Direktlänk till inlägg 28 oktober 2016

Lars Steensland: Inledning på mötet "Älvdalskan - Nordens glömda språk!" 26 oktober

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2016 20:21

Inledning


Oll fuost fǫr ig luv saj åv fer ið at eð ir it inggų tşekklist, dar an edd bellt bukk åv iegenskapär fer iet mǫl fer tä avdşärå, ukadier eð-dar mǫleð ir iet språk eld įe dialekt.

 

Med andra ord: Först måste konstateras att det inte existerar någon allmängiltig, objektiv och allmänt accepterad metod för att avgöra vad som är ett språk och vad som är en dialekt. Och ändå finns det språk och dialekter. Så hur har man gjort dessa klassificeringar? – Om man ser på exempel runt om i världen, upptäcker man snart att det inte finns någon kon­sekvens i bedömningen, åtminstone inte om man ser på det med en språkmans ögon. I ett land kan det finnas tungomål som är oerhört olika varandra, men som ändå betraktas som varianter av samma språk. På ett annat håll i världen kan det finnas två tungomål som är varandra nästan löjligt lika, men som ändå betraktas som två olika språk. Det är uppenbart att indelningar i språk och dialekt inte bara sker efter språkliga kriterier, utan politik, geografi och andra faktorer spelar också roll. Det finns också en tydlig tendens att besläktade tungo­mål inom ett land gärna betraktas som varianter av ett och samma språk, medan besläktade tungomål som talas i olika länder gärna betraktas som olika språk – och detta även om de språkliga förhållandena talar för något annat.


Om varken teorin eller praktiken ger någon tydlig vägledning, finns det anledning fundera över hur indelningar i språk och dialekt borde göras utifrån språkliga kriterier. Hela problem­komplexet bygger på en föreställning om likhet och olikhet. Det framgår, om inte annat, av följande: Om två tungomål inte liknar varandra över huvud taget, dvs. de uppvisar 0% på en likhetsskala, då har vi att göra med två olika språk. Och om två tungomål är varandra lika i alla avseenden, dvs. de uppvisar 100% på likhetsskalan, då har vi att göra med samma språk – eller samma dialekt. Så långt torde alla förnuftiga bedömare vara överens. Detta är natur­ligtvis trivialt. Men låt oss vara lite djärvare och hugga till med, låt oss säga, 92%. När det gäller två tungomål som liknar varandra till 92%, skulle de nog av många – men långt ifrån alla – bedömas vara två varianter av i grunden ett och samma språk. Det skulle kunna röra sig om två dialekter av ett språk, eller om ett standardspråk och en med detta besläktad dialekt. Men sedan är det slut på samsynen. Flyttar man sig längre in från utkanterna på lik­hetsskalan, blir samstämmigheten i bedömningarna allt mindre.


Innan vi går vidare, måste vi göra klart för oss vad vi menar med likhet. Är det att tungo­målen låter lika? – att de ser lika ut när man skriver dem? – att de har likadan grammatik? – att orden i tungomålen liknar varandra? – eller vad menar vi? – Ett intressant mått på likhet, som ofta nämns just i sådana här diskussioner, är förståelighet. Man brukar säga att om två personer talar med varandra och använder sina respektive tungomål och de inte förstår var­andra, då talar de olika språk. Det verkar ju rimligt. – Men stopp lite! Det kan ibland vara så att två andra personer som talar samma två tungomål som i det nyssnämnda fallet faktiskt förstår en hel del av vad som sägs. Hur kan det komma sig?


Förståelighet mellan två tungomål är inte en konstant, inte ett fixt värde, utan den varierar från person till person, från situation till situation. Så har t ex en person med bred språklig erfarenhet ofta större chans att förstå ett för honom nytt tungomål än en person som saknar denna erfarenhet. Vidare är det ett välkänt faktum att det är mycket lättare att förstå ett annat tungomål om man vet vad den andre talar om och man väl känner till temat i fråga. Och för det tredje: en person som är starkt motiverad att förstå har naturligtvis större chanser att lyckas med detta än en person för vilken det inte spelar så stor roll. – Så även om ömsesidig förståelighet är ett relevant mått på tungomåls närhet, är det nästan omöjligt att använda den som ett kriterium vid en seriös bedömning av huruvida två tungomål ska betraktas som två olika språk eller som två varianter av samma språk.


