Alla inlägg under mars 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 31 mars 12:00

Läste reporter Fredrik Kullbergs utmärkta artikel Svengelskan tar över i Icakuriren nr 9.


Hur står det egentligen till med svenska språket? Ja, det kan man faktiskt undra. Dagens svenska har verkligen drabbats av den så kallade engelska sjukan. Svenskan mixas jämt och ständigt idag med engelska ord och uttryck i både tal och skrift. Det börjar snart bli riktigt löjligt.


I en tv-intervju hörde jag ett märkligt svengelskt uttalande: ”Tänker man på det från personalens sida så höjer det lite självkänslan och boostar feelingen att jobba här.”


Personen kan tydligen inte längre uttrycka sig klart på svenska. Är det kanske för mycket engelska/svengelska på jobbet?


Boostar feelingen hade dessutom amerikaner och engelsmän säkerligen uttryckt annorlunda, nämligen: ”To boost morale.” Det hade varit mer naturligt för dem att uttrycka sig på detta sätt. Ser fram emot vårdad, förståelig svenska och bättre engelska i framtiden.


Till slut, när ska Svenska Akademien börja reagera på detta svenska språkmissbruk? Detta bör väl akademin snarast ta itu med, anser undertecknad.


C-G Pernbring, medlem i Språkförsvaret


(Insändaren tidigare publicerad i Icakuriren nr 12/2017)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 31 mars 08:00

 

(Bilden är hämtad från Språkpolisernas högkvarter på Facebook)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 30 mars 08:00

I artikeln ”Ryssland ratar dialekter” i senaste numret av Språktidningen skriver Östen Dahl apropå synen på dialekter i Norge respektive Sverige:


”Både i Sverige och i Norge finns det några dialekter där man säger min bok och andra dialekter där man säger boka mi. Men skillnaden är att det bara är i norskan som båda varianterna accepteras som standardspråk. Det här är en variation går utöver skillnaderna mellan de två skrivna språken som används i Norge: bokmål och nynorsk. I själva verket är variationen mellan dialekter större i Sverige än i Norge. Norska språkforskare erkänner med viss avund i stämman att det inte finns någon motsvarighet till älvdalska i Norge. Några dialekter som – liksom älvdalskan i Sverige – är svårbegripliga för utomstående, anser man inte finnas i Norge. Paradoxen är om det funnes sådan, skulle man inte kunna ha den generösa inställning till dialekter som man har nu – eftersom man då skulle bli tvungen att använda standardnorska.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 mars 08:00

Enligt en nyhetsartikel i Dagens Nyheter den 23/3 föreslår moderaterna i Stockholms landsting att namnen på Stockholms tunnelbanestationer ska kunna säljas ut. Idén är bland annat hämtad från Dubai, som har auktionerat ut namnrättigheterna till 23 av de 47 tunnelbanestationerna.


Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons är inte helt omedveten om de eventuella konsekvenserna:


– Till exempel kan planerade stationen Arenastaden heta Friends arena eller Mall of Scandinavia.


Oppositionslandstingsrådet Talla Alkurdi (S) har en annan uppfattning:


– Man undrar var privatiseringshetsen ska sluta. Detta är inte ett seriöst eller hållbart sätt att finansiera kollektivtrafiken i Stockholm. Att ständigt byta namn på stationer är inte att ha ett resenärsperspektiv.


Om förslaget går igenom är risken uppenbar att företag med pengar kan namnge stationer som de vill, inklusive med förment moderna och svengelska namn som Friends arena och Mall of Scandinavia. Kristoffer Tamsons pekar själv på vilka som har de ekonomiska resurserna:


– Namnet till Nationalarenan i Solna såldes till Swedbank för 150 miljoner. Det visar att det finns ett värde i namn och tunnelbanan har ett stort värde, vi talar om mångmiljonintäkter.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 19:44

Enligt en artikel i Dagens Nyheter den 21 februari vill oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr se attraktiva friskolor i Rinkeby:


– Vi vill säkerställa att de mest attraktiva skolorna får möjlighet att öppna filialer i mer utsatta områden. Till exempel Engelska skolan går väldigt bra på olika håll. Det skulle skapa ett flöde av elever till området, vid sidan av att göra de befintliga skolorna bättre.


