Direktlänk till inlägg 23 mars 2017

Språkkamp måste vara uthållig och målmedveten

 Hillo Nordström skriver i en kommentar: ”Då vill jag som svar på ovanstående (d.v.s. på ’Engelskans uppgång varar inte för evigt’ – min anm.) lägga in vad Sveriges Radio precis har presenterat” och sedan återger hon en artikel från Vetenskapsradion, som refererar Språkrådets beslut att öppna för engelskt plural-s i den kommande Svenska skrivregler.


Men hennes svar är inget bemötande av Ostler. Hans perspektiv är mycket långsiktigt, medan hennes perspektiv är mycket kortsiktigt. Menas verkligen att införandet av plural-s av Språkrådet skulle innebära att svenskans död är nära förestående?


För det första dör ett språk först då mor- och farföräldrarna inte längre lever och barnen inte längre förmedlar deras språk till barnbarnen. Alla mor- och farföräldrar, som läser detta, bör reflektera över vilket språk som deras barnbarn talar idag. Talar de svenska, betyder det att svenskan garanterat överlever i 70 till 100 år ytterligare. Det hör till ovanligheten att ett språk, särskilt ett stort språk, dör över en natt. Det brukar vara en mycket utdragen process. Undantagen gäller historiskt sett små språk, varvid antingen språkanvändarna har drabbats av en dödlig epidemi och/eller utrotats.


För andra är svenskan ett stort språk. Det har över tio miljoner talare, varav åtminstone nio miljoner är modersmåltalare. Svenskan befinner sig på en ungefärlig plats 90 av världens 6 000 – 7 000 språk. Det betyder att 98 procent av alla språk har färre talare. Svenskan har en lång skriftspråkstradition som går tillbaka till 1200-talet, ännu längre om runskriften inkluderas. I hela världen finns det bara sjutton språk på vilka det trycks fler tidningar än svenska, tretton som det spelas in mer film på, och elva som har en större bokproduktion (1). I skrivande stund finns det drygt 44 miljoner artiklar på Wikipedia, vilka fördelar sig på olika språkversioner enligt följande: engelska 12,2 %, cebuano 9,4 %, svenska 8,6 %, tyska 4,6 %, nederländska 4,3 % och franska 4,2 %. Det finns dock inga som helst garantier för att svenskans ställning på Wikipedia skulle vara bestående.  För övrigt minskar engelskans andel på internet överhuvudtaget stadigt enligt all tillgänglig statistik.


För det tredje beror engelskans expansion inte på att språket ifråga har haft några överlägsna inre egenskaper utan enbart på ekonomiska, teknologiska, politiska och militära faktorer. Engelskan spreds genom det brittiska imperiet, men den verkliga vändningen kom efter andra världskriget tack vare USA:s ekonomiska och politiska betydelse. Som den brittiske språkvetaren David Graddol har sagt, kunde ingen på 1950-talet ana att engelskan skulle uppnå dagens internationella genomslagskraft. Detta berodde på kommunikationsteknikens genombrott, d.v.s utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och uppkomsten av internet. Engelskan har idag en mycket stark ställning vad gäller film, bokutgivning, tidningar, flygplatser och luftfartstrafik, internationell handel och akademiska konferenser, vetenskap och teknik, medicin, sport, populärmusik och reklam liksom att det fungerar som världens viktigaste lingua franca.


Men språk följer makten och engelskans ställning reflekterar ytterst USA:s (och tidigare Storbritanniens ) ekonomiska, politiska och kulturella makt. Idag minskar USA:s och Storbritanniens relativa ekonomiska betydelse på ett globalt plan, medan Asiens relativa ekonomiska betydelse, med Kina i spetsen, ökar. Den 29 september 2016 gick Kina förbi USA som världens största ekonomi mätt i köpkraftsviktad BNP. The Economist förutspår  förutspår för övrigt att Kina kommer att överflygla USA i fråga om BNP 2021. Detta kommer naturligtvis också på lång sikt att ha språkliga och kulturella konsekvenser. Inget imperium eller ingen stormakt i historien har någonsin expanderat med hjälp av ett lånat språk.


Det språk som hittills haft det största inflytandet på svenskan (liksom på danskan och norskan) är lågtyskan. Men svenskan överlevde lågtyskans inflytande; massor av ord lånades visserligen in från lågtyskan (som dock försvenskats) liksom att ordbildning och syntax påverkades. Varför? Därför att Hansan som bar upp lågtyskan förlorade i ekonomisk, politisk, kulturell och militär betydelse, bland annat på grund av konkurrens från holländare och engelsmän, och på grund av att det växte fram två starka nationalstater i Norden, Danmark-Norge och Sverige-Finland, med centraliserade statsapparater, som kunde sätta hårt mot hårt mot Hansan. Betydelsen av nya handelsvägar till Amerika, Afrika och Asien spelade också in.


