Direktlänk till inlägg 25 april 2017

Israelen Yair Sapir håller kursen: Likheter mellan hebreiska, isländska och älvdalska

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 april 2017 08:00

(Se också gårdagens artikel!)


Yair Sapir, som ska leda årets sommarkurs i älvdalska, har en bakgrund som skiljer sig från många av det älvdalska språkets försvarares bakgrunder. Han  är israel, är filosofie doktor i nordiska språk och jobbar som lektor i svenska vid Högskolan Kristianstad. Han ser  likheter mellan älvdalska, isländska och hebreiska.


Han är född i Rehovot och uppväxt i Netanya i Israel. När han  var 15 flyttade han med sina föräldrar till Danmark där familjen bodde under hans gymnasietid. Där tog han en dansk studentexamen med språklig inriktning.

- Efter tre års värnplikt i Israel började jag studera allmän språkvetenskap vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. 1996 flyttade jag till Uppsala för att specialisera mig i nordiska språk. Tanken var att fokusera på svenska och isländska. Älvdalskan kände jag inte alls till då, berättar han.


 

Yair Sapir, israel från Köpenhamn, leder årets sommarkurs i älvdalska i Älvdalen.

 

Men i Uppsala berättade hans kollega, den i Älvdalen mycket välkände och respekterade Gunnar Nyström, om älvdalskan för Yair.


1998 kom Yair så till Älvdalen för första gången och köpte boken Mumunes Masse med ljudfiler.

- När jag lyssnade på Rut Puck Olssons uttal på älvdalska kunde jag inte låta bli att tänka på isländskan. Och ju mer jag studerade älvdalskan desto fler likheter med isländskan och fornnordiskan upptäckte jag. Isländskan anses som det mest arkaiska (ålderdomliga) nordiska språk som vi har idag. På flera punkter delar isländskan och älvdalskan flera ålderdomliga drag, men på vissa punkter, som till exempel de nasala vokalerna,  är älvdalskan ännu ålderdomligare än dagens isländska. Med detta sagt får man inte glömma att älvdalskan på flera punkter är mycket innovativ, säger han.


Hans intresse för älvdalskan väcktes på allvar då han besökte Älvdalen för andra gången, år 2002.

- Då tänkte jag ta en paus från Uppsala för att fokusera på min avhandling om isländska i två veckor. Jag hyrde en stuga av två Åsenbor som bodde i Kyrkbyn och när jag började tala med dem och så småningom med deras hjälp lära mig älvdalska insåg jag att jag kom i kontakt med ett väldigt intressant och avvikande nordiskt mål som utifrån olika aspekter gott och väl skulle kunna likställas med andra fullfjädrade nordiska språk.


2004 fick Yair uppdraget att bilda ett språkråd för älvdalskan. Älvdalska språkrådet, Råðdjärum, fick som sitt första uppdrag att skapa en enhetlig ortografi (stavning) för älvdalskan. Sju månader senare låg språkrådets förslag framme och godkändes enhetligt av Ulum Dalskas årstmöte.

- Att arbeta med den älvdalska ortografin är det mest spännande jag har gjort som språkvetare. Ortografiarbetet har varit en stor utmaning för språkrådet, eftersom det älvdalska uttalssystemet skiljer sig kraftigt från det svenska.

- Under dessa sju månader insåg jag att jag hade att göra med ett talspråk, som på många sätt levde sitt eget liv, och som därför med stor möda kunde  användas i ett skriftsystem. Samtidigt anser jag att det är nödvändigt att ha en enhetlig ortografi för älvdalskan för att kunna använda och bevara språket i dagens moderna och digitala verklighet, säger Yair Sapir som efter midsommar kommer att hålla årets Sommarkurs i älvdalska.


- Revitaliseringsprocessen som påbörjades av Ulum Dalska på 1980-talet påminde mig också om mitt eget modersmål hebreiskan och andra små språk, såsom isländskan och samiskan, vars talare har kämpat för att bevara språkens särart eller fortlevnad.

-Hebreiskan hade inte använts i tal på nästan 2000 år fram till 1800-talet men tack vare eldsjälar är den ett levande språk idag med över nio miljoner talare.

- Det visar tydligt att det går att revitalisera, återuppliva ett språk, som är döende eller helt dött, säger Yair.   


Med åren har Yair Sapirs intresse för det älvdalska språket bara ökat och utvecklats. I dag är han en av de som betyder mest för språket även när det gäller kontakter med riksdagen, Europarådet och många andra viktiga institutioner för att få ett erkännande av älvdalska som ett minoritetsspråk. 


Han har under årens lopps tagit initiativ till och varit medarrangör till inte mindre än tre vetenskapliga konferenser om älvdalska språket.


Den senaste konferensen hölls 2015 i Köpenhamn och gav älvdalskan mycket stor uppmärksamhet i internationella medier och inrikes.


Han har även anordnat den första akademiska kursen i älvdalska, den som hölls i Älvdalen i Uppsala universitets regi 2005, där Gunnar Nyström och han själv undervisade.


- Jag tycker att det är viktigt att bevara älvdalskan eftersom det är talarnas mänskliga rättighet att behålla sitt modersmål och föra det vidare till de kommande generationerna. Älvdalskan utgör en viktig kulturskatt och jag hoppas att även myndigheterna kommer att inse det. 

- Älvdalskan är som ett levande fornminne och en öppen lärobok, som ger oss stora kunskaper om de nordiska språken, om det svenska språket, om vår historia och kultur. Älvdalskan är helt enkelt ett språk som vi inte har råd att leva utan.

- Jag känner mig mycket hedrad över att få Ulum Dalskas uppdrag och förtroende för att undervisa i älvdalska. Jag har inga illusioner om att jag kan mäta mig själv med de största experterna i älvdalska, men jag känner att jag har deras välsignelse när det gäller denna insats.


Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 13 nov 08:00

 (Denna insändare publicerades i NST/HD den 12 oktober)   Med anledning av krönika om dansk tv av Kristian Nilsson med rubriken "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre", införd den 6 oktober.    Jag håller helt och hållet med Kristian ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 15:00

(Pressmeddelande) Läkaren och forskaren Hans Rosling (1948–2017) kunde trollbinda publiken med fantastiska fakta. Och – det vet vi nu – han skrev lika bra som han föreläste. I en artikel i Språktidningen 8/2018, som utkommer i v...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 12:00

 Ulrik By berättade igår i DN om den vokabulär som florerar i träningslokalerna och de så kallade gymmen:   ”Trots att svetten rinner och pulsen bultar kan jag inte låta bli att le åt eländet. Under de tre decennier jag gjort olika typer av...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 11 nov 08:00

(Detta är ett svar på Annette Brodin Rampes debattartikel ”Utländska lärare är en del av lösningen på lärarbristen” på DN Åsikt från den 29 oktober.)   Internationella Engelska Skolans VD svarar på det hon vill och finner lämpligt. Dä...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se