Alla inlägg under december 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 december 2016 08:00

Dalarnas Tidning genomförde nyligen en omröstning om vilken dialekt som var vackrast i Dalarna:


”När vi frågade er läsare vilken dialekt ni tycker är vackrast i länet, gjorde vi en lista med de nio dialekter som hör till de som flest talar i länet. Men reaktionerna lät inte vänta på sig, många saknade ’sin dialekt’.


Men av de drygt 2000 personer som röstade fick vi i alla fall en tydlig ’vinnare’ i älvdalskan. 44 procent, drygt 900 personer röstade på dialekten som närmast kan beskrivas som ett eget språk i Älvdalen. Älvdalskan har utvecklats ur ett gemensamt nordiskt språk som talades för över 1 000 –1 500 år sedan i norra Europa. Älvdalska består både av gamla språkdrag, som försvunnit ur svenska, och nya språkdrag som utvecklats lokalt.”


Läs vidare här!


Som bekant kämpar älvdalingarna och Ulum Dalska för att älvdalskan ska erkännas som eget språk, vilket stöds av Språkförsvaret. Skriv gärna på namninsamlingen som pågår till den 31 december!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2016 15:10

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Hur används myndigheternas värdegrunder och hur funkar syntolkning?


Nu har det kommit ett nytt nummer av Klarspråk, som har temat forskning.


Språkrådets forskningsledare Catharina Nyström Höög skriver om olika sätt att mäta texters begriplighet och hur nöjda läsarna är. Exempelvis kan man publicera parallella textversioner på webben.


Myndigheters värdegrundstexter riktar sig främst till interna läsare och förmedlar värderingar och beskriver önskvärda beteenden hos de anställda, skriver masterstudenten Carin Leibring Svedjedal.


Forskning om syntolkning avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande och kan direkt tillämpas inom syntolkningen, skriver Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap.


Journalisten Emmy Rasper från radioprogrammet Språket i P1 skriver om nödvändigheten att välja och vinkla när man populariserar vetenskap.


Fyra nyexaminerade studenter berättar om sina uppsatser, om t.ex programmet Valideratext och om hur sjukvårdens kallelser bör vara utformade.


Vi ger en inblick i arbetet bakom Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Hur väljs orden ut?
Dessutom tips om flera nya böcker och kommande klarspråkskonferenser och seminarier – och temat för Språkrådsdagen den 11 maj 2017.


Läs det nya numret av Klarspråk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 december 2016 11:53

Snart är 2016 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. De cirka 40 orden på listan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive Språkrådets webbplatser: spraktidningen.se och sprakochfolkminnen.se.

Vill du ha information om nyordslistan i förväg kan du höra av dig till någon av nedanstående kontaktpersoner. Innehållet får inte offentliggöras före klockan 7 den 27 december.

För mer information kontakta:

Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
0768-68 58 24

Lena Lind Palicki
Språkrådets nyordsgrupp (ev. intervjuer från 24/12)
lena.lind.palicki@sprakochfolkminnen.se
08-442 42 07
0708-120 118

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör (ev. intervjuer fram till 23/12)
ola.karlsson@sprakochfolkminnen.se
08-442 42 04
070-172 59 09

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 december 2016 08:00

Många länder i Europa utser varje år årets nyord. Så också i Österrike. I Österrike utsågs Bundespräsidentenstichwahlwiederholungsverschiebun
g
till årets nyord, samtidtigt som det förpassade det dittills längsta ordet i österrikisk tyska,  Donaudampfschifffahrtsgesellschaftskapitän, till andra platsen.


 


Ordet Bundespräsidentenstichwahlwiederholungsverschiebun
g
skapades på grund av att det österikiska presidentvalet var tvunget att göras om. Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


Av Nätverket Språkförsvaret - 16 december 2016 13:29

Nedanstående text är hämtad från en annons:


”Compact living handlar om att skapa värdefulla kvadratmeter du inte trodde fanns.


Jag handbygger loft, loftsängar och inredning som ger dig mer utrymme oavsett hur trångt du bor. Alla konstruktioner tas fram individuellt för att passa just dig och ditt hem.


Kika på mina tidigare uppdrag så ser du att nästan ingenting är omöjligt, det tar bara lite längre tid.


På min Facebooksida hittar du även nyheter, tips samt pågående projekt.


På den nya gruppen HEMINREDNING & COMPACT-LIVING finns det mycket matnyttigt från mässor och andra som bor trångt.


Här på ENIRO.SE hittar du omdömen från några av mina tidigare kunder.


Om man vill importera detta mäklar- eller inredningsbegrepp från engelskan, kan man väl åtminstone översätta det rakt av, ett s.k översättningslån. Det betyder inte att det på något sätt skulle vara uteslutet att det går att konstruera ett helt nytt begrepp på svenska.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 december 2016 18:57

För den som är intresserad av finlandssvenska ord och uttryck finns det en Facebookgrupp som ägnar sig åt detta fenomen. Gruppen har nästan 10 000 medlemmar.


Följande finlandssvenska ord och uttryck, bara för att ta ett fåtal från sidan i fråga, förstås förmodligen inte av de flesta rikssvenskar: franskis, pjula, kråtaprack, sprakanstickor, pärtas, hevandist, spitusås, ärta upp, plajska och så vidare.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 december 2016 11:39

 

(Bilden är hämtad från Facebooksidan "Kämpa mot särskrivningar")


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2016 16:13

Namninsamlingen pågår fram till den 31 december. I skrivande stund har 1424 personer undertecknat nätinsamlingen och 1600 – 1700 personer de namninsamlingslistor, som cirkulerat i Älvdalen. Skriv på nätinsamlingen (se länken) – ditt namn är viktigt!

