Alla inlägg under mars 2017

Jag kollar då och då på utdrag ur Melodifestivalen på tv vilket är den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest.


Vad som frapperar mig mycket är, precis som andra skrivit tidigare, att de flesta tävlingsbidragen sjungs på engelska. Minst 60 – 75 procent av tävlingslåtarna sjungs på engelska. Varför?


Vågar svenska artister inte sjunga på sitt modersmål? Svenska språket är tydligen inte ett vinnarspråk i dessa sammanhang.


Vad som också är märkligt är att samtliga tävlingsbidrag ändå bara presenteras på svenska av programledarna och inte på engelska. Hasse Andersson och kompani presenterar alltid programmet bara på svenska. Det hade väl varit logiskt att också presentera de engelska tävlingsbidragen i Mellon på engelska, anser jag. Varför inte?


C-G Pernbring


(Insändaren först publicerad i Metro den 3/3 2017, under delvis annan rubrik i Helsingborgs Dagblad den 10/3 2017 och med något annorlunda innehåll i Ica-Kuriren nr 12/2017)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 mars 2017 18:32

Upsala Nya Tidning har startat ett nytt månadsmagasin, ”Soul”, som ska spegla stadens själ.


I ett brev till redaktören för månadsmagasinet påpekar en medlem i Språkförsvaret:


”'Soul' är inget svenskt ord utom som fackterm i populärmusikaliska sammanhang. Er nya bilaga kommer väl inte att specialisera sig på denna typ av musik? Då blir namngivningen ett typiskt fall av anglofåneri och ett val bestämt av ivern att vända kappan rätt i den kulturimperialistiska vinden från andra sidan av Atlanten. Genant, pinsamt och motbjudande!”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

(Teckning av Jan Berglin - hämtad från Facebook)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som bekant kan språk dö ut; nuförtiden vet man till och med ofta vem den sista talaren var.


1989 dog det kamassiska språket när Klavidja Plotnikova dog. Den 21 januari 2008 dog alaskaspråket eyak ut, när Marie Smith Jones avled. I slutet av januari 2010 dog Boa Senior, den sista talaren av aka-bo, ett storandamanesiskt språk som talades på nordön i den andamanesiska ögruppen i Bengaliska viken. Hon kände sig mycket ensam på slutet, eftersom hon inte kunde tala med någon annan på sitt modersmål.


Ett språk som står på tur att dö ut är taushiro, ett språk som har talats i den peruanska delen av Amazonas. Den siste talaren heter Amadeo García. Han intervjuades härförleden i El Comercio .


Amadeo García får i intervjun frågan: ”Tror du att det finns andra taushiros i Peru?”. Han svarar:


”Jag tror inte det, med mig är det slut. Jag har frågat en massa människor, lite varstans, om de kan tala taushiro. Vissa påstår det, och jag säger ... [talar taushiro], vilket betyder "om du vill äta", men de förstår inte mig.  Därför talar de inte språket” (fri översättning).


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 mars 2017 08:00

I anslutning till en artikel, ”Högskolorna som kallar sig University”, i Curie förekommer nedanstående kommentar, som onekligen innehåller en poäng:


”Visst är det väl ändå lite kul att i princip vem som helst får kalla sig "university", samtidigt som vi har namnskydd på sju olika korvsorter (falukorv, wienerkorv, köttkorv, fläskkorv, frukostkorv, prinskorv, medvurst). Eller säger det i själva verket något om akademins ställning i vårt svenska samhälle?”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fastighetsmäklare använder sig ofta en speciell jargong i sina annonser, med viss förkärlek för oöversatta engelska termer. Det här svaret fick inledningsvis en medlem i Språkförsvaret då han i ett brev till Siv Kraft mäklarbyrå kritiserade användningen av termer som penthouse, master bedroom och walk in closet:


”Den engelska termen penthouse används ibland i svenskan för att beteckna en extra påkostad och lyxig lägenhet, ofta med mer fönsterytor, ibland i två etage och har raka väggar till skillnad från en takvåning. Master bedroom och walk in closet har man börjat använda mer i svenskan av samma anledning, för att förtydliga att det är lite utöver det vanliga, inte bara ett större sovrum med klädkammare. Vi brukar även tillåta ett mer kreativt uttryck i annonser för att fånga uppmärksamhet....:)


Men eftersom flera medlemmar skrev till mäklarbyrån, återkom Siv Kraft själv med ett trevligt brev:


” Hej killar,


Vad roligt att vår annons inspirerar till diskussion. Ni kanske kan hjälpa oss att hitta användbara svenska ord i stället för svengelskan. Jag ska försöka förklara vad det är vi har annonserat så kanske ni kan komma med några bra förslag.


Lägenheten i annonsen är ingen takvåning och ingen vindsvåning. Det är en egen fastighet byggd ovanpå ett befintligt hyreshus som är en egen fastighet. Ägarlägenheten som tillhör fastigheten har raka väggar (till skillnad från takvåningar och vindsvåningar) och altaner som sträcker sig utefter hela lägenheten på dess båda sidor (vilket också kungsvåningar har, men kungsvåningar byggdes på 20-talet, nu för tiden går man inte till kungen för att få bygglov). Ägarlägenheten har nyttjanderätt till altanerna som är den underliggande fastighetens tak. Man skulle kunna kalla det radhus (eftersom fastigheten sitter ihop med grannfastigheten) men det skulle kanske missförstås. Jag har inte hittat något annat svensk ord än ägarlägenhet och fastighet, men ni kanske kan ge ett bra råd? Förutom att uttrycket ska vara korrekt så ska det ju också beskriva det som är till salu utan att det kan missförstås.