Men hur gör man då? – Ja, min syn på saken är följande: Språk är system för kommuni­ka­tion. Varje språksystem är uppbyggt av flera delsystem. Det finns alltid ett ljudsystem, det finns oftast ett ordbildningssystem, det finns i många fall ett ordböjningssystem, det finns ett meningsbyggnadssystem osv. Min uppfattning som lingvist är att om två tungomål upp­visar flera betydande skillnader i hur systemen är uppbyggda och fungerar, då finns det anledning att se dem som två olika språk. Då blir det mindre viktigt hur lika eller olika de låter, eller om den ömsesidiga förståelsen är god, dålig eller usel, eller hur många ord tungo­målen har gemensamt osv. De viktiga blir i stället om tungomålen skiljer sig tydligt i struk­turellt hänseende, dvs. om de har flera stora skillnader i delsystemens uppbyggnad och/eller funktion. Eftersom älvdalskan uppvisar flera stora systemskillnader i jämförelse med svenskan, är älvdalskan ett annat språk än svenskan.


Ett litet exempel är följande: I svenskan kan man vid högtidliga tillfällen använda konjunktiv och säga


1. ’Om jag ginge till affären nu, finge jag nog ont i magen.’

Till vardags skulle man nog hellre säga:

2. ’Om jag gick till affären nu, fick jag nog ont i magen.’

Men man skulle också kunna säga:

3. ’Om jag skulle gå till affären nu, skulle jag nog ont i magen.’

Vi har alltså i svenskan hela tre modeller, tre system, för att uttrycka hypotetiska fall av detta slag. Men ingen av dessa tre modeller fungerar i älvdalskan! (Några former ginge och finge finns över huvud taget inte i älvdalskan.) I stället har man en fjärde, alldeles egen modell:

Um ig edd gaið daiti buðę nų, edd ig naug faið sårkwiðn.

Skulle man överföra det ordagrant till svenska, bleve (!) det något i stil med:

’Om jag hädde (jämför tyskans hätte) gått till affären nu, hädde jag nog fått ont i magen.’

En sådan konstruktion är ju helt omöjlig i svenskan.


Detta lilla exempel räcker naturligtvis inte för att bevisa att älvdalskan är ett annat språk än svenskan. Men förekomsten av denna typ av systemskillnader är viktig. Och system­skill­naderna mellan älvdalskan och svenskan är alltså så många och så stora, att det för mig inte är någon som helst tvekan om att älvdalskan är ett annat språksystem, ett annat språk än svenskan.


Dixi.

 

Lars Steensland

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 maj 11:34

Den berömda sångerskan Jenny Lind har i år uppmärksammats en del eftersom det är 200 år sedan hon föddes. När jag bodde i USA åkte jag ibland förbi en vägvisare som det stod ”Jenny Lind” på men det blev aldrig av att ta en sväng förbi ort...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 maj 12:00


...människor i olika typer av sammanslutningar har vett att använda sig av svenska här i landet!       Jämför med fjanterier som "Missing People Sweden", "Cold Case Sverige" och "X-Cons", för att nämna några exempel. Den hemmasnickrade och o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 maj 08:00

(Brevväxling med Utbildningsradion om programmet ”Balkans metropoler”)   Från: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se> Skickat: den 26 maj 2020 15:05 Till: Ola Nilsson Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler   Hej Ola, Jag har full f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 maj 20:13

Efter många turer och namn genom åren så återuppstod koncernnamnet Gränges år 2013! Synnerligen trevligt med ett svenskspråkigt namn (och som till och med innehåller en "inhemsk bokstav") i dessa anglifierade tider.   Per-Owe Albinsson    (De...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 maj 11:27

(Inslaget sändes i TV4 fredag den 22/5 kl. 18.06 – längd på klippet 7:16)   "Flockimmunitet, coronaavstånd och coronahälsning. Covid-19 har lett till en utveckling av språket, där nya begrepp på kort tid blivit allmänt vedertagna. Anders Sv...

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

126 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29
30
31
<<< Oktober 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se