Alla inlägg under september 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 september 2016 18:21

(Den inledande texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnen)


Torsdagen den 24 november ordnar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ett språkvetenskapligt heldagssymposium med temat Nya vägar inom språkforskningen.


På programmet finns föreläsningar med personer som på olika sätt banar ny väg inom sina forskningsområden. Symposiet äger rum på Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg och vänder sig framför allt till doktorander och forskare.


Tid: 24 november kl. 9–17

Plats: Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet, Vallgatan 22, Göteborg


Anmälan


Deltagande kostar 350 kronor plus moms, lunch och fika ingår (ange önskan om specialkost i anmälan). Anmälan sker via e-post till jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se senast den 30 oktober, du får bekräftelse samt instruktioner för betalning i retur.


Läs vidare här för att ta del av programmet!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 13 september 2016 12:18

Språktidningens blogg uppmärksammade igår namninsamlingen ”Rädda älvdalskan!” i inlägget ”Upprop för att rädda älvdalskan”.


I skrivande stund har 621 personer undertecknat namninsamlingen. Sprid informationen vidare om namninsamlingen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 september 2016 16:07

I går söndag rapporterade P4 Extra om att Måns Zelmerlöw gör succé med en inspelning på (delvis) franska av I should have gone home: Je ne suis qu'un homme. (Miam betyder mums på franska och är förstås lättare att säga och skriva på franska.) Reportern Johan Tollgerdt berättar i inslaget som kan höras här att många utländska artister sjunger in versioner på franska av sina hitlåtar, t o m Abba gjorde det på sin tid. Frankrike är ju med sina 65 miljoner invånare, tillsammans med Belgien och Schweiz, en stor marknad för sångartister. I Frankrike är dessutom försäljningen av både CD-skivor och vinyl omfattande, och det finns en regel som säger att minst 40 % av den musik som spelas i radio ska vara på franska. Man kan bara drömma om en liknande regel för svenska språket i Sverige! Reportaget avslutas med att låten spelas, och jag tycker att hans franska uttal är imponerande bra.


Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 september 2016 08:00

I ett inlägg i denna nätdagbok den 7 september refererades bibliometrins negativa sidor. Samma fråga tas upp i en artikel i det senaste numret av nättidskriften Curie:


”Samtidigt är kritiken mot rankningarna hård. De anses inte kunna mäta kvalitet på ett relevant och rättvisande sätt. De sägs ge en alltför förenklad bild av universitetens uppdrag och täcker bara några få procent av världens universitet. Metoderna är i vissa fall oklart beskrivna och lever inte alltid upp till vetenskapliga krav.


Rankningarna missgynnar också vissa områden eftersom bibliometriska mått hämtas från databaser med huvudsakligen engelska publikationer och sämre täckning inom humaniora och samhällsvetenskap.


– Rankningarna avgörs nästan helt av prestation i medicin och naturvetenskap. Inom samhällsvetenskap och humaniora publicerar forskarna mer på sitt modersmål. Arbetena kan vara av hög kvalitet men citeras inte lika ofta som inom medicin och naturvetenskap, och syns därför knappt i rankningarna, säger Ton van Raan, professor emeritus i kvantitativa vetenskapsstudier vid Leidens universitet.”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 september 2016 13:46

I en artikel ”Kvinnor kanske frågar mer – men män är inte från Mars” idag i Svenska Dagbladet skriver Lisa Irenius bland annat om kvinnligt och manligt språkbruk:


”Även om det finns skillnader mellan män och kvinnor, bland annat när det gäller språkutveckling, är mönstren komplexa. Enligt en undersökning säger både män och kvinnor 16 000 ord varje dag. Däremot kan sammanhanget påverka. För något år sedan genomfördes en forskningsstudie som visade att det inte var någon skillnad på hur mycket manliga och kvinnliga studenter pratade under lunchrasterna. Under grupparbeten pratade kvinnor mer än män i mindre grupper, men i större grupper var det männen som pratade mer.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 september 2016 15:27

I sitt senaste nyhetsbrev uppmärksammar Verein Deutsche Sprache namninsamlingen "Rädda älvdalskan!":


"Petition für Älvdalisch


Der schwedische Sprachverein Språkförsvaret hat eine Petition gestartet, damit das Älvdalischeals Regional- oder Minderheitensprachen anerkannt wird. Älvdalisch ist eine skandinavische Sprache, die heute rund 3.000 Menschen in Schweden sprechen. (namninsamling.com, nzz.ch)"


Förutom till namninsamlingen länkar nyhetsbrevet också till en artikel på tyska om älvdalskan i den schweiziska tidningen Neue Zürcher Zeitung.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 september 2016 15:00

Namninsamlingen "Rädda älvdalskan!" har i skrivande stund undertecknats av 381 personer. Det behövs många fler undertecknare!


