Alla inlägg under augusti 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 augusti 2016 11:49

I samband med Torbjörn Fälldins begravningsgudstjänst läste, enligt Dagens Nyheter idag, ordföranden i centerdistriktet, Jonny Lundin, upp en dikt på ångermanländska som Fälldin gillade:


”Den som int lägg sä i ha inge å dra sä ur. Å inge hänner å tvätte.

Den som ta i jett fo en del dynje på fingra.

Men når allt komma tell allt, va ha renhännren uträtte i väla.”

 

Det är inget problem för en norrlänning att förstå denna dialekt, även om jag är osäker på vad ”i jett” betyder. ”I ett”? Som ursprungstalare av en hälsingedialekt skulle jag dock ha uttalat många av orden annorlunda. Som skulle ha blivit söm, (sig) säg, ta tar, fo få, dynje dynga, fingra fingrene, når när, komma kömmer, tell tä, renhännren rene hänner och uträtte uträtta. Observera att det inte finns någon enhetlig hälsingedialekt utan vad som avses här är en dialekt från centrala Hälsingland.

 

Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 augusti 2016 12:00

I en artikel på finländska Institutet för de inhemska språkens webbplats berättas om ordet hoppeligen. Det antas ha uppstått som en skämtsam försvenskning av tyskans hoffentlich och tog sig in i skriftspråket på 1950-talet. Ordet utdömdes som en finlandism av finlandssvenska språkvårdare.  Men faktum är att ordet har överlevt och dessutom gjort intåg i rikssvenskan.  En och annan känd skribent i Sverige använder ordet och det ger nästan 33 000 träffar på Google.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 augusti 2016 08:00

Igår fick jag följande mejl i min inkorg. Vi kan kalla avsändaren för Pelle:


”Jag hoppas att detta når dig i tid. Jag gjorde en resa till Kiev, Ukraina och min väska blev stulen med mitt internationella pass och mina kreditkort inuti. Ambassaden är villig att hjälpa mig att ta ett flyg utan mitt pass, jag behöver bara betala för biljetten och hotellräkningarna. Till min förfäran kan jag inte få tillgång till mina pengar utan mitt kreditkort och kontakt med min bank, men de behöver mer tid för att kunna ge mig ett nytt kort. I den här olyckliga situationen tänkte jag fråga om ett lån som jag kan betala tillbaka så fort jag kommer tillbaka. Jag behöver verkligen vara med på nästa flyg. Jag behöver 15,300 kr. Berätta om du kan hjälpa mig genom Western Union eftersom det är det bästa alternativet jag har. Jag ser fram emot ditt svar.”


Detta är tredje gången jag får ett tiggarbrev, som berättar en liknande historia. Första gången fick jag ett mejl från en norsk bekant, som hade blivit bestulen i Barcelona. Mejlet var avfattat på norska, men mejlet innehöll några märkliga språkfel, som gjorde att jag blev misstänksam. Jag kontaktade därför henne, som berättade att hon inte alls hade blivit bestulen. En av hennes väninnor hade däremot hunnit skicka iväg pengar. Någon hade alltså lyckats kapa min bekants e-postadress och jag fanns i hennes adressbok.


Pelle tillhör inte min närmaste bekantskapskrets; jag känner igen namnet, men kan inte riktigt placera honom. Det farliga med tiggarbrevet ovan är faktiskt språket. Det är skrivet på klanderfri svenska. Jag kan tänka mig att personer, som verkligen känner Pelle, kanske därför sänker garden. Den enda konstigheten är skrivsättet ”15,300 kr”. De flesta svenskar skriver väl ”15300 kr” eller ”15 300 kr”.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 augusti 2016 08:00

(Norska Språkrådet har låtit genomföra en undersökning om engelskans roll i norsk industri och byggnads- och anläggningsverksamhet. Rapportens resultat sammanfattas nedan. Se också gårdagens inlägg i nätdagboken.)


Bruk av engelsk i industri og bygge- og anleggsvirksomhet

  • 8 av 10 bedrifter i industrien benytter engelsk.
  • Kun 5 av 10 bedrifter i bygge og anleggsvirksomhet gjør det samme.
  • Jo større bedriften er, jo flere bedrifter bruker engelsk.
  • 2 av 10 bedrifter i industrien har engelsk som offisielt arbeidsspråk. Nesten ingen av bedrifter i bygge- og anleggsvirksomhet har det samme.
  • Bedrifter i industrien benytter engelsk klart mest i styrevirksomhet.
  •  Norsk språk dominerer i bygge- og anleggsvirksomheter.
  • Effektiv ekstern kommunikasjon er den viktigste grunnen til at bedrifter i industrien og bygge- og anleggsvirksomheter benytter engelsk.
  • Blant bedrifter i industrien er engelskbruken noe mer begrenset til personer i lederstillinger (30 % av bedriftene), sammenlignet med bedrifter i bygge- og anleggsvirksomhet (15 %).
  •  Det er først og fremst en mindre andel av de ansatte som må bruke engelsk muntlig og skriftlig i arbeidet.
  • Andelen ansatte som blir berørt av at det benyttes engelsk i styret er størst i bedrifter som har utenlandsk eierskap eller som har norske bedrifter med søster- eller datterbedrifter i utlandet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 augusti 2016 16:37

(Texten är hämtad från en sammanställning på danska. Se också ett tidigare inlägg i denna nätdagbok.)


