Alla inlägg under februari 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 feb 12:23

I dagens Svenska Dagbladet berättar Anna Ångström att


”Franska Akademien protesterar mot den slogan som lanserats av kommittén bakom ansökan om olympiska spelen i Frankrike 2014: `Made for sharing’. Inte nog med att den är på engelska – den har samma ordalydelse som reklamen för såväl en känd snabbmatskedjas pizza som ett godismärke. Varför inte använda sig av Molières språk, undrar ledamöterna som retar sig på en gigantisk ljusprojektion med sloganen som syns på Eiffeltornet. De moderna olympiska spelen grundades dessutom av en fransman 1894, baron Pierre de Coubertin, skriver Le Figaro.”


Användningen av denna slogan är en förolämpning mot det franska språket menar många i Frankrike –  se bland annat denna artikel .


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 19 feb 19:13

Neue Zürcher Zeitung (NZZ) redogör för en ny bok, i vilken forskare varnar för användningen av engelska som enda vetenskapsspråk. Förlusten av den språkliga mångfalden snedvrider konkurrensen till förmån för anglosaxiska forskare, och den utgör ett hinder för vetenskapliga framsteg. Forskare som inte ansluter sig till anglifieringen "avstår från anseende, positioner och finansiering, eftersom arbeten publicerade på franska eller tyska inte längre läses internationellt och är betydelselösa för de rankinglistor som avgör den vetenskapliga finansieringen", enligt NZZ. Särskilt i undervisningen är det främmande språket ett hinder för kreativitet. Även ansökningsförfarandet hos finansiella forskningsinstitutioner sker ibland enbart på engelska. Så föreskriver till exempel den österriskiska vetenskapsfonden (der Österreichische Wissenschaftsfonds) att ansökningar ska inges på engelska i alla vetenskapliga discipliner.


Nyligen påvisade också der Arbeitskreis Deutsch als Wissenschaftssprache e.V (ADAWIS) i ett öppet brev till vetenskapsminister Johanna Wanka att den samhälleliga diskursen om vetenskapliga frågor redan av det blotta faktum att många forskargrupper uteslutande publicerar sina webbplatser på engelska liksom årsredovisningar, som går djupare in på det vetenskapliga innehållet, ofta inte längre tillhandahålls på det lokala språket. (Fritt översatt från tyskan)


Läs vidare i Neue Zürcher Zeitung eller det öppna brevet från ADAWIS!


Observatör

 

P.S Det finns en illustrativ tabell i Neue Zürcher Zeitung, som rekommenderas. Enligt denna tabell, som är hämtad från Ulrich Ammon, användes 2014 engelska till 92,7 procent i de internationella naturvetenskapliga facktidskrifterna,  japanska och kinesiska till 2,1 procent och franska, tyska och ryska till 1 procent. Engelskan passerade tyskan i mitten av 1920-talet, medan franskan började gå tillbaka kring första världskriget. Engelska, tyska och franska var jämstarka runt första världskriget. Ryska expanderade fr.o.m 1920-talet fram till strax efter 1970 för att sedan falla tillbaka. Japanska har legat relativt stabilt kring 2 procent fr.o.m början av 1980-talet. Kinesiskan uppvisar en brant kurva uppåt sedan slutet av 1990-talet, även om den fortfarande bara ligger på samma nivå som japanskan.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 feb 08:00

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Torsdagen den 4 maj ordnar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ett språkvetenskapligt heldagssymposium med temat Svenskan i världen.


På programmet finns föreläsningar med personer som på olika sätt berättar om svenskan i världen. Symposiet äger rum på Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg och vänder sig framför allt till doktorander och forskare.


Tid: Torsdagen den 4 maj, kl 9–17
Plats: Dialekt-, namn- och folkminnesinstitutet i Göteborg (Vallgatan 22).


Anmälan
Deltagande i symposiet kostar 350:- + moms (lunch och fika ingår) och anmälan görs via e-post senast den 20 april till jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se (ange önskemål om specialkost, du kommer att få en bekräftelse samt instruktioner för inbetalning i retur). Antalet platser är begränsat.
 
Program
9.00 Introduktion
9.15–10 Bo Ralph, Svenska Akademien: Svenskan i världen - en översikt
10.15–11 Henrietta Adamsson-Eryd, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet: Projektet "tala svenska" i amerikasvenska dialektintervjuer
11–11.45 Leila Mattfolk, Institutet för språk och folkminnen, Namnarkivet i Uppsala: Svenskan i Finland, speglad genom namn och namnbruk
11.45-12.30 Gunvor Flodell, Umeå universitet: Misionessvenska mot språkdöd?
12.40–13.40 Lunch
13.50–14.35 Ulla Börestam, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet: Scandigo Supermercado – om nordisk sammanhållning på bortaplan
14.35–15.10 Katharina Leibring, Institutet för språk och folkminnen, Namnarkivet i Uppsala: Inte bara Ronja och Pippi – om svenska namn och svensk litteratur i världen
15.30–16.15 Maia Andréasson, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet: På spaning efter ett språk som flytt – om estlandssvenskan i Estland och i Sverige
16.15–17 Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet: Runstenen i Orléans - fakta eller fiktion?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 17 feb 08:00

Igår publicerade Svenska Dagbladet en intressant artikel av Anna W Gustafsson. Hon berättar om en studie, som företagits med utgångpunkt från resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel:


”Läs- och ordförståelse är inte bara en fråga om Pisaresultat: ur ett demokratiskt perspektiv är ett gemensamt språkbruk av största vikt. En ny studie av resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel visar på en farlig och snabbt växande språkklyfta mellan generationerna.”


Huvudresultatet är entydigt:


”I undersökningen har vi velat studera hur ordförståelsen utvecklas över tid. Under perioden 2000–2011 hade provet lika många uppgifter (40) och konstruerades på samma sätt. Men det är svårt att jämföra resultaten rakt av: det är ju nya ord som testas varje gång. Genom att enbart studera poängresultaten för olika provomgångar kan vi alltså inte säga något om förståelsen för enskilda ord. Däremot kan vi utläsa hur olika grupper av provdeltagare presterar i relation till varandra.


Huvudresultatet av denna jämförelse är en­tydigt: generationerna fjärmar sig från varandra. Vi ser hur den äldsta åldersgruppen (över 40 år) i poäng räknat presterar något bättre över tid, medan den yngsta gruppen (under 25 år) presterar något sämre. Avståndet mellan generationerna växer med andra ord.”


Vilken är den troligaste förklaringen till denna utveckling?


”Av allt detta kan vi dra flera slutsatser. Att försämringen sker från 2006 och framåt överensstämmer på ett nästan övertydligt sätt med studier av svenskars medievanor (framtagna av exempelvis SOM-institutet). För de generationer som visar kraftigt försämrad ­ordförståelse går även tidningsläsandet kraftigt ner under samma period. Samtidigt går användandet av sociala medier av olika slag upp, och sannolikt konsumtionen av engelskspråkiga filmer, texter, spel etcetera – vilket kan förklara varför de ord som har släktskap med motsvarande engelska ord står sig bättre i ordförståelsen.”


Jag associerade omedelbart dessa slutsatser med en händelse för några dagar sedan.  Under en diskussion använde plötsligt en deltagare i 30-årsåldern, som vuxit upp med svenska som modersmål, ordet ”head start” och sökte därefter efter det svenska ordet, försprång. Det förvånade mig mycket, eftersom ordet försprång knappast är ett ovanligt ord och ett ord som vederbörande förmodligen hade insupit redan med barnsbenen. Men vederbörande hade säkerligen snappat upp ordet ”head start” på sociala medier eller någon engelskspråkig webbplats.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 feb 15:26

Jag som skriver dessa rader heter Jan W.. Anledningen är, att jag äntligen skrider till verket för att påpeka den för mig helt obegripligt stora bristen på insikt vad gäller användandet av en respektive ett.


Flera gånger per dag kan jag höra, på såväl Dagens Eko, övrig nyhetsrapportering som programutbud i stort, användandet av EN i stället för i sammanhanget korrekta ETT.


EN exempel, EN skolämne, EN snickarverktyg osv osv...  


Vi är många som talar om utarmningen av det svenska språket, bland annat upprördes vi av särskrivningen av ord, med all den risk som kan bli följden: RÖK FRITT!? ”VART är du” i stället för ”VAR är du” är ett annat exempel på ett felaktigt språkbruk som frekvent används.


