Alla inlägg under mars 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 mars 08:00

Enligt en nyhetsartikel i Dagens Nyheter den 23/3 föreslår moderaterna i Stockholms landsting att namnen på Stockholms tunnelbanestationer ska kunna säljas ut. Idén är bland annat hämtad från Dubai, som har auktionerat ut namnrättigheterna till 23 av de 47 tunnelbanestationerna.


Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons är inte helt omedveten om de eventuella konsekvenserna:


– Till exempel kan planerade stationen Arenastaden heta Friends arena eller Mall of Scandinavia.


Oppositionslandstingsrådet Talla Alkurdi (S) har en annan uppfattning:


– Man undrar var privatiseringshetsen ska sluta. Detta är inte ett seriöst eller hållbart sätt att finansiera kollektivtrafiken i Stockholm. Att ständigt byta namn på stationer är inte att ha ett resenärsperspektiv.


Om förslaget går igenom är risken uppenbar att företag med pengar kan namnge stationer som de vill, inklusive med förment moderna och svengelska namn som Friends arena och Mall of Scandinavia. Kristoffer Tamsons pekar själv på vilka som har de ekonomiska resurserna:


– Namnet till Nationalarenan i Solna såldes till Swedbank för 150 miljoner. Det visar att det finns ett värde i namn och tunnelbanan har ett stort värde, vi talar om mångmiljonintäkter.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 19:44

Enligt en artikel i Dagens Nyheter den 21 februari vill oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr se attraktiva friskolor i Rinkeby:


– Vi vill säkerställa att de mest attraktiva skolorna får möjlighet att öppna filialer i mer utsatta områden. Till exempel Engelska skolan går väldigt bra på olika håll. Det skulle skapa ett flöde av elever till området, vid sidan av att göra de befintliga skolorna bättre.


Engelska skolans affärsidé är undervisning på engelska och ”ordning och reda”. Indirekt ingår också i affärsidén att utdela ”glädjebetyg”, d.v.s högre betyg än de som tillämpas för motsvarande prestationer i den kommunala skolan.  Det finns exempelvis ett fall från Västerås för några år sedan, där Engelska skolan satte högre genomsnittsbetyg i matematik än ett kommunalt gymnasium, trots att det senare uppnådde bättre resultat i PISA-testet. Höga betyg är ett konkurrensmedel.


Jerlemyr överskattar också engelskans popularitet i en förort som Rinkeby. Många invandrare i Rinkeby kommer från länder i Mellanöstern, Nordafrika eller Somalia, där USA inte står särskilt högt i kurs. Jerlemyr tycks vara omedveten om att Tensta gymnasium på uppmaning av Skolförvaltningen tidigare satsade på det ”amerikanska kortet” genom sitt samarbete med Ross School i New York. Skolan hette t.o.m Ross Tensta gymnasium under en tid. Men detta samarbete hjälpte föga utan skolan har lagts ned. Det hör till saken att Ross School hade misslyckats i Harlem.


Varför skulle studiemotiverade elever söka sig till Engelska skolan, om den förläggs till Rinkeby, speciellt de som är bosatta utanför Rinkeby? Det är sådana studiemotiverade elever som Engelska skolan vill rekrytera, det vill säga helt enkelt ”skumma grädden”. Redan studiemotiverade elever med höga betyg från Rinkeby föredrar att söka sig till friskolor eller kommunala skolor med gott rykte i innerstan. Flera förortsgymnasier i Stockholm har tvingats lägga ner, inte bara Ross Tensta gymnasium utan även S:t Jacobi gymnasium i Vällingby, Skärholmens gymnasium och Farsta gymnasium. Detta är en konsekvens av friskolesystemet och den kommunala betygsintagningen i Stockholm, vilket leder till att skolor i innerstaden kan konkurrera med andra faktorer än de rent utbildningsmässiga som läge, rykte, elevsammansättning och betyg.