 

Till: Sveriges Riksdag/The Swedish Parliament

Stockholm, den 2 september 2016

Namninsamling för erkännande av älvdalskan
(Petition for the Recognition of Elfdalian ‒ English translation below)

Till: Sveriges riksdag
Till Riksdagen

Rädda Nordens glömda språk, älvdalskan!

Med denna namninsamling stöder vi Niclas Malmgrens (MP) motion i riksdagen om att erkänna älvdalskan som språk i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk (stadga 148, 1992).

Forskningen om älvdalskan, som tog sin början för mer än hundra år sen, har fått ett stort uppsving efter millennieskiftet, vilket har visat sig i både konferenser och publikationer. I maj i år erkändes älvdalskan och tilldelades en egen ISO-språkkod av organisationen SIL International. Dessa händelser har uppmärksammats i internationella medier.

Avståndet mellan älvdalskan och svenskan jämförs med avståndet mellan svenskan och isländskan och framstående språkforskare är överens om att älvdalskan skiljer sig kraftigt från svenskan på alla språkliga nivåer. Detta rimmar väl med Europarådets stadga, nämligen att en språklig varietet, som skiljer sig avsevärt från huvudspråket och som talas av hävd av en språklig minoritet, ska kunna erkännas som ett språk.
Svenska myndigheter hävdar ännu att älvdalskan är en svensk dialekt. För många av de älvdalsktalande barnen har dock mötet med svenska språket i skolan varit chockartat, eftersom de inte förstod svenska. Barn som talade älvdalska fylldes med skamkänslor, samtidigt som de inte fick använda sitt modersmål. Denna skolpolitik har haft negativa följder för många älvdalingars identitet och självkänsla.

Ulum Dalska, föreningen för älvdalskans bevarande, bildades 1984 för att säkra älvdalskans fortlevnad. Många föräldrar har dessutom envisats med att tala älvdalska till sina barn. Men språket anses som starkt hotat efter det starka trycket från svenska språket under det senaste århundradet. Älvdalens Besparingsskog har sedan 2009 delat ut 411 000 kronor i språkstipendier till älvdalsktalande barn på låg- och mellanstadiet av omsorg om och kärlek till älvdalskan. Ändå är det bara sextio barn under 18 som talar älvdalska idag. Vi anser att även staten borde ta sitt ansvar för att denna kulturskatt ska kunna räddas.

Förskolan och skolan bör vara ett naturligt forum för älvdalsktalande barn att utveckla och känna sig stolta över sitt språk. Än så länge vill varken Skolverket eller Institutet för språk och folkminnen stödja älvdalskan i skolan.
Sverige har erkänt meänkieli, som fram till 1999 ansågs vara en finsk dialekt. Andra europeiska stater har erkänt språkliga varieteter som tidigare betraktades som varianter av huvudspråket. Vi anser att även Sveriges riksdag bör ta steget ut och erkänna älvdalskan som ett eget språk.

Stockholm, September 2, 2016

To: The Swedish Parliament

Save the forgotten Nordic language, Elfdalian!

With this petition we would like to express our support of the parliamentary motion proposed by Niclas Malmgren (MP) for the recognition of Elfdalian as a language, in accordance with the European Charter for Regional or Minority Languages (Treaty 148, 1992).

Research about Elfdalian, which began more than a hundred years ago, has received a major boost since the turn of the millennium. This has been manifested through conferences and publications. In May this year Elfdalian was recognized and was assigned its own ISO language code by the organisation SIL International. These events have been highlighted in international media.

The distance between Elfdalian and Swedish is comparable to that between Swedish and Icelandic, and prominent linguists agree that Elfdalian differs considerably from Swedish on all linguistic levels. This harmonises well with the European Charter that supports the recognition of a linguistic variety that significantly differs from the main language and that has been traditionally used by a linguistic minority.

Swedish authorities maintain, as yet, that Elfdalian is merely a Swedish dialect. However, for many Elfdalian-speaking children, confronting the Swedish language in school used to come as a shock, as they did not understand any Swedish. Children who spoke Elfdalian have been made to feel ashamed and inferior through being denied use of their mother tongue. This kind of educational politics has had negative consequences for the self-esteem and sense of identity among many persons from Älvdalen.

Ulum Dalska, the Association for the Preservation of Elfdalian, was founded in 1984 with the express purpose of ensuring the survival of the Elfdalian language. Furthermore, many parents show a strong determination in speaking Elfdalian to their children. However, the language is considered severely threatened due to the strong pressure from the Swedish language during the past century. The Saving Forest of Älvdalen has since 2009 donated around € 40,000 in language grants to Elfdalian-speaking children in lower and middle primary schools, simply out of love and care for their language. Nevertheless, merely sixty children under the age of 18 speak Elfdalian today. We hold that the state should also take responsibility so that this cultural treasure can be saved.
Nursery schools and primary schools should be a natural environment for Elfdalian-speaking children to develop their language and to be proud of it. So far though, neither The Swedish National Agency for Education nor The Swedish Institute for Language and Folklore is willing to provide any support for Elfdalian in schools.

Sweden has formally recognised Meänkieli, which until 1999 was considered a dialect of Finnish. Other European states have recognised language varieties which were previously regarded as variants of the main language. We maintain that the Swedish Parliament should likewise take the step of granting Elfdalian full recognition as a language in its own right.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7
8
9 10
11
12 13
14
15 16 17
18
19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< December 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards