Alla inlägg under februari 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 12 feb 08:00

Den amerikanska senatorn Elisabeth Warrens användande av ordet ”impugn” (1) ledde enligt denna artikel i New York Times till en stark ökning av besökare till nätordböcker, exempelvis Merriam-Webster, som jag själv brukar använda. På samma sätt brukar antalet besökare till denna nätdagbok öka markant varje gång som Bond-filmen ”Quantum of solace” sänds.


Artikelförfattaren antyder också att ordböcker i pappersform är på väg tillbaka, åtminstone i USA. En lexikograf som intervjuas säger:


“Ordböcker betraktas inte som sexiga eller intressanta, men vad ordböcker är kända för är att de säger sanningen. Just nu ställs det massor av frågor kring vad som är sant. Vi vill ha klara ställningstaganden till vad som är sant, och ordböcker tillhandahåller detta.“


Denna trend att söka sanningen kan självklart hänga samman med resultatet i det senaste presidentvalet.


Observatör

 

1) impugn = ifrågasätta, exempelvis någons hederlighet, bestrida etcetera.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 feb 17:29

Lars-Gunnar Andersson kommenterade förslaget om den nya rikssvenskan i Göteborgs-Posten den 4 februari . Han skrev bland annat:


”Distinktionen standard – dialekt beskrivs i dag oftast som en skala från det mest dialektala till det mest standardspråkliga. Där urskiljer man olika steg: traditionell dialekt–utjämnad dialekt–regional standard–neutral standard.


Neutral standard är ett uttal som man inte kan binda till något geografiskt område. Nyhetsankare i Rapport och Aktuellt kan sägas representera en neutral standard.


Med regional standard menas exempelvis den skånska som talas av de lärde i Lund, den finlandssvenska som vi hör hos mumintrollen eller Mark Levengood och den nordliga svenska vi hör hos Maud Olofsson.


Acceptansen för uttalsvariation i det offentliga språket har vidgats betydligt de senaste 50 åren. En programledare kan mycket väl tala en regional standardsvenska, och ibland kan man höra att någon inte har svenska som modersmål.


Att i det här läget av ökad språklig variation i offentliga sammanhang föreslå ett nytt gemensamt uttal är en rolig tanke, men en tanke som ingen bör ta på allvar.


Bakom konstruktionen av det här nya riksspråket ligger dagens språkliga variation. Jag har lyssnat på en inspelning som ligger på nätet. Inspelningen visar upp en blandning av olika uttal. Detta uttal skulle få svenskar mäkta med att lära sig. Och mycket viktigare: ingen, absolut ingen, skulle identifiera sig med det.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 11 feb 08:00

 en notis i Språktidningens blogg berättar Anders Svensson om forskningsresultat i fråga om detta fenomen:


”Runda former kopplas till mjuka ord och spetsiga former kopplas till hårda ord. Och det sker redan innan vi är medvetna om vad vi ser. Det hävdar forskare i psykologi vid National University of Singapore.


Den så kallade bouba-kiki-effekten har varit känd länge. Den går ut på att ord som uppfattas som mjuka, som bouba, förknippas med geometriska figurer med runda former som moln och cirklar. Ord som uppfattas som hårda, som kiki, förknippas däremot med spetsiga former som trianglar.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 feb 21:04


  • Årets vårsalong är, liksom fjolårets upplaga, förlagd i tillfälliga lokaler centralt i Stockholm medan Liljevalchs konsthall renoveras. Det har tvingat fram en bättre koncentration vilket har medfört en betydligt högre kvalitet på utställningen jämfört med många tidigare år.

  • Verken har med några få undantag svenska titlar. Det är positivt och anmärkningsvärt! Från den svenska konstscenen har man annars blivit van vid att titlar på engelska är den regel från vilken man aldrig avviker.

  • Könsfördelningen i dag bland besökarna uppskattades till femton procent kulturmän och åttiofem procent kulturkvinnor. Kanske en tillfällighet? Det borde i vilket fall som helst tillsättas en utredning i kulturdepartementets regi för att se om någon typ av kvotering av besökarna borde införas. Så här kan vi inte ha det!


    -cj


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 9 feb 08:00

Igår kunde man läsa en helsidesannons i SvD Näringsliv, varvid den övre halvan gjorde reklam för Craft och den undre för Jobman. Det slående var att båda annonserna var helt på engelska.


Crafts annons upptogs av textraden ”Next season I will out play them all” med stora bokstäver. Det kan påpekas att Craft särskriver outplay.


Jobman återgav sin reklamslogan “Durability at work since 1975” med stora bokstäver.


Båda företagen tillhör New Wave Group. New Wave Group ”är en tillväxtkoncern som skapar, förvärvar och utvecklar varumärken och produkter. Koncernen ska nå synergier genom att samordna design, inköp, marknadsföring, lager och distribution av sortimentet… Koncernen delar upp sin verksamhet i tre rörelsesegment; Profil, Sport & Fritid och Gåvor & Heminredning.”


Det är inte möjligt att snabbt ta reda på ägandeförhållandena i denna ”tillväxtkoncern”; det kan vara en helsvensk koncern, det kan vara ett riskkapitalbolag med utländska intressenter som äger koncernen. Jobman var i varje fall ett svenskt företag från början.


Men varför publicerar dessa båda företag annonser helt och hållet på engelska? Man kan lansera och pröva några teorier vad detta fenomen anbelangar.


1. Det angloamerikanska intressena i New Wave Group propsar på att reklamen för de ingående företagen ska vara på engelska på grund av kostnadsskäl, det vill säga för att slippa översättningskostnader och dylikt.


