Hej,

undrar hur länge Sveriges Radio tänker ha kvar svenska som språk. Att "ha sig" på engelska med små stapplande sammanfattningar på svenska duger kanske för litteraturfestivalen i Umeå men inte för radiolyssnaren. I stället för att bli indragen i festivalstämningen känner man sig bara utestängd.

Med vänliga hälsningar

Susanne Gerstenberg     

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är översatt från Verein Deutsche Spraches nyhetsbrev nr 3/2017)

Medan fler och fler språk hotas globalt, sprider det konstgjorda språket esperanto sig stadigt. 1887 utvecklade Ludwik Zamenhof språket, som nu talas i 120 länder. Språkets talare uppskattar den enkla grammatiken och det lätt genomskinliga ordförrådet, som huvudsakligen består av ord från andra språk. Detta betyder att det går snabbare lära sig esperanto än naturliga språk. Dessutom har esperantogemenskapen sinsemellan mycket goda förbindelser, så att dess medlemmar genom ett aktivt utbyte utvidgar sina praktiska kunskaper. Särskilt i Ungern finns det ett stort intresse för språket. Där har 35 000 personer, i synnerhet även yngre människor, sedan 2001 besökt en av de statligt erkända esperantokurserna. Förutom ett rikt utbud av litteratur på esperanto har det under de senaste decennierna också bildats musikgrupper som sjunger på detta kulturspråk. Till och med regeringar uppmuntrar språket: Så publicerar Kina sedan 2001 dagliga nyheter på esperanto, och i Brasilien kommer det i framtiden att anordnas esperantoundervisning i skolan.

Se vidare ursprungsartikeln Warum verbreitet sich Esperanto?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten, något förkortad, är hämtad från senaste numret av Språknytt)

Det mener iallfall de aller fleste av oss. Språkrådet har tatt temperaturen på våre oppfatninger om norsk språk.

AV ERLEND LØNNUM

På oppdrag fra Språkrådet har Opinion undersøkt nordmenns holdninger til norsk språk og språkmangfold. Undersøkelsen viser blant annet at 87 % synes det er viktig at norsk har en sterk posisjon, at like mange synes det er viktig å bevare stedsnavn som kulturminner, at 62 % synes det blir brukt for mye engelsk, og at 75 % er interessert i norsk språk.

De 1028 respondentene er rimelig fordelt etter kjønn, alder, geografi og utdanning.

Over snittet språkinteressert

Konklusjonen er at interessen for språk er stor i det norske folket. Den er faktisk så stor at 65 % av de spurte mener at de behersker norsk bedre enn gjennomsnittet.

Her er noen av påstandene respondentene skulle si seg enige eller uenige i («vet ikke»-svarene er utelatt):

Brev fra det offentlige er ofte uklart formulert.

49 % ENIG
20 % UENIG
28 % VERKEN ELLER

Stedsnavn er kulturminner som det er viktig å bevare.

87 % ENIG
3 % UENIG
8 % VERKEN ELLER

Jeg er interessert i norsk språk.

75 % ENIG
6 % UENIG
18 % VERKEN ELLER

Det er viktig at norsk språk står sterkt.

87 % ENIG
2 % UENIG
10 % VERKEN ELLER

Jeg synes engelsk blir brukt i for mange situasjoner der norsk ville fungert like godt.

62 % ENIG
18 % UENIG
19 % VERKEN ELLER

Jeg behersker norsk bedre enn gjennomsnittet i Norge.

65 % ENIG
7 % UENIG
24 % VERKEN ELLER

Folk var mer stolte av det norske språket før.

58 % ENIG
9 % UENIG
17 % VERKEN ELLER

Kommentar: Man skulle önska att svenska Språkrådet genomförde liknande opinionsundersökningar som sin norska motsvarighet. Då finge man en tämligen tillförlitlig bild av de förhärskande attityderna till det svenska språket.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)

"I morgon fredag är det dags för Språkforum! Även i år håller vi till på Nalen i Stockholm. Över 200 biljetter har sålts. Den som inte kan närvara har ändå möjlighet att följa dagen. Vi kommer att uppdatera på Twitter, Facebook och Instagram från samtliga föredrag. Dessutom finns UR på plats och filmar. Hela dagen sänds i efterhand i SVT 24 och på UR Play. Det är ännu inte klart när programmen kommer att sändas.

I sociala medier kommer vi att använda hashtaggen #språkforum."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bilden är hämtad från gruppen "Älvdalska som minoritets-/landsdelsspråk" på Facebook)

Hur många ord i denna text på älvdalska förstår du? Garanterat bara ett fåtal, om du inte inte bor i Älvdalen eller i de mest närliggande socknarna i Ovansiljan. Ändå finns det de som påstår att älvdalska inte är eget språk utan bara en dialekt.

Dikten har skrivits av Saroja Artist - se också översättning till svenska i kommentarerna.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...ser en onödiga och/eller fåniga ord och begrepp på engelska invävda i svensk kontext men idag såg jag något som var så genomfånigt, att jag känner mig nödgad att höra av mig om det! På näst sista sidan i Metros västkustversion (14/3 2017) är det en helsidesannons bakom vilken organisationen (antar att det är en organisation) Reach for Change står. Överst på sidan står det "Brief#4". Sen följer frågan: "Hur hjälper vi ensamkommande barn att lära sig svenska?" Under står det: SHARE THE BRIEF och www REACH FOR CHANGE.SE

Längst ner på sidan finns det, med mindre bokstäver, en förnumstig text om smarta innovatörer, utmaningar m.m

Blir en trött eller blir en trött!?

Elisabet H A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret uppstod som en ”internetbaserad lobbyorganisation”, som någon har sagt. Även om Språkförsvaret också har gett ut böcker och anordnat och anordnar offentliga möten, gäller fortfarande att internet är vårt främsta medium för kommunikation. Därför försöker vi också hålla reda på internetutvecklingen. Följande sida är exempelvis informativ.

Språkförsvaret anser att internet ska användas för att stärka svenska språkets ställning, vilket är fullt möjligt. Så är det sedan flera år tillbaka inte något problem att använda å, ä och ö i webbadressen – se Språkförsvarets webbadress: http://www.språkförsvaret.se/sf/. Det är märkligt att en del språkorganisationer, liksom statliga och kommunala inrättningar, inte inser den symboliska betydelsen av att använda å, ä och ö i webbadresserna. I stället underblåser man i praktiken fördomen att det inte går att använda dessa bokstäver.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Fredagen den 17 mars anordnas årets populärvetenskapliga grammatikfestival. Språkvårdaren Susanna Karlsson deltar som inbjuden talare.

Grammatikfestivalen, som anordnas av Göteborgs universitet fredagen den 17 mars, är en årligen återkommande heldag med spännande föreläsningar om språk och grammatik, för alla som sysslar med eller är intresserade av grammatik. Årets tema är språk och norm.

Susanna Karlsson, som är språkvårdare på Språkrådet, håller ett föredrag om standardisering och korpusutveckling – om hur svensk språkvård har förhållit sig till variation och novation i det ständigt pågående arbetet med att hålla standarden både stabil och samtida.

Grammatikfestivalen är Göteborg universitets bidrag till den nationella Grammatikdagen.

Läs mer

Grammatikfestivalen 2017

Nationella Grammatikdagen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)