Engelska skolans affärsidé är undervisning på engelska och ”ordning och reda”. Indirekt ingår också i affärsidén att utdela ”glädjebetyg”, d.v.s högre betyg än de som tillämpas för motsvarande prestationer i den kommunala skolan.  Det finns exempelvis ett fall från Västerås för några år sedan, där Engelska skolan satte högre genomsnittsbetyg i matematik än ett kommunalt gymnasium, trots att det senare uppnådde bättre resultat i PISA-testet. Höga betyg är ett konkurrensmedel.


Jerlemyr överskattar också engelskans popularitet i en förort som Rinkeby. Många invandrare i Rinkeby kommer från länder i Mellanöstern, Nordafrika eller Somalia, där USA inte står särskilt högt i kurs. Jerlemyr tycks vara omedveten om att Tensta gymnasium på uppmaning av Skolförvaltningen tidigare satsade på det ”amerikanska kortet” genom sitt samarbete med Ross School i New York. Skolan hette t.o.m Ross Tensta gymnasium under en tid. Men detta samarbete hjälpte föga utan skolan har lagts ned. Det hör till saken att Ross School hade misslyckats i Harlem.


Varför skulle studiemotiverade elever söka sig till Engelska skolan, om den förläggs till Rinkeby, speciellt de som är bosatta utanför Rinkeby? Det är sådana studiemotiverade elever som Engelska skolan vill rekrytera, det vill säga helt enkelt ”skumma grädden”. Redan studiemotiverade elever med höga betyg från Rinkeby föredrar att söka sig till friskolor eller kommunala skolor med gott rykte i innerstan. Flera förortsgymnasier i Stockholm har tvingats lägga ner, inte bara Ross Tensta gymnasium utan även S:t Jacobi gymnasium i Vällingby, Skärholmens gymnasium och Farsta gymnasium. Detta är en konsekvens av friskolesystemet och den kommunala betygsintagningen i Stockholm, vilket leder till att skolor i innerstaden kan konkurrera med andra faktorer än de rent utbildningsmässiga som läge, rykte, elevsammansättning och betyg.


Det mest dråpliga är naturligtvis att integrationen ska ske på engelska.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 13:39

Språkförsvarets båda priser, Språkförsvarets pris och Årets anglofån, kommer att delas ut i Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm den 22 april kl. 15.00


Mottagarna till priserna är inbjudna. Vi återkommer med information.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 mars 17:30

I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer – och inte avokados eller storys.


Vi är medvetna om att Språktidningens blogg också genomför en webbomröstning om denna frågeställning.  Men vi tvivlar på att Språktidningens blogg och Språkförsvarets nätdagbok helt delar besökare, så därför är det motiverat att anordna en webbomröstning i anslutning till denna nätdagbok.


Gå till webbomröstningen i högerspalten!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 mars 17:19

Frågan löd: Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?

 

Resultatet blev följande:


blåljuspersonal 45,5 procent

annonsblockerare 16,8 procent


Det var ingen överraskning att båda dessa ord skulle belägga första- och andraplatsen, speciellt blåljuspersonal som förekommit flitigt i tidningspress. Dessutom är dessa ord genomskinliga sammansättningar.


Ställa frågor fick 4,9 procent, mukbang 4,2 procent, preppare, samlarsyndrom och influerare fick 3,5 procent, det mörka nätet, enkortsdator och fomo fick 2,8 procent, pappafeminist och matsvinnsbutik 2,1 procent, egenföretag 1,4 procent, medan frågestrejka, förstärkt verklighet, korsspråkande, lånegarderob, poke och uberisering fick 0,7 procent. Ingen trodde på gigekonomi.


Omröstningen startade den 28 december 2016 och pågick till den 27 mars 2017. Totalt röstade 143 personer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se