Direktlänk till inlägg 21 februari 2017

Norrmän är mycket intresserade i det norska språket

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 feb 15:29

"Nordmenn er svært interessert i norsk språk, og 9 av 10 mener det er viktig at norsk språk står sterkt. Det viser en ny undersøkelse Opinion har gjennomført for Språkrådet.


I undersøkelsen ble befolkningen blant annet spurt om interessen for språk, bruken av engelsk i mange situasjoner og språket i brev fra det offentlige. Så mange som 87 prosent mener at stedsnavn er kulturminner som det er viktig å bevare. 75 prosent oppgir at de er interessert i norsk språk.


– Responsen viser at det er en svært stor interesse for språk og stedsnavn i Norge. Det norske språkmangfoldet og den sterke tradisjonen vår for at språk og språkpolitikk angår folk flest er viktig for språket vårt, både nå og i framtida. Språk er både felles kulturuttrykk, kommunikasjonsmiddel og identitetsbærer. Da er det bra at så mange viser engasjement, sier Åse Wetås, direktør i Språkrådet."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Hillo

Onsdag 22 feb 10:17

På svenska är man intresserad "AV" någonting. Tänk att jag skulle behöva reta mig på en anglicism här :-(

 
Ingen bild

cj

Fredag 24 feb 21:12

Mnja, snarare norvagism väl...

 
Ingen bild

Observatör

Fredag 24 feb 21:18

Hillo,

det är inte en anglicism; det är på sin höjd en norvagism (eller danism). Prepositionsanvändningen i detta fall är uppenbarligen inspirerad av norskan, eftersom de inledande raderna i den efterföljande norska texten lyder: ” Nordmenn er svært interessert i norsk språk…” ”Interessert i” ger 4,55 miljoner träffar med Google, medan ”interessert av” bara ger 7 120 träffar. Det är högst osannolikt att prepositionen ”i” skulle vara en anglicism i norskan och danskan. ”I” är alltså den vanligaste prepositionen i detta sammanhang i norskan och danskan. På svenska är det tvärtom: ”intresserad av” ger 9,38 miljoner träffar, medan ”intresserad i” ger 82 400 träffar. ”Intresserad för” ger 33 000 träffar Även om svenska, danska och norska är nära besläktade språk, används inte alltid samma prepositioner.

Svensk ordbok, som utgavs av Svenska Akademien 2009, skriver så här om ”intresserad/av/för/i”:

”som visar intresse för ngt; han är intresserad av matematik,
• äv. som har ekonomiska intressen i ngt; han är intresserad i bolaget
Konstruktion: intresserad (av ngn el. ngt el. att + v el. SATS), intresserad (för el. i ngt el. att + v el. SATS)”

Tre olika prepositioner används alltså i kombination med ”intresserad”. Om man letar efter exempelmeningar med ”intresserad i”, så hittar man meningar som ”Jag är intresserad i mer seriösa saker”, ”Ingen var intresserad i oljespill” och ” Kanske är medborgaren verkligen inte intresserad i bygget av köket”. Däremot tycks inte prepositionen ”i” förekomma i kombination med ett verb.

Man kan inte säga att det bara heter ”intresserad + av” på svenska. Vad man däremot kan säga att det är den vanligaste prepositionen i kombination med ”intresserad”.

 
Ingen bild

Hillo

Lördag 25 feb 15:35

Jag hävdar likväl att "av" är den rätta prepositionen i ovanstående rubrik, och även om "i" i detta fall grundar sig på den norska artikeln, så kan ingen inbilla mig att svenskarnas ökade benägenhet att vara "intresserade i" någonting har med norskt inflytande att göra. Istället är det anglifieringen som har medfört användningen av den felaktiga prepositionen.

När det gäller "för" så kan man "intressera sig för" men inte vara "intresserad för" någonting. Så den jämförelsen haltar.

 
Ingen bild

Observatör

Söndag 26 feb 16:56

Hillo,

varför påstår du att ”av” är den rätta prepositionen och att ”i” skulle vara den felaktiga prepositionen? Vilken auktoritet åberopar du annan än din egen? Svenska Akademien? Språkrådet? Språkriktighetsboken? Erik Wellander? Åke Åkermalm? Det enda man kan säga är att ”av” är den mest använda prepositionen i sammanhanget idag.

SAOB http://www.saob.se/artikel/?seek=intressera&pz=1#U_I881_155949 belägger konstruktionen ”intressera i” redan 1634. Engelskans inflytande på svenskan vid den tiden var helt försumbart; det utländska inflytande kom framför allt från tyskan och franskan. Du påstår också att den ”ökade” användningen av ”i” beror på anglifieringen. Hur vet du det? Hur stor har ökningen varit? Vilken tidsperiod gäller det?

Konstruktionen ”intressera sig för något” belägger SAOB redan från 1691. Om du hade sökt på frasen ”intressera sig för” på Google, hade du fått upp 186 000 träffar. I de första 40 träffarna, som jag har kontrollerat, efterföljs ”intressera sig för” av ”något/någonting”. Märkligt att du har missat det i din undersökning.

Val av preposition kommer och går. I samma SAOB-artikel från 1933 anges exempel som ”intressera + åt” eller ”intressera + med”, konstruktioner som knappast alls förekommer idag. Men skulle de vara felaktiga? Mindre brukliga. En modern läsare skulle förmodligen höja på ögonbrynen.

Sist men inte minst: Ledde konstruktionen ”intresserade i det norska språket” i stället för ”intresserade av det norska språket” till någon betydelseförändring eller missförstånd?

 
Ingen bild

Hillo

Söndag 26 feb 20:43

Observatör, jag blir dig svaret skyldig när det gäller prepositionen "i". Vet bara att under de senaste ca 10 åren har användningen accelererat, och det hänger för mig ihop med den pågående anglifieringen. Under mina första 50 år i landet lade jag överhuvudtaget inte märke till detta.

När det gäller "intressera sig för något" så har du tydligen inte läst mitt föregående inlägg särskilt noggrant, eftersom det är precis den kombinationen jag själv nämner som den rätta. Citerar mig själv: "När det gäller "för" så kan man "intressera sig för" men inte vara "intresserad för" någonting. Så den jämförelsen haltar."

 
Ingen bild

Observatör

Måndag 27 feb 21:08

Hillo,
i det första inlägget citerade jag ”Svensk ordbok” av Svenska Akademien:

” Konstruktion: intresserad (av ngn el. ngt el. att + v el. SATS), intresserad (för el. i ngt el. att + v el. SATS)”

Det betyder att Svensk ordbok accepterar konstruktionen ”intresserad för”. För att visa att denna konstruktion är felaktig måste man antingen åberopa en språklig auktoritet som står högre än Svenska Akademien eller själv argumentera i sak. Man kan naturligtvis ”tycka” att konstruktionen är fel; det är inget som hindrar och Svenska Akademien är inte ofelbar. Faktum är dock att konstruktionen förekommer. Jag gjorde en sökning med Google och hittade nedanstående exempel. Jag bortsåg från exempel, där ”intresserad” efterföljs av konjunktionerna ”för/för att”.

”Är du en IT - Tekniker som är intresserad för nya utmaningar?
Om du är intresserad för idrottspsykologi…(Åbo Akademi)

Du har möjlighet att visa intresse eller avböja med knapparna ”Inte intresserad” eller ”Intresserad” för alla erbjudna pass, enstaka vecka eller enstaka dag.

Alternativen Berätta varför och Ångra visas inte för iOS-användare som väljer Inte intresserad för videoklipp.

Vad var det som gjorde dig intresserad för ämnet Informatik? (Umeå universitet)

EU har bara ett problem, nämligen att det hittills inte har fått allmänheten intresserad för sådana åtgärder…

Vad fick dig intresserad för denna utbildning?”

Det är en annan femma att jag själv skulle ha valt ”av” i nästan alla dessa exempel. Språkbruk kan – i motsats till matematik – inte stämmas av mot facit, men väl språkkänslan. Språkbruk handlar om vad som är vedertaget och vad som är mer eller mindre lämpligt. Ibland ändrar sig språkbruket. Det kan man bara ta ställning till från fall till fall. Personligen anser jag exempelvis inte att distinktionen mellan ”de” och ”dem” ska slopas i skrift och ersättas med ”dom”. Men det beror inte på ”rätt” eller ”fel” utan på att slopandet skulle göra svenskan en nyans fattigare, försvåra inlärningen av främmande språk liksom att det uttrycker en underskattning av ungdomars intellektuella kapacitet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 24 maj 11:40

Slutomgången av det franska valet på söndag blir troligtvis en rysare. Kandidaterna Marine  Le Pen och Emmanuel Macron ligger ganska jämt i opinionsmätningarna.   Många politiker och EU-medborgare följer valet med både oro och stort intresse.  ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 maj 11:01

Tack Jan Zethson för ditt inlägg om svenska språket. Jag är bedrövad över hur snabbt engelskan eller snarare amerikanskan tar över i reklam, musiktexter, filmtitlar, sporttermer o s v.   När hade vi Rea senast, nu är det alltid Sale. På minsta ha...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 maj 00:17

I en artikel i gårdagens Dagens Nyheter kommenterar Cecilia Christner Riad Portugals seger i Eurovisionstävlingen:   ” Språket var en inte oviktig ingrediens i Portugals framgångsrecept, när nu landet för första gången tog hem segern. Att s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 maj 08:00


Nu har han skrivit sin tionde bok på eller om älvdalska. Med översättningen av Matteusevangeliet ur Nya Testamentet har Lars Steensland i Lund nu översatt de allra viktigaste bibeltexterna till det uråldriga språket älvdalska.   Lars Steensland, ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 maj 12:00

 Språk förändras och utvecklas skriver helt riktigt redaktören på Språktidningen Anders Svensson i senaste språkkrönikan. När jag var tonåring var det viktigt att kunna "haja klyket". Hur många använder det uttrycket idag?   När det gäller det sv...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se