Direktlänk till inlägg 17 februari 2017

Glider äldre och yngres ordförståelse isär?

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 17 feb 08:00

Igår publicerade Svenska Dagbladet en intressant artikel av Anna W Gustafsson. Hon berättar om en studie, som företagits med utgångpunkt från resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel:


”Läs- och ordförståelse är inte bara en fråga om Pisaresultat: ur ett demokratiskt perspektiv är ett gemensamt språkbruk av största vikt. En ny studie av resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel visar på en farlig och snabbt växande språkklyfta mellan generationerna.”


Huvudresultatet är entydigt:


”I undersökningen har vi velat studera hur ordförståelsen utvecklas över tid. Under perioden 2000–2011 hade provet lika många uppgifter (40) och konstruerades på samma sätt. Men det är svårt att jämföra resultaten rakt av: det är ju nya ord som testas varje gång. Genom att enbart studera poängresultaten för olika provomgångar kan vi alltså inte säga något om förståelsen för enskilda ord. Däremot kan vi utläsa hur olika grupper av provdeltagare presterar i relation till varandra.


Huvudresultatet av denna jämförelse är en­tydigt: generationerna fjärmar sig från varandra. Vi ser hur den äldsta åldersgruppen (över 40 år) i poäng räknat presterar något bättre över tid, medan den yngsta gruppen (under 25 år) presterar något sämre. Avståndet mellan generationerna växer med andra ord.”


Vilken är den troligaste förklaringen till denna utveckling?


”Av allt detta kan vi dra flera slutsatser. Att försämringen sker från 2006 och framåt överensstämmer på ett nästan övertydligt sätt med studier av svenskars medievanor (framtagna av exempelvis SOM-institutet). För de generationer som visar kraftigt försämrad ­ordförståelse går även tidningsläsandet kraftigt ner under samma period. Samtidigt går användandet av sociala medier av olika slag upp, och sannolikt konsumtionen av engelskspråkiga filmer, texter, spel etcetera – vilket kan förklara varför de ord som har släktskap med motsvarande engelska ord står sig bättre i ordförståelsen.”


Jag associerade omedelbart dessa slutsatser med en händelse för några dagar sedan.  Under en diskussion använde plötsligt en deltagare i 30-årsåldern, som vuxit upp med svenska som modersmål, ordet ”head start” och sökte därefter efter det svenska ordet, försprång. Det förvånade mig mycket, eftersom ordet försprång knappast är ett ovanligt ord och ett ord som vederbörande förmodligen hade insupit redan med barnsbenen. Men vederbörande hade säkerligen snappat upp ordet ”head start” på sociala medier eller någon engelskspråkig webbplats.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 23 juli 12:59

I dagens Svenska Dagbladet berättar Karin Thurfjell om sjunkande förkunskaper i tyska, spanska och franska bland de studenter som söker sig till kurserna i dessa språk  vid universiteten:   ”Vissa kan inte färgernas namn på franska, trots a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 22 juli 20:42

Tidningen Land har en webbaserad test, Dialektoraklet, som utger sig för att kunna identifiera din dialekt.  Land skriver:   ”Hur pratar du? Orden du använder visar var du kommer ifrån. Men kanske präglas du av några år i barndomen när du b...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 juli 16:27

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:   ”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juli 11:35

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:   ”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juli 15:04

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – s...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se