I ett inslag i P1-morgon berättades 30/12 om att en grupp forskare vid universitetet i Cambridge har påtalat att språkförbistring ofta kan vara ett problem inom vetenskapen, inte minst inom miljö- och naturvårdsbiologi. Eftersom forskning inom detta område kan komma till användning genom olika åtgärder i naturen ser de flera faror med att forskningsresultat inte översätts. Risken är då att de som arbetar med dessa frågor lokalt tycker att det är svårt att ta till sig informationen om den bara finns på engelska. Och tvärtom finns det risk att forskare ute i världen går miste om värdefull kunskap när forskningsresultat och inventeringar bara finns på andra språk än engelska. Medicin är ett annat viktigt område där språket kan vara en barriär. Forskarna vill se en ökad satsning på översättningar av vetenskapliga forskningsresultat. Hela inslaget kan höras här (ca 1.37 in i sändningen).

Man kan bara instämma med Horace Engdahl: Det finns bara ett världsspråk och det är översättning!

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret omnämns i detta läromedel i ingressen. I texten påpekas också fenomenet att konstruera ord i svenskan som ser ut som engelska, men som inte används i brittisk, amerikansk etcetera engelska, i det här fallet afterwork:

”Undersökningar visar att det finns en allmän öppenhet för engelskan och att engelska lånord ses som en tillgång för svenskan, kanske för att engelskan har hög status och kan ses som ett prestigespråk. Det finns till och med uttryck i svenskan som verkar vara lånord från engelskan men som inte är det. Uttrycket afterwork, AW, är faktiskt ett svenskt påhitt som ger intryck av att vara engelskt. Engelskan är ett språk med hög status eftersom det förknippas med den amerikanska kulturen som i sin tur har hög status. Kanske ordet afterwork ska låta som ett lånord från USA för att uppfattas som attraktivt. Det hade inte varit lika troligt att låna ett ord från abchaziska som är ett okänt och utdöende språk.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta skedde i och för sig i juni 2016, men Språkförsvaret missade i så fall publiceringen. Språkförsvarets inställning uttrycks i följande passus i vårt ”Förslag till språkpolitik för högskolan” (2007):

”Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner. Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.”

Det är alltså eftersträvansvärt att det utarbetas en ny högskoleförordning, som just behandlar förhållandet mellan svenskan och engelskan inom högskolan. Men i väntan på detta är det utmärkt om det antas lokala språkplaner. Språkförsvaret har dessutom varit involverat i utarbetandet av en språkplan för en lokal högskola.

En passus i SLU:s språkliga riktlinjer har viss anknytning till Språkförsvaret:

”Som svensk myndighet kan SLU inte heller kräva att någon kommunicerar med universitetet på andra språk än svenska, till exempel genom att ange att en ansökan ska skrivas på engelska eller genom att publicera platsannonser enbart på engelska.”

Se vår JO-anmälan 2009 av SLU, Göteborgs universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) angående krav  på användning av engelska i samband med ansökningar och befordringsärenden, vilken bifölls av JO, och vår kritik av Luleå Tekniska universitet för deras engelskspråkiga platsannonser.

Ett annat krav som Språkförsvaret har drivit sedan länge återfinns också i SLU:s dokument:

”Alla licentiat- och doktorsavhandlingar som skrivs på engelska har en sammanfattning på svenska och vice versa.”

SLU:s språkpolitiska dokument har förtecknats i sektionen ”Svenska kontra engelska på Sveriges universitet och högskolor” på Språkförsvarets webbplats.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)