Direktlänk till inlägg 14 april 2017

En nation utan ett språk är en nation utan ett hjärta

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 april 12:00

 

eller på kymriska (walesiska): "Cenedl Heb Iaith Cenedl Heb Galon". Ordstävet finns ingraverat på ringen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

Östen Dahl

Söndag 16 april 15:26

Vad innebär det att vara "utan ett språk"? Kan en nation dela sitt språk med andra nationer eller måste man ha ett språk som inte talas någon annanstans?

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

Söndag 16 april 19:05

Oxford Reference skriver: “Welsh proverb; for the Irish equivalent see quot. 2007 and cf. the remark of Irish patriot Thomas Davis (1814–45)”.

Ordstävet apostroferas också i denna artikel - http://thespinoff.co.nz/society/07-07-2016/a-nation-without-language-is-a-nation-without-heart-the-welsh-case-for-compulsory-te-reo-in-schools/ – från Nya Zeeland, men då gäller det maori.

Ordstävet måste sättas i samband med att engelskan historiskt sett har trängt undan såväl iriskan på Irland som kymriskan i Wales. Om tillräckligt många beklagar eller motsätter sig förlusten av ett språk, vilket är en emotionell fråga, finns det förutsättningar att revitalisera ett språk. Trots att iriskan har haft officiell status sedan 1921, har iriskan ännu inte återhämtat sig i den meningen att det är det dominerande modersmålet på Irland. Enligt den irländska folkräkningen 2011 uppgick de som hade iriska modersmål till 94 000, medan 1, 3 miljoner behärskade det som andraspråk. Engelska Wikipedia skriver också att det har beräknats att den aktiva iriska språkscenen uppgår till 5 – 10 procent av Irlands befolkning.

Både kymriskan och maori tillhör de språk som på senare tid revitaliserats. Antalet talare av kymriska, som är officiellt språk i Wales vid sidan av engelska, har ökat sedan 2001. Maori (te reo) erhöll officiell status i Nya Zeeland 1987 och har alltsedan dess stärkt sin ställning som undervisningsspråk, kontaktspråk med myndigheterna och genom två tv-kanaler på maori. Just nu hittar jag inte några säkra uppgifter på om andelen maoritalande ökar eller inte, men vissa rapporter tyder på en ökning – se exempelvis denna artikel https://nzhistory.govt.nz/culture/maori-language-week/history-of-the-maori-language

 
Ingen bild

Markus

Söndag 16 april 21:42

@Per-Åke

Gamla siffror. Relativa antalet maoritalare (eller vad språket nu eg. heter) har minskat mellan 2006-2013.

http://socialreport.msd.govt.nz/cultural-identity/maori-language-speakers.html

Nätverket Språkförsvaret

Måndag 17 april 10:57

Intressanta siffror.

Per-Åke

 
Ingen bild

Östen Dahl

Måndag 17 april 18:01

Man kan ha förståelse för walesare och övriga som använder det här slagordet, men det blir svårt att utvidga det till en generell princip. Om inte annat är det ju problematiskt vad som ska anses som en nation.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 dec 21:27

I senaste numret av norska Språkrådets Språknytt berättar Erlend Lønnum om svecismer som har tagit sig in i norskan:   ”Svenskene beriker oss ikke bare med billigvarer langs grensen, men også med kule kjendiser, livate valgvaker og andre or...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 13 dec 16:26

Hufvudstadsbladet/SPT berättade igår:   ”I riksdagens behandling av budgeten för 2018 fick Suomalaisuuden liitto (Finskhetsförbundet) 40 000 euro i tilläggsanslag. Samtidigt fick Folktinget kamma noll i riksdagens finansutskott. SFP:s Anna-...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 12 dec 20:36

(Texten är hämtad från Språknytts webbplats )   Finlandssvenska - ett språk, en känsla, en bok är en nyutkommen antologi som behandlar det finlandssvenska språket och Hugo Bergroths bok Finlandssvenska ur olika perspektiv.   Det har gått 100 ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 11 dec 17:57

I ett inlägg i Facebook-gruppen ”Skriv som proffsen” kommenterar Ann-Louise Forsström ovanstående rubrik, som har dykt upp i pressen:   Det nedre citatet är dagsaktuellt; i kväll ställer Kristian Luuk åter den där språkligt korrekta f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 11 dec 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se