Jag är bedrövad över att skolorna inte tar/åläggs sitt ansvar och undrar hur framtiden ska se ut för vårt svenska språk? Finns det inte någon myndighet med ett övergripande ansvar för en fråga av detta slag?


Tackar för din uppmärksamhet och ska nu ila iväg ut i solskenet...  


Jan

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 feb 08:00

Stenströms Herr- och Damekipering i Helsingborg, grundad 1883, inbjuder till vinterrea: Kom till Stenströms vinterrea 2017!


Deras inbjudan domineras av REA i stora bokstäver. Rea har sedan översatts till udsalg, sale, soldes och ausverkauf. Förhoppningsvis ger Stenströms mångspråkiga markering också resultat i form av ökad försäljning.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 feb 08:00

Ivar Arpi kommenterade igår i Svenska Dagbladet en rapport (fritt översatt: ”Vad krävs för att du ska vara en av oss på riktigt?”) från Pew Research Center. Han skriver bland annat:


”Sverige skiljer ut sig, men på ett hoppingivande sätt. Bara 20 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att vara född i landet för att betraktas som svensk. Det är minst av alla undersökta länder. Kan jämföras med 47 procent i Frankrike, 56 procent i Storbritannien och 77 procent i Grekland.”


Men på en punkt

 

är Sverige ungefär som övriga västländer. 93 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt att man ska kunna tala svenska för att betraktas som svensk. Och det är ett rätt rimligt kriterium, om man tänker efter. Dessutom är det hoppingivande att det är det enda kriteriet som är starkt. Oavsett var man kommer ifrån, vilken gud man tillber eller hur man ser ut, så kan man lära sig svenska.”


Språket är den viktigaste komponenten i en etnisk identitet; med språket följer också med tiden bestämda kulturella värderingar. Sedan kan man naturligtvis inte hävda att alla invandrare som talar svenska också uppfattar sig själva som svenskar. Den slutsatsen drar sällan första generationens invandrare i Sverige. Självuppfattningen kräver också acceptans från omgivningen, vilket dock underlättas av den inställning som framkommer i det första citatet.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 feb 18:30

Petra Lantorová vid Mazarykova univerzita i Tjeckien har skrivit en masteruppsats, ”Det älvdalska språket som en nordisk skatt”, publicerad i fjol. Nedan återges sammanfattningen:


”Denna uppsats riktar in sig på inställningar till det älvdalska språket och dess användande och bevarande beroende på respondentsålder, geografiska område och språkbruk. Uppsatsen har i syfte att redogöra för vad som leder respondenterna till att stödja älvdalskan, vilka anledningar de har till att börja lära sig älvdalska hur ofta de brukar använda älvdalskan både passivt och aktiv samt i vilka sammanhang som det talas och skrivs på älvdalska mest. Jag lägger märke till skillnader mellan de yngre och äldre respondenterna, mellan boende inne i och utanför Älvdalstrakten och mellan icke- och älvdalsktalande respondenter. Uppgifter baserade på en nätenkät har bearbetats i tabeller och diagram vilka utgör material för en kvantitativ analys som leder vidare till diskussion och slutsatser. Den genomförda undersökningen visar för det första att de äldre tycks vara mest intresserade av språket, för det andra att hemort inte är den grundläggande faktorn för att respondenterna ska intressera sig för älvdalskan, utan att det är snarare deras födelseort, dvs. älvdalsk härkomst. För det tredje uppvisar de respondenter som talar älvdalska flytande de minsta skillnaderna mellan ett passivt och ett aktivt språkbruk. Det framgår av uppsatsen att älvdalskan mest talas hemma bland familjemedlemmar. Sociala medier såsom Facebook spelar emellertid en viktig roll också. Respondenternas önskemål om att bevara älvdalskan i skolan visat sig vara avsevärt större jämfört med ett faktiskt användandeav älvdalskan i skolan nu för tiden, vilket förmodligen är den mest överraskande slutsatsen som man kan dra vidare nytta av.”


Uppsatsen ligger också ute på Språkförsvarets webbplats - se antingen "Senaste uppdateringar" den 13/2 2017, eller sektionen "Minoritets- och majoritetsspråk". eller Författararkivet.


(Denna nätdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se