När det gäller master bedroom så håller jag med, man kan lika gärna skriva sängkammare eller sovrum. Det många förknippar med master bedroom är att det tillhör en walk in closet. Man kan inte översätta walk in closet med klädkammare eftersom klädkammare är ett (ofta oinrett) utrymme med dörr. Det man menar med walk in closet är att det är ett utrymme inrett med skåp och garderober som ligger i anslutning till sängkammaren (vilket blir lite för långt att skriva i en annons).


Jag håller med att det är fånigt att blanda in utländska uttryck när det finns bra svenska ord som beskriver samma sak. Jag tar tacksamt emot bra förslag.


Tack för att ni bryr er!


Med vänliga hälsningar

Siv Kraft


Vi skickar alltså frågan vidare till nätdagbokens läsare.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Utrikesminister Margot Wallström talade om feministisk utrikespolitik vid Lunds universitets 350-årsjubileum igår. Talet framfördes på engelska.


Varför framfördes det på engelska? Talar Margot Wallström bättre engelska än svenska? Hade den övervägande delen av åhörarna engelska som modersmål och var ur stånd att följa ett tal på svenska?


Sedan Nürnbergrättegångarna har simultantolkningstekniken utvecklats mycket snabbt och praktiseras särskilt av EU idag. Det finns till och med företag i Sverige, som är specialiserade på att organisera simultanöversättningar. En billigare variant hade naturligtvis varit att dela ut en engelsk översättning på papper.

Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 mars 2017 19:16

Den pågående debatten om den ensidiga betoningen av engelska språket som vägröjare för internationellt samarbete är viktig. Svenskar i gemen (och många andra nationer) har dock fallit platt till marken för förföriska locktoner och fördold propaganda om engelska språkets allena saliggörande väg för breddad förståelse och bättre utländska kontakter. Vi som har verkat många år i sant internationella sammanhang inser förvisso att engelska kan vara en utmärkt nyckel till många låsta dörrar – men långt ifrån alla. Ryska, tyska och franska är större modersmålsspråk i Europa än engelska och erbjuder många värdefulla nycklar till kultur, litteratur, historia, folkliga sedvänjor, turism och diplomati i andra länder än de som betraktas som anglo-saxiska.  De som inte har tillgång till sådana nycklar utestängs från många stimulerande och berikande upplevelser. Översättningar kan sällan fullt ut återge ursprungsspråkens skönhet, andemening och anspelningar.  Det medför naturligtvis en betydande ansträngning att lära sig flera främmande språk, men även ganska måttliga kunskaper underlättar umgänge med människor med andra modersmål än svenska.  Att tyska och franska nu åter kan antas bli mer gångbara för utveckling av affärsmässigt samarbete och privat umgänge i Europa tycks vara en allmän uppfattning. Vid sidan av det talade språket för alldaglig eller mer krävande konversation och förtroligt kontaktskapande skulle grundläggande kunskaper i framför allt tyska och franska öppna dörrar till en mycket rik litteratur på alla nivåer och till tidningar och tidskrifter som annars förblir otillgängliga. Att inte kunna förstå TV-program och filmer på originalspråken är en betydande förlust--eller, tvärtom, att förstå språken i sådana media är en stor vinst.


Den engelska ”sjukan” i Sverige har för övrigt lett till många ordförluster för svenska språket, eftersom kommersiella marknadsförare, utbildningsinrättningar, underhållningsentreprenörer och myndigheter gärna tar till helt onödiga ord och begrepp på engelska--ofta snarare enfaldig svengelska--i stället för existerande ord på svenska för att verka internationella. Denna tendens är någonting helt annat än den dynamik som funnits i svenska språket under flera hundra år, då låneord från tyska, franska och engelska (ibland med ursprung i grekiska och latin) tillförts svenskan på ett naturligt och praktiskt sätt. Med större kunskap av tyska och franska, vid sidan av engelska, skulle svenska språkanvändare lättare kunna värja sig mot helt onödigt intrång från ett enda håll. Att tillgodogöra sig flera främmande språk skulle alltså inte bara öppna nya dörrar till vidgad språkförståelse, utan skulle också kunna leda till större uppskattning av värdet av ett levande svenskt språk utan inbillat behov av lömska anglicismer och andra onödigheter.


Om utbildningsväsendet i Sverige inte anses erbjuda likvärdig, kvalificerad undervisning i andra främmande språk än engelska, borde den frivilliga kursverksamheten, kunna förstärka sina redan goda insatser för den språkintresserade allmänheten. Men allra viktigast för breddning av intresset för framför allt tyska och franska vid sidan av engelska är samhällets och enskilda medborgares attityder till flerspråkighet.  Den pågående debatten kan säkert bidra till en vidgad syn på behovet av språkkunskaper – och nyttan och glädjen av dem. Omsvängningen behöver göras nu hellre än i en dunkel framtid.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards