Idag publicerade The Absolut Company, som numera ägs av franska Pernot Ricard, och som tillverkar Absolut Vodka, en helsidesannons i Dagens Nyheter. Det positiva med annonsen är att brödtexten är på svenska. Det negativa är att texten ändå kryddas med några engelska glosor. Företaget söker nästa "Billion dollar nose" och yrkestiteln är Master Sensory Designer.

"Billion" på engelska blir miljard på svenska. En biljon på svenska är verkligen att ta i. Master Sensory Designer låter fånigt. Master betyder mästare, medan designer kan heta så på svenska eller formgivare;  ritare, tecknare; dekoratör. Men designer kan också översättas med ränksmidare eller intrigmakare.

Sensory betyder sensorisk eller fungerar som förled sinnes-. Den yrkeskapacitet som efterfrågas i jobbannonsen avser knappast förmågan att kunna utforma sinnesförmågan hos kunderna. Det är snarast förmågan att hitta nya smaker, som slår igenom, som efterlyses. Det finns ju redan flera varianter på Absolut Vodka.

En avgränsad sökning på "Master Sensory Designer" på Google ger 928 träffar; de 40 första träffarna gäller alla denna jobbannnons. Det tyder på att yrkestiteln förmodligen är en svengelsk uppfinning med få utländska motsvarigheter, om ens någon.

Företaget borde anstränga sig för att hitta en bra svensk yrkestitel, kanske någonting med smaksättare. Vad hette yrkestiteln förr i tiden?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som vill läsa även högerspalten kan gå till Språkförsvarets vänner på Facebook.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I den här tyska artikeln ”Englisch verboten? Warum das Englische das Chinesische nicht verdrängt”  diskuteras engelskans inflytande på kinesiskan. Inledningsvis ställs frågorna:

”I Kina är användningen av det engelska språket starkt reglerat i offentliga publikationer. Vad orsakar denna rädsla för en språkförändring?  Är begränsningarna verkligen vettiga? Finns det egentligen någon risk för att engelskan ska tränga undan det kinesiska språket?” 

Artikeln slutsats är dock att en sådan fara inte föreligger:

”Faktorer som styr språkförändring är hitintills modenycker, utländskt inflytande och vidare sociala behov. Men det är också viktigt för språkförändringen att denna bara sker när språksystemet är redo för den och/eller redan uppvisar svagheter som kräver en "reparation". Man behöver inte heller hysa någon oro för att ett språk kommer att förstöras i dag eller i morgon, eftersom ett språksystem vanligen inte tillåter någon abrupt eller ens destruktiv förändring.

För att ett språk ska dö ut krävs det ett annat mycket dominerande eller mycket närstående språk – som i processen för språkliga "självmord" som beskrivs av Aitchison (1). Ingendera av dessa roller kan förmodligen knappast tillskrivas engelskan i Kina. Detta eftersom engelska bara betraktas som ett affärsspråk där och inte används permanent i det dagliga livet eller i skolan. Mot försvinnandet av mandarin talar det faktum att kinesiska är det mest talade modersmålet i världen.

Med tanke på faktorerna bakom språkförändring så man kan anta att "kinesiskan" befinner sig långt ifrån att ta verklig skada genom anglicismer. Moderniseringsprocessen gör visserligen inte halt, speciellt inte i Kina, och också där äger ett växande kulturellt utbyte rum på grund av den internationella ekonomin, genom att nya glosor införlivas. Dock är kinesiskan alltför unik, alltför dominant och utbredd för att foga sig efter engelskan. ”(Snabböversättning)

(1) Den Aitchison som avses är troligen Jean Aitchison – se bland annat denna bok, som inte är komplett.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som vill träna på att lyssna på danska kan med fördel lyssna på danska barnvisor på YouTube. Uttalet är distinkt och välartikulerat. Samtidigt får man reda på hur det gick för de fem apor som retade krokodilen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fredrik Kullberg har skrivit en artikel, "Svengelskan tar över", i Ica-Kuriren nr 9/2017. I artikeln omnämns Språkförsvaret och citeras en representant för Språkförsvaret. I ingressen heter det:

"Svenglish Circle K och Turning Torso. Svenska företag och myndighet älskar att svänga sig med english. Vad är det för fel på Sveriges huvudspråk svenska? frågar Ica-Kurirens Fredrik Kullberg."

Tyvärr är det inte möjligt att länka till artikeln.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”To år har gått siden NORLA for første gang lanserte tilbudet om Oversetterhotell, og så langt har intet mindre enn 26 oversettere fra hele verden tatt del i ordningen. Oversetterhotellet har vært en suksess fra første stund, og er en populær ordning som vi får svært gode tilbakemeldinger på, både fra oversetterne selv og fra aktører i den norske bokbransjen.

Margit Walsø oppsummerer ordningen slik: “Oversetterne er blant våre viktigste ambassadører for norsk litteratur på andre språk. NORLA ønsker å bidra til å gi dem både inspirasjon og kunnskap i deres viktige arbeid. Oversetterhotellet er et av de mest vellykkede enkelttiltakene våre de siste årene, målt etter tilbakemeldingene fra oversetterne som har deltatt.”

Än så länge har ingen översättare från norska till svenska (däremot mellan norska och danska) utnyttjat erbjudandet.

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)