Språks ställning kommer och går. Detta kan illustreras genom hänvisning till vilka språk som används i naturvetenskapliga facktidskrifter. Enligt Ulrich Ammon (”Die Stellung der deutschen Spache in der Welt”, 2014) uppgick engelskans andel till 92, 2 procent. Men så har det inte alltid varit. Fram till första världskriget var engelska, tyska och franska jämnstarka; under två decennier, från 1905 till 1925 var tyska det största språket. Därefter överflyglades det av engelskan, vilket hade politiska orsaker. Franskans andel började minska i samband med första världskriget. Ryskans andel ökade från 1920 fram till 1975, då nedgången inleddes. Tyska, franska och ryska står idag för cirka en procent vardera av alla naturvetenskapliga artiklar. Japanskan har behållit sin andel på 2,1 procent sedan början på 1960-talet. Det enda språk som likt engelskan har ökat sin andel är kinesiskan, som idag har en lika stor andel som japanskan. Eftersom Kina snart kommer att gå förbi USA i fråga om  naturvetenskapliga avhandlingar och artiklar, kommer säkerligen också andelen som skrivs på kinesiska att öka.


För det fjärde finns det inget som hindrar att Språkförsvaret, Språkförsvarets sympatisörer och likasinnade att kritisera Språkrådets beslut och motarbeta det. Den kritiken har redan börjat levereras. Språkrådet bestämmer inte över språkutvecklingen; på sin höjd registrerar Språkrådet språkutvecklingen, vilket också förslaget om att tillåta plural-se i svenskan är ett uttryck för. Det finns ingen som helst anledning att ge slaget förlorat på förhand i denna språkfråga eller någon annan. Det är i så fall kapitulationism, som bara gynnar dem som medvetet eller omedvetet undergräver svenska språkets ställning.


Slutligen har Språkförsvaret aldrig gett sken av att organisation skulle kunna uppnå snabba resultat, inte ens under vår livstid. Vår kamp måste präglas av målmedvetenhet och uthållighet. Det finns en gammal kinesisk fabel, som berättar om en narraktig gammal man, som sätter igång med att gräva bort två berg. När han kritiseras för att ha satt igång detta företag, svarar han: ”När jag dör, kommer mina söner att fortsätta, och när de dör kommer mina sonsöner och sedan deras söner och sonsöner att göra det och så vidare i alla evighet. Bergen är höga, men de kan inte bli högre…”.


Självfallet är svenska språket hotat – se Språkförsvarets programförklaring  – men inte så till den milda grad att vi måste sträcka vapen för att kampen är hopplös. Människor förverkligar sig själva bäst genom sitt eget språk, vilket de alltid velat göra ändå, för att travestera Ostler.


Per-Åke Lindblom


(1)  Mikael Parkvall, ”Lagom finns bara i Sverige”, sid. 24 - 25


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Hillo Nordström

23 mars 2017 11:44

Per-Åke, bara en kort kommentar till din långa utläggning efter mitt något pessimistiska inlägg om Språkrådets senaste utspel.

Naturligtvis menar jag inte att svenska språket kommer att dö ögonblickligen efter införandet av plural-s. Däremot menar jag att svenskan är under ständig attack från anglofåner. När nu en av de starkaste bastionerna på det språkliga området överlämnar sig till engelskan är detta ytterligare ett steg för att urholka svenskan.

Även om Språkrådet inte bestämmer över språkutvecklingen utan bara registrerar den, så är det ändå en auktoritet som åberopas av språkintresserade. Deras rekommendationer eller förslag kan lätt övertolkas för att passa engelsk-ivrarnas syften ...

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

23 mars 2017 15:39

Man får aldrig ge sken av att slaget på något sätt är förlorat. Det är fullständigt kontraproduktivt. Det visar väl älvdalingarnas och Ulum Dalskas kamp för att älvdalskans ska få status som minoritets- och landsdelsspråk. Hur många medlemmar hade Språkförsvaret, när vi 2005 satte igång att propagera för en svensk språklag, som antogs 2009? Det finns t.o.m massor av exempel på hur företrädare för små språkgrupper, som är mycket, mycket mindre än svenskan, har lyckats vända en nedåtgående trend och i stället revitalisera sina språk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 20 juni 11:16

  Arne Rubensson, Språkförsvarets vice ordförande, i ett YouTube-klipp.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 20 juni 08:00


    Lifetime Clinic - fånigt engelskt namn i Sverige! - har denna gräsliga affisch med två engelska ord och ett svenskt - ”WHY SO ALLVARLIG?” - uppsatt överallt i Stockholms tunnelbana. Varför detta ofog som breder ut sig att blanda...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juni 12:00

SD-Skurups förslag , som vill förbjuda elever att tala annat språk än svenska på lektioner och raster (undantagandes rena språklektioner), är felaktigt.   För det första påminner det om den politik som tidigare tillämpades i Sverige mot minoritet...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juni 08:00

18 juni   Den 16 maj skickade jag in en anmälan till Granskningsnämnden på grund av att ett inslag i P4 Stockholm innehöll en intervju på engelska som aldrig översattes till svenska. Det händer allt oftare att engelska inslag i radion aldrig över...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juni 15:00

    Olle Josephson, f.d. chef för Språkrådet och professor i nordiska språk, pläderar för tolkning.   Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se