2. Det angloamerikanska intressena i New Wave Group propsar på att reklamen för de ingående företagen ska vara på engelska på grund av att de anser att alla presumptiva kunder borde kunna engelska.


3. Företagen i New Wave Group vänder sig bara till engelska modersmålstalare i Sverige.


4. Företagen i New Wave Group verkar på en ”internationell” marknad och vill minimera översättningskostnaderna på de olika marknaderna.


5. Företagen i New Wave Group vänder sig bara till kunder, som blir imponerade av att det används engelska av företagen i New Wave Group.


6. Företagen i New Wave Group tror att reklam på engelska säljer bättre än reklam på svenska.


7. Företagen i New Wave Group vet att reklam på engelska säljer bättre än reklam på svenska, eftersom de har gjort vetenskapliga undersökningar som bekräftar detta.



Ja, vilken är den troliga förklaringen?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 8 feb 08:00

Hufvudstadsbladet intervjuade den förre chefredaktören för Helsingin Sanomat, Janne Virkkunen, den 31 januari. Virkkunen är numera ordförande för föreningen Kansalliskielet, som var medarrangör för seminariet ”Ett framgångsrikt Finland talar också svenska!” nyligen i Åbo.


Virkkunen säger bland annat:


”Jag har varit nordist i hela mitt vuxna liv så det var ganska lätt för mig att komma med och dra mitt strå till stacken.


Svenskan är en del av Finlands nordiska identitet, som är viktig för Finland också i framtiden, om det till exempel allmänt går sämre i världen. Svenskkunskaper gör det också lättare att idka handel, och Sverige är förstås Finland viktigaste grannland.”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 7 feb 08:00

I många år har språkforskare och turister fått tipset att gå in på Coop Konsum i Älvdalen för att höra älvdalska ”i verkligheten”. Nu blir detta unika språket alltmer synligt också med den 2x3 meter stora skylt som satts upp i entrén.  


Både kunder och personal har i stor utsträckning pratat älvdalska på Coop Konsum i Älvdalen. Och företaget har under flera år försökt att dra sitt strå till stacket för att stödja det utrotningshotade språket. Bland annat genom att ta över språkpriset Övdals-Byönn, som kommunen tidigare delade ut och som innebär att någon som gjort något extra för älvdalskan varje år får diplom och 10 000 kronor.


För inte så länge sedan gjordes en fin entré til butiken, där kunderna hälsades med det älvdalska Welkumin! i jätteformat. Sedan flera år står det också welkumin att på de kvitton som kunderna får.


På fredagen togs ytterligare ett stort steg i dubbel bemärkelse mot den profilering på älvdalska språket som butiken genomför: butikschefen Roger Dalsten fick se den stora skylt som han och Ulum Dalska arbetat med under ett års tid, sättas upp.


 


Skylten är cirka 3 meter lång och 2 meter hög  och berättar om ”Älvdalska- vårt eget språk”. Den är monterad i gången mot den nedre parkeringen, precis innanför dörrarna mot entrén. Skylten är upplyst och kan studeras från trottoaren utanför då butiken är stängd.


Dels får turister och ortsbor veta lite om älvdalskans ursprung och dels får man läsa en hel del ord och meningar på älvdalska på skylten. Bland annat namn på matvaror och olika vardagsfraser. Även ett recept på Älvdalens ”nationalrätt” Souðwattn finns också med.


Som grädde på moset finns en del så kallade qr-koder på skylten. Om man skannar in dessa med sin smarta mobiltelefon så kan man lyssna på både Benny Anderssons Systerpolskans version av Älvdalens brudmarsch med Verf Lena Egardt och Lena Willemark, eller Lars Kristerz med Du raiter upp mig, eller en äldre älvdaling, Litter Alfred-  som läser en text om kråktämjning som samtidigt är textad på svenska. Man kan också komma direkt till Ulum Dalskas hemsida och Lars Steensland stora ordbok på nätet via en qr-kod.


- Det känns jätteskönt att vi äntligen har rott det här i hamn, säger Roger Dalsten, butikschef för Coop Konsum i Älvdalen.


- Nu ska vi jobba vidare med en del skyltar inne i butiken, namnskyltar för personalen och lite annat, berättar han och hoppas att han får idéer från kunderna om vad mer som kan göras.


- Vi vill ju vara med och stödja det älvdalska språket och hjälpa det att överleva. Det är ju så fascinerande, säger Roger som är inflyttad från Funäsdalen och inte pratar älvdalska själv.


Karin Trapp från Ulum Dalska, närvarade nyfiket då skylten monterades på plats på fredagens förmiddag. Den älvdalska stavningen på skylten har godkänts av självaste Gunnar Nyström.


På den senaste tiden har allt fler företag börjat visa upp älvdalskan, både i sina företagsnamn och på annat sätt. Pistong Motors, som håller till i de gamla butikslokalerna vid Preem-macken är ett exempel. Där har man satt upp en stor skylt med älvdalsk text mot genomfartsleden/Dalgatan.


Björn Rehnström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 6 feb 17:53

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


”Att använda semikolon rätt är en svår men skön konst. Den 6 februari är det semikolonets dag.

Semikolonets förespråkare högtidlighåller den 6 februari den italienske typografen Aldo Manuzio, som dog det datumet år 1515. Han anses av många vara semikolonets upphovsman.


Man kan förstås diskutera huruvida det behövs en särskild dag för ett skiljetecken. Men just semikolon kanske förtjänar lite extra uppmärksamhet. Dels för att många tycker att det är ett vackert skiljetecken som kräver stilistisk mognad hos skribenten, dels för att det används – och felanvänds – allt oftare i dagens texter.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se