Alla inlägg under januari 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2017 20:40

Idag överlämnade en delegation från Ulum Dalska/Språkförsvaret namninsamlingslistorna till förmån för "Rädda älvdalskan!" till konstitutionsutskottet. Dessa upptog tillsammans 3310 namn. 1461 personer hade undertecknat nätinsamlingen, medan 1849 personer hade undertecknat de fysiska listor, som hade cirkulerat i Älvdalen.


 

Foto Björn Rehnström: Per-Åke Lindblom överlämnar namninsamlingslistorna till Andreas Norlén. Till vänster om Lindblom sitter Ulla Schütt och Gunnar Nyström, medan Yair Sapir fotograferar.


Från Ulum Dalska deltog Gunnar Nyström, Björn Rehnström, Yair Sapir, Ulla Schütt och Karin Trapp och från Språkförsvaret Christer Janson och Per-Åke Lindblom. Från konstitutionsutskottet sida deltog Andreas Norlén (M), ordförande, Annicka Engblom (M), Fredrik Eriksson (SD), Per-Ingvar Johnsson (C) och Niclas Malmberg (MP). Jonas Gunnarsson (S) skulle också ha deltagit, men fick akut förhinder i sista stund.


 

Foto Björn Rehnström: Från vänster till höger: Niclas Malmberg, Andreas Norlén, Fredrik Eriksson, Per-Ingvar Johnsson och Annicka Engblom.



Mötet varade i en timme, varvid representanterna från Ulum Dalska/Språkförsvaret lade fram sin sak och konstitutionsutskottets ledamöter ställde frågor. Det finns fyra riksdagsmotioner (från ledamöter från tre olika partier) om att höja älvdalskans status till landsdels- eller minoritetsspråk.


Under våren kommer konstitutionsutskottet bereda ett så kallat motionsbetänkande där frågor som väckts i motioner under den allmänna motionstiden angående minoritetsfrågor med mera kommer att behandlas, jämför motsvarande betänkande får två är sedan beträffande 2014/15:KU16.
 
Preliminär tidsplan för vårens ärende (beträffande 2016/17:KU16) är följande:
 
Beredning i utskottet                                   den 16 mars och 30 mars
Beredning och beslut i utskottet                     den 6 april
Debatt och beslut i kammaren                       den 3 maj
 
Tidsplanen kan dock komma att ändras. Information om tidsplanen kommer att finnas på riksdagens hemsida.

 

Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2017 11:38

Göran Jonsson ställde en enkel fråga i går till Utbildningsförvaltningen i Stockholm med anledning av denna slogan:

”Hej!

Varför använder ni engelska som titel?”

Han fick följande svar:

”Hej Göran!

Namnet är ett sätt att få genomslag i sociala medier. "When you are" är ett manér som redan används mycket.

Vänliga hälsningar
Julius Bowden
Projektassistent”

Göran Jonsson fick sedan ett bra svar på Facebook:


"When you are ..." är ett så kallat "meme", internetjargong (humor).


En person på Språkpoliserna säger också om detta:


”Jag tror det är många som inte förstår jargongen, företag och sådant försöker ofta anamma internethumor för att verka lite ungdomliga och coola, men resultatet brukar oftast bli sådär eftersom dels inte alla känner till/förstår vad de syftar på, och dels att dessa skämt och jargong osv förändras otroligt snabbt, det som är coolt och roligt idag kan vara helt ute och dödstråkigt imorgon.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2017 17:26

Hur bör vårt svennska språk anvendas å fönyas? Enn bör naturlitvis va försjikti me alltfö sjtrenga krav på bundenhet vid traddisjonen, eftesjom traddisjonen sjelv ha förendrats å jö de hela tidn. Men hur långt kann enn gå i fönyelse? Det judliga idjomet (såmm här) bör kansje innte alltid va rettesnöre. Vicka rettesnören finns de då annasj?