Engelsk udfordrer sikkerheden på byggepladserne

 

Ifølge en norsk undersøgelse påvirker brugen af engelsk på byggepladser arbejdsmiljøet i en negativ retning.  Ifølge en norsk undersøgelse bliver balancegang på tagryggen farligere, hvis man samtidig skal jonglere med flere sprog.


Taler håndværkerne engelsk på byggepladsen, kan der være ekstra udfordringer i forhold til sikkerheden. Det konkluderer en ny norsk undersøgelse, som TNS Gallup har foretaget for Språkrådet, den norske pendant til Dansk Sprognævn.

Fire ud af 10 tillidsmænd fra bygge- og anlægsvirksomheder mener ifølge undersøgelsen, at brugen af engelsk skaber problemer i den interne kommunikation, og at sprogbrugen går ud over sikkerheden.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2016 11:10

Lantmännen Cerealia söker enligt en annons i Svenska Dagbladet idag tre medarbetare. Titlarna sticker verkligen ut:


  • Coordinator Customer Questionationarie
  • Category Coordinator Baking
  • Category Coordinator Ready-To-Eat

Varför måste yrkestitlarna anges med engelska namn? Vad menas med "Coordinator Ready-To-Eat"? Finns det en produktserie som heter "Reay-To-Eat" eller är det befattningshavaren som ska vara beredd att låra sig ätas upp?


Kraven på de sökta medarbetarnas språkkunskaper pekar dock i en annan riktning, även om det är lite oklart vad som menas med att "behärska nordiska språk" (av vilka svenska är ett):


"Du behärskar nordiska språk, samt svenska och engelska i tal och skrift och har god datorvana."


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 augusti 2016 19:22

I den här artikeln "139 Old Norse Words That Invaded The English Language"  förtecknar - och kommenterar – författaren 139 ord från fornnordiskan, som har lånats in i engelskan. Inlåningen skedde under vikingatiden, fr.o.m slutet av 780-talet till 1066. På den engelska östkusten, som hade lytt under Danelagen, fanns det dessutom många ättlingar efter danska kolonister, som länge fortsatte att tala sin egen munart innan den blandades upp med anglosaxiskan.


Enligt en beräkning uppgår antalet fornnordiska ord, som har tagits in i engelskan till minst 400 ord. Dessa ord tillhör också de vanligaste i engelskan. Paradexemplet är ”they are”(”de är”), som båda är hämtade från fornnordiskan. Men det finns beräkningar som anger ett betydligt högre tal. I många fall är det också svårt att identifiera ordens ursprung i modern engelska, eftersom anglosaxiskan var nära besläktad med fornnordiskan. Anglosaxarna bestod ursprungligen av tre stammar, jutar, angler och saxare, och förmodligen även friser. Speciellt de två första grupperna talade munarter nära dansk tunga, som språket kallades på vikingatiden.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 augusti 2016 08:00

Hej Bertil,


Tack för er e-post. Vi beklagar lång behandlingstid och tackar för ert tålamod.
 
Norwegian lägger stor vikt vid att ge optimal service till våra kunder och vi sätter stort värde på feedback från våra passagerare. Vi tackar för era positiva kommentarer. Det gläder oss att höra att vår marknadsföring lever upp till det krav på service som ni förväntat er av oss.
 
Vi kommer att vidarebefordra er positiva upplevelse till ansvarig avdelning.
 
Tack för att ni kontaktade oss och vi ser fram emot att få nöjet att välkomna er ombord hos oss även i framtiden
 
Med vänlig hälsning,

Vendela
Customer Relations

28/7 2016

Kund (2016-01-28 11:49)


(Skicka gärna detta meddelande vidare till er marknadsavdelning!)


Jättebra Norwegian, att ni i Sverige använder svenskan i era annonser!  Liksom att ni använder danskan i Danmark! Detta gör inte SAS! De kommunicerar hånfullt på "utrikiska" ...


Ni på Norwegian visar verkligen att ni vänder er till era kunder på kundernas språk. Det inger förtroende! Fortsätt med det!


Därför väljer jag konsekvent Norwegian istället för SAS för mina flygresor.


Med vänliga hälsningar
Bertil Göransson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sspråkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5 6 7
8 9 10
11
12 13 14
15 16 17
18
19
20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Augusti 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se