Direktlänk till inlägg 14 april 2017

En nation utan ett språk är en nation utan ett hjärta

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 april 12:00

 

eller på kymriska (walesiska): "Cenedl Heb Iaith Cenedl Heb Galon". Ordstävet finns ingraverat på ringen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

Östen Dahl

Söndag 16 april 15:26

Vad innebär det att vara "utan ett språk"? Kan en nation dela sitt språk med andra nationer eller måste man ha ett språk som inte talas någon annanstans?

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

Söndag 16 april 19:05

Oxford Reference skriver: “Welsh proverb; for the Irish equivalent see quot. 2007 and cf. the remark of Irish patriot Thomas Davis (1814–45)”.

Ordstävet apostroferas också i denna artikel - http://thespinoff.co.nz/society/07-07-2016/a-nation-without-language-is-a-nation-without-heart-the-welsh-case-for-compulsory-te-reo-in-schools/ – från Nya Zeeland, men då gäller det maori.

Ordstävet måste sättas i samband med att engelskan historiskt sett har trängt undan såväl iriskan på Irland som kymriskan i Wales. Om tillräckligt många beklagar eller motsätter sig förlusten av ett språk, vilket är en emotionell fråga, finns det förutsättningar att revitalisera ett språk. Trots att iriskan har haft officiell status sedan 1921, har iriskan ännu inte återhämtat sig i den meningen att det är det dominerande modersmålet på Irland. Enligt den irländska folkräkningen 2011 uppgick de som hade iriska modersmål till 94 000, medan 1, 3 miljoner behärskade det som andraspråk. Engelska Wikipedia skriver också att det har beräknats att den aktiva iriska språkscenen uppgår till 5 – 10 procent av Irlands befolkning.

Både kymriskan och maori tillhör de språk som på senare tid revitaliserats. Antalet talare av kymriska, som är officiellt språk i Wales vid sidan av engelska, har ökat sedan 2001. Maori (te reo) erhöll officiell status i Nya Zeeland 1987 och har alltsedan dess stärkt sin ställning som undervisningsspråk, kontaktspråk med myndigheterna och genom två tv-kanaler på maori. Just nu hittar jag inte några säkra uppgifter på om andelen maoritalande ökar eller inte, men vissa rapporter tyder på en ökning – se exempelvis denna artikel https://nzhistory.govt.nz/culture/maori-language-week/history-of-the-maori-language

 
Ingen bild

Markus

Söndag 16 april 21:42

@Per-Åke

Gamla siffror. Relativa antalet maoritalare (eller vad språket nu eg. heter) har minskat mellan 2006-2013.

http://socialreport.msd.govt.nz/cultural-identity/maori-language-speakers.html

Nätverket Språkförsvaret

Måndag 17 april 10:57

Intressanta siffror.

Per-Åke

 
Ingen bild

Östen Dahl

Måndag 17 april 18:01

Man kan ha förståelse för walesare och övriga som använder det här slagordet, men det blir svårt att utvidga det till en generell princip. Om inte annat är det ju problematiskt vad som ska anses som en nation.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 23 juli 12:59

I dagens Svenska Dagbladet berättar Karin Thurfjell om sjunkande förkunskaper i tyska, spanska och franska bland de studenter som söker sig till kurserna i dessa språk  vid universiteten:   ”Vissa kan inte färgernas namn på franska, trots a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 22 juli 20:42

Tidningen Land har en webbaserad test, Dialektoraklet, som utger sig för att kunna identifiera din dialekt.  Land skriver:   ”Hur pratar du? Orden du använder visar var du kommer ifrån. Men kanske präglas du av några år i barndomen när du b...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 juli 16:27

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:   ”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juli 11:35

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:   ”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juli 15:04

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – s...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se