Direktlänk till inlägg 14 februari 2017

Den som behärskar svenska betraktas som svensk

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 feb 08:00

Ivar Arpi kommenterade igår i Svenska Dagbladet en rapport (fritt översatt: ”Vad krävs för att du ska vara en av oss på riktigt?”) från Pew Research Center. Han skriver bland annat:


”Sverige skiljer ut sig, men på ett hoppingivande sätt. Bara 20 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att vara född i landet för att betraktas som svensk. Det är minst av alla undersökta länder. Kan jämföras med 47 procent i Frankrike, 56 procent i Storbritannien och 77 procent i Grekland.”


Men på en punkt

 

är Sverige ungefär som övriga västländer. 93 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt att man ska kunna tala svenska för att betraktas som svensk. Och det är ett rätt rimligt kriterium, om man tänker efter. Dessutom är det hoppingivande att det är det enda kriteriet som är starkt. Oavsett var man kommer ifrån, vilken gud man tillber eller hur man ser ut, så kan man lära sig svenska.”


Språket är den viktigaste komponenten i en etnisk identitet; med språket följer också med tiden bestämda kulturella värderingar. Sedan kan man naturligtvis inte hävda att alla invandrare som talar svenska också uppfattar sig själva som svenskar. Den slutsatsen drar sällan första generationens invandrare i Sverige. Självuppfattningen kräver också acceptans från omgivningen, vilket dock underlättas av den inställning som framkommer i det första citatet.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Martin

Tisdag 14 feb 08:31

Det enda det här betyder är att vi utsatts för mer propaganda än andra länder och att vi är mer historielösa. Det finns ingenting positivt eller hoppingivande med det, om man inte hatar svenskar förstås.

Historia är vad som gör en etnicitet. De människor som ser tillbaka på en gemensam historia tillhör samma etnicitet. Det här är visserligen inte hugget i sten. Man skulle ju kunna tänka sig att somliga människor ser tillbaka på en Europeisk historia och känner att det definierar dem. Men det är nog mycket ovanligt. Däremot finns det människor som ser tillbaka på en Jämtsk eller Samisk eller Skånsk historia och känner störst samhörighet med den.

Jag tycker den här artikeln bara visade att artikelförfattaren är en politiskt korrekt typ som inte tänker så noga själv utan tror det den blir tillsagd att tro. Det tycker inte jag om. Jag tycker man ska tänka själv. Särskilt om kontroversiella saker som detta där den politiska makten vill trycka på oss en viss åsikt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 23 juli 12:59

I dagens Svenska Dagbladet berättar Karin Thurfjell om sjunkande förkunskaper i tyska, spanska och franska bland de studenter som söker sig till kurserna i dessa språk  vid universiteten:   ”Vissa kan inte färgernas namn på franska, trots a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 22 juli 20:42

Tidningen Land har en webbaserad test, Dialektoraklet, som utger sig för att kunna identifiera din dialekt.  Land skriver:   ”Hur pratar du? Orden du använder visar var du kommer ifrån. Men kanske präglas du av några år i barndomen när du b...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 juli 16:27

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:   ”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juli 11:35

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:   ”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juli 15:04

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – s...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se