryckta versionen har varit slutsåld i flera år och därmed svår att få tag på.

Den nya nätutgåvan är resultatet av ett samarbete mellan Institutet för de inhemska språken och Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Språkinstitutet står för uppdateringen av innehållet och Göteborgs universitet för språkteknologin.

Stora finsk-svenska ordboken på nätet

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt BBC News har det under flera års tid florerat ett rykte i Bristol om att en ensamvarg nattetid ger sig ut på stan för att korrigera butikernas interpunktion på skyltar och liknande. Redaktörerna för BBC News lyckades till slut finna honom, som de kallar för en ”grammar vigilante”.  Ett oskick som denne aktivist bekämpar är bland annat utelämnad apostrof –  Johns i stället för John´s. I Sverige skulle hans uppgift tvärtom bli att avlägsna onödiga apostroftecken.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens programinslag i ”Språket”:

”Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet.”

Programinslaget kan laddas ner – 24 minuter långt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)