Östen Dahl

16 april 2017 15:26

Vad innebär det att vara "utan ett språk"? Kan en nation dela sitt språk med andra nationer eller måste man ha ett språk som inte talas någon annanstans?

Per-Åke Lindblom

16 april 2017 19:05

Oxford Reference skriver: “Welsh proverb; for the Irish equivalent see quot. 2007 and cf. the remark of Irish patriot Thomas Davis (1814–45)”.

Ordstävet apostroferas också i denna artikel - http://thespinoff.co.nz/society/07-07-2016/a-nation-without-language-is-a-nation-without-heart-the-welsh-case-for-compulsory-te-reo-in-schools/ – från Nya Zeeland, men då gäller det maori.

Ordstävet måste sättas i samband med att engelskan historiskt sett har trängt undan såväl iriskan på Irland som kymriskan i Wales. Om tillräckligt många beklagar eller motsätter sig förlusten av ett språk, vilket är en emotionell fråga, finns det förutsättningar att revitalisera ett språk. Trots att iriskan har haft officiell status sedan 1921, har iriskan ännu inte återhämtat sig i den meningen att det är det dominerande modersmålet på Irland. Enligt den irländska folkräkningen 2011 uppgick de som hade iriska modersmål till 94 000, medan 1, 3 miljoner behärskade det som andraspråk. Engelska Wikipedia skriver också att det har beräknats att den aktiva iriska språkscenen uppgår till 5 – 10 procent av Irlands befolkning.

Både kymriskan och maori tillhör de språk som på senare tid revitaliserats. Antalet talare av kymriska, som är officiellt språk i Wales vid sidan av engelska, har ökat sedan 2001. Maori (te reo) erhöll officiell status i Nya Zeeland 1987 och har alltsedan dess stärkt sin ställning som undervisningsspråk, kontaktspråk med myndigheterna och genom två tv-kanaler på maori. Just nu hittar jag inte några säkra uppgifter på om andelen maoritalande ökar eller inte, men vissa rapporter tyder på en ökning – se exempelvis denna artikel https://nzhistory.govt.nz/culture/maori-language-week/history-of-the-maori-language

Markus

16 april 2017 21:42

@Per-Åke

Gamla siffror. Relativa antalet maoritalare (eller vad språket nu eg. heter) har minskat mellan 2006-2013.

http://socialreport.msd.govt.nz/cultural-identity/maori-language-speakers.html

Nätverket Språkförsvaret

17 april 2017 10:57

Intressanta siffror.

Per-Åke

Östen Dahl

17 april 2017 18:01

Man kan ha förståelse för walesare och övriga som använder det här slagordet, men det blir svårt att utvidga det till en generell princip. Om inte annat är det ju problematiskt vad som ska anses som en nation.