Änn del e ideologiska. Enn får inte seja neger eller lapp eller sigenare. Å de e lett å lära sej å få aksepptans för. Enn ska vel inte häller i onödan ta till fremmande ord (såmm aksepptans), åmm de finns motsvarannde svennska. Nymodiheter kann fösjtås disskuteras. Men vafför ska solen kallas ”henn” å inte ”hon” när enn tala råmm henn(e)? ”Henns strålar” kenns på nått vis kånstit.


För de som vill ha helt fritt val (såmm skolval å vårdval) bör de nog finnas änn möjlihet. Ta Nårje såmm ha två eller flera alltenativa språk, me bas i olika dialaleckter å varjanter. Nog kunnde de öka vår kulturella rikedom – me fle sjvennska språk! Minn fa sjkulle fövisso ha innvenningar mot de här räsonnemanget. Menn de beror säkert på att ja e yngre än hånnomm (eller hennomm). Vemm såmm ha rätt komme visa sej me tidn.


PS. Möjlien kann dänn nesst sissta passussen anses uttrycka facktaressistens (sick), äftesjåmm minn far gick bårt för ett å ett halft å sjen.


Andesj Bjönsjånn


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 januari 2017 18:59

Stig Engzell har redan tidigare kommenterat Mikaels inlägg. Jag ska försök dissekera Mikaels inlägg på mitt sätt; det är naturligtvis inte Mikaels person som är intressant i detta sammanhang utan hans åsikter, eftersom han tyvärr inte är ensam om dem.


Han skriver:


”Måste säga att ni är den bajsnödigaste språktyckargrupp jag någonsin stött på. Att vårda ett språk är inte detsamma som att vara oböjligt konservativ. Allt språk är i ständig förvandling och en avspegling av dess nutid och således flyttas hela tiden normpunkten för vad som anses korrekt. Så har det alltid varit och måste vara även nu som framöver. Jag ser därför ingen motsträvighet i att vi tar till oss engelska ord. Eller arabiska.”


Det är närmast en plattityd att språk befinner sig i ständig förändring. Den konkreta frågan i detta sammanhang är om absolut vartenda importord, i de flesta fall engelska, ska bejakas eller inte, oavsett om ordet behövs eller inte i svenska. Detta är uppenbart Mikaels uppfattning. Det är också en deterministisk syn på språkutveckling.  I här fallet är det tydligen oundvikligt att ordsammansättningen ”culture casbah” kommer in i svenskan. Vad som förvånar Mikael är att några motsätter sig denna import. Det är tydligen inte lika oundvikligt. Både culture/kultur är låneord från latinet och casbah/kasbah från arabiskan. Varför skulle den engelska språkdräkten, stavning och uttal, vara överlägsen den svenska?


Vi vet ännu inte vem som har hittat på arbetsnamnet ”culture casbah”. Det kan vara MKB, Malmös kommunala bostadsbolag; det kan vara byggkonsortiet eller en arkitektbyrå.  Men namnet föll inte ner som manna från himlen utan det var människor av kött och blod som konstruerade det. Vi känner inte till de konkreta motiveringarna till namnet. Vederbörande kanske inte tänkte alls; bland byggbolag, fastighetsmäklare, arkitektbyråer etcetera är det populärt med engelska namn. Kanske lekte vederbörande bara ”följa John”. Kanske tror vederbörande på fullt allvar att en benämning på engelska tillför ett extra värde till själva byggprojektet. Eller så ”upplevde” de att ett engelskt namn lät bättre.


Mikael tycks alltså att det är märkligt att vissa motsätter sig denna typ av namngivning. Språkförsvaret har varit inblandat i kampanjer mot ”Highcoast Airport”, ”Umeå Christmas Market”, ”East Sweden” och ”Stockholm Low Line”.  I fallet ”Umeå Christmas Market” anordnade Västerbottens-Kuriren en webbomröstning 2012 med drygt 2000 deltagare, där 90 procent tog ställning mot ”Christmas Market”. Nästföljande år fick evenemanget därför heta julmarknad. Menar Mikael att dessa 90 procent var dumhuvuden, som inte bejakade affärsinnehavarnas ”språkliga förändring”?


Den ”normpunkt” som Mikael talar om flyttar sig inte av sig själv; det är människor som medvetet eller omedvetet flyttar fram den, medan andra medvetet motsätter sig den som i de nämnda exemplen. Varför skulle det vara ”bajsnödigt” att motsätta sig inlåning av engelsk namngivning, som inte alls behövs? Den engelska namngivningen tränger undan namngivning på svenska och signalerar att engelskan har magiska egenskaper och är något förmer.


Han skriver också:


”Varenda ord i såväl denna text och i ert utskick kommer någon annanstans ifrån. Inte dök de upp ur någon nordisk svartmylla när isen drog sig tillbaka. Och om nu någon läser det här om låt oss säga tusen år lär vederbörande inte förstå särskilt många ord.”


Vad menas med detta egentligen? Menas att svenskan skiljer sig från alla andra språk såtillvida att alla ord är importerade? I så fall är detta nonsens. Självfallet kan svenskan liksom alla andra språk generera egna ord, som i sin tur inte finns i något annat språk. Menas att homo sapiens, sedan hon utvandrade från Afrika, troligtvis med en unik språkförmåga i bagaget, har rört sig över hela jordklotet? Vissa homo sapiens blev kvar i Afrika och vi vet inte exakt i vilken utsträckning de migrerade på den afrikanska kontinenten. Sanfolket sägs ha avskilt sig tidigast av alla på den afrikanska kontinenten.


Sverige har varit föremål för tre stora invandringsvågor; den första bestod av jägare och samlare strax efter istidens slut, den andra av jordbrukare, och den tredje, yamnaherdarna, från de sydryska slätterna. De representerar haplogrupperna I, R1a och R1b, från vilka 70 – 80 procent av alla svenska män härstammar (se Karin Bojs/Peter Sjölund: ”Svenskarna och deras förfäder”). Det var yamnaherdarna som tog med sig det protoindoeuropeiska språket.  I Skandinavien och/eller norra Tyskland utvecklades kanske 750 – 500 f.v.t ett urgermanskt språk från indoeuropeiskan, vilket senare splittrades i nord-, väst- och östgermanska språk. Urnordiskan föreslås ha utkristalliserat sig runt 200 e.v.t


Bland de 6000 vanligaste orden i svenskan är 42 procent arvord och 30 procent tyska (se detta inlägg). Med arvord menas ett ord som redan fanns i fornnordiskan; dessa liksom de tyska orden kan i de flesta fall gå tillbaka till ett samgermanskt ordförråd, vilket i sin tur kan ha rötter i protoindoeuropeiskan. Karin Bojs/Peter Sjölund skriver:


”Lingvister uppskattar att dagens skandinaviska språk till ungefär två tredjedelar härrör från de indoeuropéer som började komma för omkring 4800 år sedan. Men en tredjedel av språket är äldre, och verkar till stor del ha sitt ursprung i det äldre jordbruksamhället (A.a., sid. 46).”


Ett indoeuropeiskt språk har alltså talats i Sverige i nästan 5 000 år. Detta har så småningom utvecklats till ett germanskt språk, senare till urnordiska och till slut till dagens svenska. Ett bidragande orsak till att de olika varieteterna av proto-indoeuropeiskan gick olika vägar var säkert att indoeuropéerna stötte på andra människor med andra språk, när protoindoeuropeiskan bredde ut sig. Dessa språk har alltså fungerat som substrat, underliggande språk, som har påverkat det språk som har tagit överhanden.


Vad menas nu med att ”Inte dök de (vartenda ord vi använder – min anm.) upp ur någon nordisk svartmylla när isen drog sig tillbaka”? Det fanns alltså människor här redan då indoeuropéerna kom; deras språk har i viss mån påverkat nordgermanskan, som dock dominerat i tusentals år. De flesta folkgrupper i världen har någon gång migrerat och tagit sitt språk med sig på färden. Den första utvandringen från Afrika ägde rum för 60 000 – 70 000 år sedan och vissa av dessa utvandrare nådde till slut Australien. Därefter isolerades dessa folkgrupper i Australien ända fram till 1700-talet. Samtidigt har förmodligenen alla dessa grupper migrerat inom Australien någon gång. Det sägs finnas ett par hundra isolerade stammar i världen, men även dessa har tidigare haft kontakt med andra folk. Det är alltså en ren plattityd, när man påskinar att det skulle vara något speciellt med den forntida invandringen till Sverige. De flesta folkgrupper i världen har någon gång under historiens gång migrerat någonstans.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 januari 2017 11:46

Skokedjan Jerns annonserade igår i de stora tidningarna under den braskande rubriken SUPER SALE. För övrigt var annonsen på svenska med undantag av en rad som basunerade ut THE BEST OF CLASSIC SHOES. Jag blev nyfiken på företaget och googlade för att se deras kontaktuppgifter. Adressen är FEETFIRST. SE. Ja, det passar ju för en skoaffär - men inte i Sverige. Det känns som skoskav. Med ordvalet vill de väl visa att de är ”internationella”.


Lars N

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 januari 2017 16:23

Språkförsvarets pressmeddelande om stadsdelsnamnet ”Culture Casbah” har genererat åtminstone en ilsken kommentar. Vi publicerar den nedan med åtföljande svar.

 

Hej.

Måste säga att ni är den bajsnödigaste språktyckargrupp jag någonsin stött på. Att vårda ett språk är inte detsamma som att vara oböjligt konservativ.

Allt språk är i ständig förvandling och en avspegling av dess nutid och således flyttas hela tiden normpunkten för vad som anses korrekt. Så har det alltid varit och måste vara även nu som framöver. Jag ser därför ingen motsträvighet i att vi tar till oss engelska ord. Eller arabiska. Varenda ord i såväl denna text och i ert utskick kommer någon annanstans ifrån. Inte dök de upp ur någon nordisk svartmylla när isen drog sig tillbaka. Och om nu någon läser det här om låt oss säga tusen år lär vederbörande inte förstå särskilt många ord.

Jag undanber mig fler utskick.

Vänligen
Mikael S.


Mikael S. har väl ändå missuppfattat den tydliga och klara pressreleasen (väletablerat engelskt ord, inte använt av snobberiskäl) och syftet med den! Det är givetvis inte språkutvecklingen i sig det handlar om. Alla språk utvecklas så klart och många lånar av varandra. Det är den rent nippriga och snobbfixerade användningen av engelska ord och uttryck, ofta i förvanskad form,som smutsar ner svenska språket och som ger ett fånigt och rent av okunnigt, osäkert och drygt intryck, som man bör komma åt. I dag kan folk så pass bra engelska i allmänhet, så den här formen av användandet av detta språk, närmast har motsatt effekt, alltså gör ett dåligt intryck i stället för ett imponerande, som ju högst sannolikt är meningen med det!


Ett bra exempel är SvT (Sveriges Television) som gör intervjuer med folk på engelska utan att texta eller ens sammanfatta vad vederbörande intervjuoffer säger. Detta har hänt flera gånger på senare tid. Det är inget som för språkutvecklingen framåt. Fåniga och obegripliga namn, som skulle kunna bringa klarhet om de var på svenska, är inte heller språkutvecklande! "Culture Casbah" som skall vara en del av integrationen i den speciella stadsdelen Rosengård här i Malmö, år ju direkt korkat och synnerligen nonchalant mot stadsdelens invånare. Malmö Live är ett annat stolligt namn. Det är väl mer än vår fina konsert- och kongressanläggning som lever i Malmö! I folkmun heter det därför lite ironiskt "Malmöhattan"!


Nej, vi får verkligen hjälpas åt att kämpa för ett civiliserat språk och för vårt eget språk! Det gäller även Mikael S., som borde bli medlem i Språkförsvaret, så han kan vara med och försvara vårt fina språk mot olater och okunskap!