Det mest dråpliga är naturligtvis att integrationen ska ske på engelska.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 13:39

Språkförsvarets båda priser, Språkförsvarets pris och Årets anglofån, kommer att delas ut i Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm den 22 april kl. 15.00


Mottagarna till priserna är inbjudna. Vi återkommer med information.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 mars 17:30

I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer – och inte avokados eller storys.


Vi är medvetna om att Språktidningens blogg också genomför en webbomröstning om denna frågeställning.  Men vi tvivlar på att Språktidningens blogg och Språkförsvarets nätdagbok helt delar besökare, så därför är det motiverat att anordna en webbomröstning i anslutning till denna nätdagbok.


Gå till webbomröstningen i högerspalten!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 mars 17:19

Frågan löd: Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?

 

Resultatet blev följande:


blåljuspersonal 45,5 procent

annonsblockerare 16,8 procent


Det var ingen överraskning att båda dessa ord skulle belägga första- och andraplatsen, speciellt blåljuspersonal som förekommit flitigt i tidningspress. Dessutom är dessa ord genomskinliga sammansättningar.


Ställa frågor fick 4,9 procent, mukbang 4,2 procent, preppare, samlarsyndrom och influerare fick 3,5 procent, det mörka nätet, enkortsdator och fomo fick 2,8 procent, pappafeminist och matsvinnsbutik 2,1 procent, egenföretag 1,4 procent, medan frågestrejka, förstärkt verklighet, korsspråkande, lånegarderob, poke och uberisering fick 0,7 procent. Ingen trodde på gigekonomi.


Omröstningen startade den 28 december 2016 och pågick till den 27 mars 2017. Totalt röstade 143 personer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 25 mars 23:47

Birgitta Sevefjord, oppositionslandstingsråd i Stockholm, kritiserade härförleden sjukhusdirektören Melvin Samsom för att han höll ett föredrag på engelska inför landstingsfullmäktige. Märkligt var också att en del landstingsledamöter inte höll med Birgitta Sevefjord i hennes kritik. Hon motiverade naturligtvis sin kritik:


”– Man kan inte utgå i från att alla folkvalda i Sveriges näst största parlament faktiskt kan engelska. Sedan är det också folk som lyssnar på radio. För mig var det mer ett inlägg som en demokratifråga. Det är viktigt att sjukhusdirektören för Sveriges största, dyraste och mest omdebatterade sjukhus också kan kommunicera med medborgarna och oss i den parlamentariska församlingen, säger Sevefjord.


Hon tillägger:

– Vi klarar oss inte utan alla invandrare som jobbar inom hälso- och sjukvården. En del kan jättebra svenska, andra håller på att lära sig svenska.


– Att just Melvin Samsom, som är den tyngsta sjukhusdirektören i landstinget inte talar svenska, utan har det som en självklarhet att han har sitt föredrag på engelska, det var det jag vände mig emot.”


Läs vidare här !


(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 mars 08:00

Vi lät måla om vårt hus. Några av målarna var bosnier som talade bosniska och i någon mån svenska – men inte engelska. Sonens hus målades av litauer som talade sitt modersmål och ofullkomlig svenska – men inte engelska. Våra träd och buskar klipptes av noggranna hantverkare från Afrika som talade sitt hemlands språk, förstod svenska – men talade inte engelska. Bakom vårt hus röjdes skogen av rysktalande skogshuggare som förstod några ord på svenska – men inte engelska. Grannen lät lägga om sitt tak. De duktiga hantverkarna talade serbiska och ryska – men inte engelska. Snickaren som byggde om våra yttertrappor talade polska och ganska bra svenska – men inte engelska. När jag bytte om till vinterdäck på bilen, gjordes arbetet av en fransktalande man från Libyen. Han talade varken svenska eller engelska. Jag möter liknande förhållanden på apoteket, hos frisören, i pappershandeln, hos ändringsskräddaren, på sjukhuset och på restaurangen. Vad är gemensamt med detta? Jo, att alla av dem vill kunna tala svenska i Sverige, deras nya hemland – inte engelska, och inte svengelska. Mina kurdiska grannar håller med mig. Vi får inte svika alla dessa viktiga kuggar i vårt samhälle genom att förringa det svenska språket. Det är ju det språket som de vill kunna behärska – inte engelska. Många av dem är på god väg. Ge dem hjälp om det behövs, och uppmuntran.


