Alla inlägg den 22 mars 2017

Enligt uppgift utkommer Språkrådet med en ny upplaga av sina Svenska skrivregler, för första gången på nio år. Enligt samma källa blir den ökade påverkan som engelskan har på svenska språket tydlig. Språkrådet öppnar exempelvis upp för engelskans plural-s. ”Story” kan heta ”storys” i plural, men vad ska det egentligen heta i bestämd form plural? ”Storysna”?

Frågan ledde till omedelbar diskussion på Facebook, varvid vi medvetet bara återger de kritiska kommentarerna.

Adam Edström: Lite kulturskymning är det allt.

Chrillo Gustafström: Sverige - snart det mest anglifierade inte engelskspråkiga landet!

Bengt Carlsson: Skrivregler heter det, men artikeln och citaten berättar om talspråk. Det är stor skillnad. Jag skulle aldrig skriva story eller storys. Det finns ju en hel del användbara synonymer. Som: skildring, novell, beskrivning, historia, handling, krönika, skröna, saga, fabel, sägen; redogörelse, beskrivning, framställning, rapport.

Björn Blomquist: I obestämd form fungerar det, men hur har man tänkt sig att ordet ska böjas i bestämd form plural? Det fungerar helt enkelt inte med "storysna", "partnersna" etc!

Eva Berg Pedersen: Björn Blomquist Nej, det kunde vara intressant att se hur de löser det och om man då i alla fall ska böja med den vanliga -er-ändelsen: "storyerna". Svenskan har ju inte bestämd artikel på samma sätt som engelskan. "Storysena"? "Storysana"? Kanske är det bara i obestämd form de öppnar upp för det?

Per-Åke Yngwén: I detta land håller vi oss till svenskan, eller hur?

Håkan Torsson: Språkrådet befäster sin herostratiska ryktbarhet.

Bengt Carlsson: Språkrådet befinner sig numera på myndigheternas egen uppmärksamhetsmarknad. Det gäller att synas och få rubriker. Därför är de så glada i nyord. Därför är de så rädda för stöta sig med vad de tror är dagens trender. Därför omfamnar de nu engelskan i sina Svenska (!) skrivregler. Uppmärksamhet och "likes" konverteras till anslagsökningar. Eller räddar dem åtminstone från nedskärningar.

Daniel Palm: En berättelse, flera berättelser. Min ödmjuka åsikt är att det är snyggare med svenska ord där de finns och fyller samma betydelse. Plural-s eller ej.”

Ett alternativ för Språkrådet hade varit att inte gå händelserna i förväg och inte angett någon pluraländelse alls för ”story”, d.v.s en ”story”, flera ”story”, ”storyna”, om man nu absolut måste använda ordet. Denna form inryms ju i svenskans deklinationssystem (se analogin med ett hus/flera hus).  För övrigt finns det en massa ersättningsord för ”story”. Det är inte heller fel att ha tålamod och vänta på att ordet försvenskas på ett naturligt sätt, vilket skett med det mesta av inlåningen av ord från grekiskan, latinet, låg- och högtyskan och franskan och även engelskan i stor utsträckning.

Risken med Språkrådets beslut är att man ger lillfingret åt engelskt plural-s med konsekvenser för hela handen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den brittiske lingvisten Nicolas Ostler intervjuades i The Guardian den 31 oktober 2010 med anledning av att hans bok The Last Lingua Franca kom ut. Ostler tror inte alls på att engelskan uppgång varar för evigt.


Den som vill sätta sig in i Ostlers övergripande språkhistoriska analys rekommenderas att läsa Empires of the Word (2005). Nicolas Ostler är mycket kunnig i sitt ämne och desututom mer eller mindre bevandrad i 26 språk. Särskilt Empires of the Word borde ha översatts till svenska.


Nedan följer ett utdrag ur intervjun i The Guardian:


"Kan du uttrycka det centrala temat i din bok i ett nötskal?

 

Engelska är på uppgång just nu, en uppgång som förmodligen saknar motstycke i världshistorien. Men världshistorien är full av språk som har dominerat under en tid, men det finns inte så många av kvar av dem nu. Så den väsentliga idén är att se vad som hände med dem och se om detta skulle kunna vara relevant för situationen för engelskan, som är världens lingua franca i dag.


De historiska omständigheter som ledde till nedgången av ett språk som persiska borde väl skilja sig mycket från de omständigheter under vilka engelska befinner sig i dag?

 

Nåväl, de skiljer sig oundvikligen sig såtillvida att persiska endast dominerade västra Asien och gjordes maktlöst genom invasionen av utlänningar, människor som i princip kom från en annan planet: britterna i Indien å ena sidan, ryssarna i Centralasien å den andra. I språkhistorien tar det oftast århundraden för det oundvikliga att inträffa. Det tog förmodligen 700 år efter att persiskan inte längre kunde stödja sig på några uppenbara militär eller kulturella medel innan den att misskrediterades. När det gäller ett språk som latin, tog det ett årtusende. Så dessa saker tar lång tid, men det finns ingen anledning att tro att engelska kommer att utgöra ett undantag till den typ av trender man kan urskilja.


Men globala kapitalism, globala medier, global politik - är inte det en hel del att ta med i beräkningen om engelskan kommer att försvinna i slutändan?

 

Ja, men den här sortens saker har hänt i det förflutna. Jag menar, har du en förklaring till varför latinet inte fick en skjuts framåt genom uppfinningen av tryckpressen? Det fick en omedelbar stimulans, eftersom den läskunniga allmänheten till att börja med huvudsakligen läste latin. Men trenden mot läs-och skrivkunnighet på folkspråken tenderade att överflygla latinet. Just nu har de engelskspråkiga grupperna herraväldet, men det finns bara en väg att gå från ett herravälde.


Hur kommer den nya tekniken – den sortens saker som tillåter omedelbar översättning mellan språk – forma framtiden?

 

Det har varit den gängse uppfattningen i fråga om språkteknologi att maskinöversättningar inte är tillräckligt bra. Men allt som hindrar dem från att vara tillräckligt bra är bara en fråga om måttstock. Det sätt på vilket maskinöversättning nu utvecklas handlar helt enkelt om att kunna bearbeta mer och mer data för att hitta de betydelsefulla mönstren. Kraften hos de allt billigare datorerna ökar hela tiden. Det finns ingen chans att det lilla problemet med oförenlighet mellan språk kommer att stå i vägen för detta särskilt  länge.


Och eftersom det görs på ett databaserat sätt, kommer teknikerna som löser problemet också lösa det för alla språk, inte bara för de stora och viktiga. Så även avlägsna aborigingrupper kommer att gynnas – kanske en generation senare, kanske förr. Och när detta händer, kommer människor att kunna förverkliga sig själva genom sitt eget språk, vilket de alltid velat göra ändå."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se