I Filippinerna, som har drygt 94 miljoner invånare, talas inte mindre än 187 språk. Nittio procent av hushållen har dock något av de tio största språken som modersmål. Det största av dem är tagalog, vilket nästan 40 procent av invånarna har som modersmål.

Den som vill veta mer om språksituationen i Filippinerna kan utforska denna sida.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersom svenska är huvudspråket i Sverige, tycker jag det är trist att se GOTLAND ART WEEK i en för övrigt svenskspråkig text. Hade hela texten varit på engelska  vore naturligtvis GOTLAND ART WEEK i sin ordning, men språkblandningen är småaktigt tanklös. Även i internationell marknadsföring vore t ex begreppet GOTLANDS KONSTVECKA (eller KULTURVECKA) lämpligt för att visa att Sverige och Gotland har ett lockande kulturellt, historiskt och språkligt egenvärde som något unikt att erbjuda världen och jag ser dessutom att programmet i stort sett är svenskspråkigt. Skäms ni för att använda svenska i Sverige? Mina icke-svenska bekanta skulle lockas mer av GOTLANDS KONSTVECKA än av GOTLAND ART WEEK.

Och varför just engelska om ni vill framstå som internationellt medvetna? Ryska, tyska och franska är större modersmålsspråk i Europa än engelska. Men, som sagt, svenska är huvudspråk i Sverige. Engelska erkänns inte ens som minoritetsspråk i Sverige.

Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

Vallentuna

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår infördes en kommentar i nätdagboken om korrekturläsning, som egentligen var förtäckt reklam för kommersiell korrekturläsning på engelska. Orsaken till att vi lät den passera var att webbplatsen inledningsvis publicerade ett gott råd:

”Korrekturläsning är det steg i skrivprocessen som inte kan ignoreras och inte bör negligeras. Vi förstår verkligen att du, som författare till din text, förmodligen känner dig trött efter många timmars forskning och skrivande. Redigering måste dock fortfarande göras. De korrekturläsningstips som utarbetats av akademiska skribenter låter förstå att korrekturläsning och redigering bör göras först två dagar efter att dokumentet har skrivits. Varför måste man hålla sig borta från dokumentet i två dagar? Svaret är mycket enkelt. Om du påbörjar korrekturläsningen eller redigeringen av din text direkt efter att den har färdigställts, kommer du kanske att inte lägga märke till dina misstag. ” (1)

Dessutom argumenterar webbplatsen mot gratis, automatiserad korrekturläsning via nätet. Eftersom denna korrekturläsning sker med hjälp av dataprogram, kommer den fortfarande inte vara felfri.

Språkförsvaret har gett ut tre böcker. Efter två utgivna böcker drog redaktionskommittén den slutsatsen att samma redaktionskommitté inte också skulle korrekturläsa manuskripten. Den eller de som har läst en text många gånger blir till slut blind för felen. I stället lade vi ut uppgiften på en extern korrekturläsare, som kunde se på texten med friska ögon.

Om man inte har råd, eller möjlighet, att lägga ut korrekturläsningen av en viktig text på någon utomstående, är det givetvis ett gott råd att låta en text vila i exempelvis två dagar.

Observatör

(1)  "Proofreading is the step of writing process that cannot be ignored and should not be neglected. We do understand that you, as the author of your writing, probably feel tired of many hours of researching and writing. However, editing still must be done. The proofreading tips prepared by academic writers suggest that proofreading and editing should be done at least 2 days after the paper has been written. Why do you need to stay away from your paper for 2 days? The answer is very easy. If you start proofreading or editing your paper right after paper completion, you may ignore your own mistakes."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Även i Spanien finns det de som tycker att engelskan börjar breda ut sig för mycket, trots att spanska är ett värIdsspråk. I radions Studio ett fanns i dag måndag ett inslag (länk här) där bl a annat en ledamot av Kungliga spanska akademien uttalar sig. Det framkommer att man ger företag och företeelser engelska namn "för att det låter mer modernt". Den inställningen känns igen... Det spekuleras också i att engelska anses finare eftersom så pass många i Spanien inte behärskar språket. Men det argumentet kan ju knappast gälla för Sverige, för svenskar anses ju, möjligen i konkurrens med andra nordbor, vara de som har bäst kunskaper i engelska i världen i icke-anglofona länder.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Säfnäsdialekten talas i Säfsnäs, Ludvika kommun i Dalarna. Den presenteras på Strömdals Hembygdsvänners webbplats:

”Säfsnäsdialekten har mera värmlands- än dalaanknytning. Vi har tagit upp de i vårt tycke mest särpräglade orden. De används inte så ofta numera, och vi fick också leta länge i minnets skafferi. De som är bevandrade i säfsnäsdialekten kanske har invändningar mot våra definitioner; så vi ber om överseende.”

Se vidare listan på särpräglade ord!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För en vecka sedan publicerades en annons i Dagens Nyheter från Lantmännen Cerealia, som sökte medarbetare med konstiga titlar, bl.a Category Coordinator Ready-To-Eat. På samma sida fanns också en annons från Mälardalens högskola. I den sökte högskolan efter en Senior lecturer/Assistant professor of English studies.

I annonsen fanns också en slags presentation av Mälardalens högskola:

”Mälardalens University strives towards developing a knowledge and welfare society – regionallys, nationally and internationally. Would you like to be a part of this development?”

Förutom att Mälardalens högskola tycks vilja utlysa tjänster på engelska liksom tidigare Luleå tekniska universitet slår Mälardalens högskola på stort, i varje fall när engelska är språket som används. Mälardalens högskola strävar alltså efter att utveckla ett kunskaps- och välfärdssamhälle, regionalt, nationellt och internationellt. Jag utesluter inte att Mälardalens högskola kan avsätta vissa avtryck regionalt, kanske också nationellt, men därvidlag har Mälardalens högskola många andra universitet och högskolor som medtävlare i Sverige. Men internationellt? Är det inte att ta i så att livstycket spricker?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den internationella resebloggen Maptia har förtecknat elva oöversättliga ord från olika språk i världen. Svenskan är representerat med ordet mångata, vilket illustreras nedan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Johan Cronemans krönika i går i DN kunde man läsa:

”Per Fly har nästan alltid klassperspektivet klaert för sig långt innan allt annat når ytan – i SVT-aktuella ’Follow the money” (på danska ’bedrag’ – har nog minst en djupare betydelse, men rakt översatt ’Bedrägeri’)…”

Vad var det för fel på ”Bedrägeri”?  Och om den titeln inte dög, skulle inte tv-tittarna ha förstått ”Följ pengarna”?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)