Lars N


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 mars 08:00

 Hillo Nordström skriver i en kommentar: ”Då vill jag som svar på ovanstående (d.v.s. på ’Engelskans uppgång varar inte för evigt’ – min anm.) lägga in vad Sveriges Radio precis har presenterat” och sedan återger hon en artikel från Vetenskapsradion, som refererar Språkrådets beslut att öppna för engelskt plural-s i den kommande Svenska skrivregler.


Men hennes svar är inget bemötande av Ostler. Hans perspektiv är mycket långsiktigt, medan hennes perspektiv är mycket kortsiktigt. Menas verkligen att införandet av plural-s av Språkrådet skulle innebära att svenskans död är nära förestående?


För det första dör ett språk först då mor- och farföräldrarna inte längre lever och barnen inte längre förmedlar deras språk till barnbarnen. Alla mor- och farföräldrar, som läser detta, bör reflektera över vilket språk som deras barnbarn talar idag. Talar de svenska, betyder det att svenskan garanterat överlever i 70 till 100 år ytterligare. Det hör till ovanligheten att ett språk, särskilt ett stort språk, dör över en natt. Det brukar vara en mycket utdragen process. Undantagen gäller historiskt sett små språk, varvid antingen språkanvändarna har drabbats av en dödlig epidemi och/eller utrotats.


För andra är svenskan ett stort språk. Det har över tio miljoner talare, varav åtminstone nio miljoner är modersmåltalare. Svenskan befinner sig på en ungefärlig plats 90 av världens 6 000 – 7 000 språk. Det betyder att 98 procent av alla språk har färre talare. Svenskan har en lång skriftspråkstradition som går tillbaka till 1200-talet, ännu längre om runskriften inkluderas. I hela världen finns det bara sjutton språk på vilka det trycks fler tidningar än svenska, tretton som det spelas in mer film på, och elva som har en större bokproduktion (1). I skrivande stund finns det drygt 44 miljoner artiklar på Wikipedia, vilka fördelar sig på olika språkversioner enligt följande: engelska 12,2 %, cebuano 9,4 %, svenska 8,6 %, tyska 4,6 %, nederländska 4,3 % och franska 4,2 %. Det finns dock inga som helst garantier för att svenskans ställning på Wikipedia skulle vara bestående.  För övrigt minskar engelskans andel på internet överhuvudtaget stadigt enligt all tillgänglig statistik.


För det tredje beror engelskans expansion inte på att språket ifråga har haft några överlägsna inre egenskaper utan enbart på ekonomiska, teknologiska, politiska och militära faktorer. Engelskan spreds genom det brittiska imperiet, men den verkliga vändningen kom efter andra världskriget tack vare USA:s ekonomiska och politiska betydelse. Som den brittiske språkvetaren David Graddol har sagt, kunde ingen på 1950-talet ana att engelskan skulle uppnå dagens internationella genomslagskraft. Detta berodde på kommunikationsteknikens genombrott, d.v.s utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och uppkomsten av internet. Engelskan har idag en mycket stark ställning vad gäller film, bokutgivning, tidningar, flygplatser och luftfartstrafik, internationell handel och akademiska konferenser, vetenskap och teknik, medicin, sport, populärmusik och reklam liksom att det fungerar som världens viktigaste lingua franca.


Men språk följer makten och engelskans ställning reflekterar ytterst USA:s (och tidigare Storbritanniens ) ekonomiska, politiska och kulturella makt. Idag minskar USA:s och Storbritanniens relativa ekonomiska betydelse på ett globalt plan, medan Asiens relativa ekonomiska betydelse, med Kina i spetsen, ökar. Den 29 september 2016 gick Kina förbi USA som världens största ekonomi mätt i köpkraftsviktad BNP. The Economist förutspår  förutspår för övrigt att Kina kommer att överflygla USA i fråga om BNP 2021. Detta kommer naturligtvis också på lång sikt att ha språkliga och kulturella konsekvenser. Inget imperium eller ingen stormakt i historien har någonsin expanderat med hjälp av ett lånat språk.