De flesta språkvetare, organisationen SIL International - och naturligtvis talarna själva - betraktar älvdalskan som ett eget språk. Älvdalskan skiljer sig lika mycket från rikssvenskan som isländskan och färöiskan. Om älvdalskan erövrar status som landsdels- eller minoritetsspråk, skulle detta underlätta älvdalskans överlevnad.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 september 2016 16:06

I en artikel i dagens DN om Macchiariniskandalen på Karolinska institutet av Ingrid Carlberg berörs bibliometrins roll. I Språkförsvarets ”Förslag till språkpolitik för högskolan” (2007) tas bibliometrin upp som ett exempel på ett fenomen, som förstärker anglifieringsprocessen inom högskolan. Bibliometri är enkelt uttryckt ett kvantitativt mått, som bland annat mäter hur många gånger en artikel, som publicerats i en vetenskaplig tidskrift, företrädesvis på engelska, har citerats. Men det finns inget absolut samband mellan antalet citeringar från en artikel och artikelns vetenskapliga kvalitet. En artikel, som i grund och botten bygger på forskningsfusk, kan mycket väl väcka sensation och få en massa citeringar. Det finns flera kända spektakulära fall, bland annat en sydkorean och en norrman (vilkas namn jag har glömt just nu), före Macchiarini.


Ingrid Carlberg skriver:


”Men nästan viktigare för att förstå vissa gåtfulla skeenden i Macchiariniärendet är insikten om hur avgörande olika ekvationer kring publicerade artiklar har blivit för både universitet och enskilda forskare. Vetenskaplig kvalitet mäts nämligen efter kvantativa mått i många viktiga sammanhang, inte bara i Sverige. Det kallas bibliometri. Beräkningarna handlar till inte ringa del om hur många artiklar en forskare har publicerat, hur ofta dessa har citerats och om tidskrifterna de publicerats i har hög så kallad ”impact factor” (IF), efter hur många gånger själva tidskriften citeras.


För universiteten är dessa forskares ”framgångssiffror” direkt eller indirekt styrande för sådant som platsen på världsrankningen och storleken på de statliga basanslagen. För den enskilde forskaren kan siffrorna avgöra såväl en tjänstetillsättning som möjligheten att attrahera externa forskningsmedel. Det senare är för säkerhets skull också ett självständigt kvalitetsmått.


Höga sådana siffror, det vill säga många artiklar som citeras ofta och publiceras i tidskrifter med hög IF, är hårdvaluta i forskarvärlden. Följdverkningarna för tankarna till klickjournalistiken: tidskrifterna, som konkurrerar sinsemellan, skryter med sina IF-siffror i marknadsföringen. Och säkraste sättet att höja den siffran är förstås att publicera artiklar som lockar till många citeringar.


Macchiarini hade över hundra vetenskapliga artiklar när gästprofessuren på KI blev aktuell, ett par av dem i tidskrifter med riktigt hög IF. Ett tredje plustecken i kanten, således. ”


Vad bör då göras? I slutet av artikel refererar  Ingrid Carlberg ett förslag till lösning:


”Richard Horton, chefredaktör för den tidskriften The Lancet (som publicerade Macchiarini) gick häromåret rakt på sak och påstod att mycket av den vetenskap som publiceras i dag helt enkelt inte är sann. Enligt Horton ligger en stor del av problemet i att systemet inte uppmuntrar forskare att presentera pålitliga resultat. För forskarnas framtida karriärmöjligheter är det betydligt viktigare att de är produktiva.


Horton bollar med flera möjliga lösningar, som att tidskrifterna borde kräva referenser till studier som bekräftar resultaten i artiklarna. Andra har påpekat att det kanske är dags att lyfta statusen i den kollegiala förgranskningen av artiklar (så kallad peer-review), som har hamnat i bakvattnet eftersom uppdragen varken betalas eller premieras. Tankarna går ut på försöka styra de vetenskapliga kvalitetsmätningarna från en överbetoning av fyrkantiga mängdmått mot mer av det som trots allt är forskningens kärna – det kritiska förhållningssättet, modet att våga misslyckas, noggrannheten och tåla­modet. Forskningsslitet, kort och gott. ”


Frågan är om inte bibliometrin är ett uttryck för vetenskaplig positivism in absurdum. Man kan mäta hur många gånger en vetenskaplig artikel har citerats och i vilka tidskrifter (som dock ofta rangordnas!) den har publicerats, men man kan inte mäta artikelns vetenskapliga värde eller kvalitet i sig.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15
16
17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
29
30
<<< September 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards