Alla inlägg den 19 februari 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 19 feb 19:13

Neue Zürcher Zeitung (NZZ) redogör för en ny bok, i vilken forskare varnar för användningen av engelska som enda vetenskapsspråk. Förlusten av den språkliga mångfalden snedvrider konkurrensen till förmån för anglosaxiska forskare, och den utgör ett hinder för vetenskapliga framsteg. Forskare som inte ansluter sig till anglifieringen "avstår från anseende, positioner och finansiering, eftersom arbeten publicerade på franska eller tyska inte längre läses internationellt och är betydelselösa för de rankinglistor som avgör den vetenskapliga finansieringen", enligt NZZ. Särskilt i undervisningen är det främmande språket ett hinder för kreativitet. Även ansökningsförfarandet hos finansiella forskningsinstitutioner sker ibland enbart på engelska. Så föreskriver till exempel den österriskiska vetenskapsfonden (der Österreichische Wissenschaftsfonds) att ansökningar ska inges på engelska i alla vetenskapliga discipliner.


Nyligen påvisade också der Arbeitskreis Deutsch als Wissenschaftssprache e.V (ADAWIS) i ett öppet brev till vetenskapsminister Johanna Wanka att den samhälleliga diskursen om vetenskapliga frågor redan av det blotta faktum att många forskargrupper uteslutande publicerar sina webbplatser på engelska liksom årsredovisningar, som går djupare in på det vetenskapliga innehållet, ofta inte längre tillhandahålls på det lokala språket. (Fritt översatt från tyskan)


Läs vidare i Neue Zürcher Zeitung eller det öppna brevet från ADAWIS!


Observatör

 

P.S Det finns en illustrativ tabell i Neue Zürcher Zeitung, som rekommenderas. Enligt denna tabell, som är hämtad från Ulrich Ammon, användes 2014 engelska till 92,7 procent i de internationella naturvetenskapliga facktidskrifterna,  japanska och kinesiska till 2,1 procent och franska, tyska och ryska till 1 procent. Engelskan passerade tyskan i mitten av 1920-talet, medan franskan började gå tillbaka kring första världskriget. Engelska, tyska och franska var jämstarka runt första världskriget. Ryska expanderade fr.o.m 1920-talet fram till strax efter 1970 för att sedan falla tillbaka. Japanska har legat relativt stabilt kring 2 procent fr.o.m början av 1980-talet. Kinesiskan uppvisar en brant kurva uppåt sedan slutet av 1990-talet, även om den fortfarande bara ligger på samma nivå som japanskan.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se