Det språk som hittills haft det största inflytandet på svenskan (liksom på danskan och norskan) är lågtyskan. Men svenskan överlevde lågtyskans inflytande; massor av ord lånades visserligen in från lågtyskan (som dock försvenskats) liksom att ordbildning och syntax påverkades. Varför? Därför att Hansan som bar upp lågtyskan förlorade i ekonomisk, politisk, kulturell och militär betydelse, bland annat på grund av konkurrens från holländare och engelsmän, och på grund av att det växte fram två starka nationalstater i Norden, Danmark-Norge och Sverige-Finland, med centraliserade statsapparater, som kunde sätta hårt mot hårt mot Hansan. Betydelsen av nya handelsvägar till Amerika, Afrika och Asien spelade också in.


Språks ställning kommer och går. Detta kan illustreras genom hänvisning till vilka språk som används i naturvetenskapliga facktidskrifter. Enligt Ulrich Ammon (”Die Stellung der deutschen Spache in der Welt”, 2014) uppgick engelskans andel till 92, 2 procent. Men så har det inte alltid varit. Fram till första världskriget var engelska, tyska och franska jämnstarka; under två decennier, från 1905 till 1925 var tyska det största språket. Därefter överflyglades det av engelskan, vilket hade politiska orsaker. Franskans andel började minska i samband med första världskriget. Ryskans andel ökade från 1920 fram till 1975, då nedgången inleddes. Tyska, franska och ryska står idag för cirka en procent vardera av alla naturvetenskapliga artiklar. Japanskan har behållit sin andel på 2,1 procent sedan början på 1960-talet. Det enda språk som likt engelskan har ökat sin andel är kinesiskan, som idag har en lika stor andel som japanskan. Eftersom Kina snart kommer att gå förbi USA i fråga om  naturvetenskapliga avhandlingar och artiklar, kommer säkerligen också andelen som skrivs på kinesiska att öka.


För det fjärde finns det inget som hindrar att Språkförsvaret, Språkförsvarets sympatisörer och likasinnade att kritisera Språkrådets beslut och motarbeta det. Den kritiken har redan börjat levereras. Språkrådet bestämmer inte över språkutvecklingen; på sin höjd registrerar Språkrådet språkutvecklingen, vilket också förslaget om att tillåta plural-se i svenskan är ett uttryck för. Det finns ingen som helst anledning att ge slaget förlorat på förhand i denna språkfråga eller någon annan. Det är i så fall kapitulationism, som bara gynnar dem som medvetet eller omedvetet undergräver svenska språkets ställning.


Slutligen har Språkförsvaret aldrig gett sken av att organisation skulle kunna uppnå snabba resultat, inte ens under vår livstid. Vår kamp måste präglas av målmedvetenhet och uthållighet. Det finns en gammal kinesisk fabel, som berättar om en narraktig gammal man, som sätter igång med att gräva bort två berg. När han kritiseras för att ha satt igång detta företag, svarar han: ”När jag dör, kommer mina söner att fortsätta, och när de dör kommer mina sonsöner och sedan deras söner och sonsöner att göra det och så vidare i alla evighet. Bergen är höga, men de kan inte bli högre…”.


Självfallet är svenska språket hotat – se Språkförsvarets programförklaring  – men inte så till den milda grad att vi måste sträcka vapen för att kampen är hopplös. Människor förverkligar sig själva bäst genom sitt eget språk, vilket de alltid velat göra ändå, för att travestera Ostler.


Per-Åke Lindblom


(1)  Mikael Parkvall, ”Lagom finns bara i Sverige”, sid. 24 - 25


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se