Stig Engzell

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 januari 2017 11:49

(Pressmeddelande  240117)


Culture Casbah – lagvidrigt namn på nya framtidsstaden i Malmö.


På senare tid, bland annat i Skånepressen, P1:s kulturradion och diverse webbplatser, har det planerade framtidsprojektet för en utbyggd stad mellan Rosengård och centrala Malmö presenterats och diskuterats. Detta projekt har tillskrivits arbetsnamnet ”Culture Casbah”. För personer förankrade i arabisk kultur må detta naturligtvis betyda något, för oss övriga svenskar absolut ingenting. 


Då officiell namngivning genom kommunen så småningom är att vänta, om projektet genomförs, vill vi redan nu peka på ett antal invändningar:

- För det första har vi en språklag, som fastställer att ”svenska är huvudspråk i Sverige” och ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Detta omfattar alltså även kommunala bolag (MKB) och i synnerhet offentlig namngivning (kommunen). 

- För det andra har namnet helt omotiverat en amerikanskengelsk språkdräkt. Qassabah (arabiska) är ledarens skyddsfort. Culture Casbah är en amerikaniserad variant, som på svenska borde heta ”Kulturens Kasbah”. Hur engelskan kommer in i detta sammanhang är helt obegripligt, förutom som statushöjande fernissa för lättförförda. Den oinvigde frågar sig: ”Vem tusan är Casbah? En ny kompis till Baltasar?”

- För det tredje har vi här ett projekt som skall bidra till integrationen. Alltså borde namnet bidra till sammanhang och förståelse mellan Malmö centrum och Rosengård och inte bygga en ravin av oförståelse och främlingskap.


Arkitekter och projektledare: Slå för en stund av era datorer och kom ut på scenen och diskutera kommunikation i svensk språkdräkt som alla förstår och känner sig berörda av och som dessutom är i harmoni med den svenska språklagen. Vi vill inte se flera svengelska plattityder och namnkatastrofer som ”Malmö Live”, vilka bara bekräftar underdånighet, dåligt självförtroende och attityd ”vi (= svenska språket) duger inte”.


Vi föreslår därför att lämpligt skånskt medium följer upp vår enkla maning till omtänkande och utlyser en regionalt förankrad namntävling för allmänheten med villkor, att namnet skall vara grundat i svensk språkdräkt enligt språklagens bokstav och anda. 


Vi har en del egna förslag till namn: 

- För hela utbyggnadsområdet – Rosenstaden, 

- 22-våningsskrapa – Resen (eller kanske Högrosen eller Solrosen),

- eventuellt torg – Rosentorget, 

- samlingsplats – Rosenplan, 

- bad, fontän eller annan vattenanläggning – Näckrosen.


Som alternativ kan ju kända numera bortgångna Malmöbor, eller andra skåningar, hedras genom namngivning, som Jacques Werup, Östen Warnerbring, Nils Poppe, Björn Afzelius, Anita Ekberg, Ricky Bruch, Lasse Holmqvist, Git Gay, Fritiof Nilsson Piraten, Oscar Winge, Edvard Persson, Anders Österling, Max Lundgren med flera. (Reservation för eventuellt redan utnyttjat namn inom kommunen.) Vi ser fram emot ett initiativ om namngivning i enlighet med gällande lag och med folklig påverkan som hjälp till kommunens kommande namngivning.


Språkförsvarets styrelse 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 23 januari 2017 22:02

Nordiska ministerådet, Nordplus och Språkrådet har framställt en kortfilm, som är avsedd för ungdomar och ligger ute på nätet. Ur presentationen:


”Svensk, norsk og dansk er nære språklige naboer og utgjør sammen med islandsk og færøysk de nordiske språkene. I filmen samtaler Amie, Sandra og Johannes om verdien av det språklige fellesskapet i Norden og hvorfor det er viktig å bruke morsmålet når man møter nordiske naboer.”


Utmärkt initiativ!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11
12
13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards