Alla inlägg under februari 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 feb 21:15

Enligt denna sida skulle det finska ordet kalsarikannit betyda "dricka ensam hemma i underkläderna utan avsikt att gå ut". Eftersom detta är en andrahandsuppgift - och till råga på allt från en amerikansk källa - så undrar jag hur det verkligen förhåller sig. Någon som vet?


Peter Pierrou


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 feb 08:00

Det irriterar mig mycket att flygplatserna i Malmö och Kristianstad kallas för Airport. Det finns ju svenska ord som flygplats eller varför inte lufthamn, ett ord som danskarna använder. Användning av ordet Airport bör slopas.

För Malmö borde det räcka med att säga Sturup, liksom man bara säger Arlanda i Stockholm.

Matts Bruno


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 26 feb 13:17

I Svenska Dagbladet igår skrev Anna Ångström igår att


”i franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ’låt oss vara snobbar och tala franska’! I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre i stället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.


Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ’Republikens språk är franska.’”


Det stämmer att quebecarna också är kreativa när det gäller att skapa nya franska ord. Courriel (i stället för e-mail) är exempelvis ett sådant ord; det har t.o.m tagit sig in i standardfranskan. När jag fortfarande hade tid att uppdatera min schacksida, Schackportalen, så korrekturläste inledningsvis en läkare från Quebec min franskspråkiga version. Det betydde att en del ord typiska för quebecfranskan, som babillard (anslagstavla), letade sig in på sidan. Det hade jag ingenting emot; det var snarast en pikant detalj. Quebecarnas kreativitet är naturligtvis inte genetiskt betingad utan snarast ett nödvändigt självförsvar i ett omgivande engelskt språkhav.


Anna Ångström skriver vidare:


”Varför hör vi inte längre financier utan sponsor, succés de libraire utan best-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.”


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 feb 08:00

 


Kartan publicerades 2008 på bloggen Etymologikon, som sköts av Teresa Elms. Den är inte komplett; åtminstone baskiskan och samiskan borde ha inkluderats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 feb 13:01

Det kom ett mejl, ett Mistibishuerbjudande, till Språkförsvarets e-postadress idag. Erbjudandet gällde värmepumpar.  Det är oklart varför nyhetsbrevet skickades till Språkförsvaret. Vilket ersättningsord efterfrågades egentligen? Om man går till kampanjsidan, ser man att ”värmepumps erbjudande” har särskrivits och att företaget heter Mistibishu Electric.


Vi väntar på ett klarläggande.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 feb 12:06

Ingen fråga men allmän undran: Läser i Göteborgs-Posten idag om en ny webbplats som ska handla om odling i staden. Döm om min förvåning då den är helt på engelska! Se https://growgbg.com/!


Bert Hoflund

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 feb 19:04

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Den 21 februari är det internationella modersmålsdagen. Dagen instiftades av Unesco 1999 för att främja språklig mångfald och firades första gången året efter, år 2000.


I Sverige finns ingen officiell språkstatistik, men uppskattningsvis talas närmare 200 modersmål. Störst är svenskan med ungefär 8 miljoner talare, näst största finskan och arabiskan. Många modersmål har bara ett par hundra talare i Sverige, som de afrikanska språken woolof eller mandinka. Finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch har en särskild ställning som nationella minoritetsspråk, sedan Sverige undertecknat den europeiska minoritetsspråkskonventionen 2000.


Att få möjlighet att utveckla sitt modersmål är ett grundläggande behov för varje människa. Den som berövas sitt modersmål får ett svårare liv. Forskningsresultaten är tydliga. Invandrarbarn som får mycket undervisning på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir oftast också bättre på svenska. Elever med skolgång på annat språk än sitt modersmål, till exempel gymnasister med svenska som modersmål som läser sina ämnen på engelska, riskerar att lära sig mindre än de annars skulle göra.


Modersmål en politisk fråga

Framtiden för modersmålen i Sverige är en politisk fråga. Minoritetsspråk och invandrarspråk måste få synas mer i samhället. Undervisningen i andra modersmål än svenskan måste byggas ut i skolorna. Men även svenskundervisningen behöver byggas ut.


Sverige har sedan 1 juli 2009 en särskild språklag. I den ingår bland annat att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige och att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Vidare står det i den att alla har rätt till ett språk. Det innebär rätten att utveckla och tillägna sig svenska, att utveckla och använda det egna modersmålet och minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Kan vi förverkliga dessa mål har svenskan och andra modersmål i Sverige förutsättningar för en god framtid.


Ordet modersmål

Ordet modersmål har funnits i svenskan åtminstone sedan 1500-talet. Det är en direktöversättning av latinets lingua materna. Inom svenskt utbildningsväsen kan modersmål i dag användas för att beteckna alla modersmål utom svenskan, det som förut – med en missvisande term – kallades hemspråk.


Läs mer

Vår sidor om Språklagen

Våra sidor om Minoritetsspråk


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 feb 15:29

"Nordmenn er svært interessert i norsk språk, og 9 av 10 mener det er viktig at norsk språk står sterkt. Det viser en ny undersøkelse Opinion har gjennomført for Språkrådet.


I undersøkelsen ble befolkningen blant annet spurt om interessen for språk, bruken av engelsk i mange situasjoner og språket i brev fra det offentlige. Så mange som 87 prosent mener at stedsnavn er kulturminner som det er viktig å bevare. 75 prosent oppgir at de er interessert i norsk språk.


– Responsen viser at det er en svært stor interesse for språk og stedsnavn i Norge. Det norske språkmangfoldet og den sterke tradisjonen vår for at språk og språkpolitikk angår folk flest er viktig for språket vårt, både nå og i framtida. Språk er både felles kulturuttrykk, kommunikasjonsmiddel og identitetsbærer. Da er det bra at så mange viser engasjement, sier Åse Wetås, direktør i Språkrådet."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13 14 15
16
17 18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se