Alla inlägg under augusti 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2016 08:00

Norska Jernbaneverket byter namn och logga. Jernbaneverket gav formgivningsuppdraget till Scandinavian Design Group, som satte fem personer att arbeta med uppgiften under fem veckor till en kostnad av 545 000 kronor. Vad blev resultatet? Bane NOR.


Namnvalet har naturligtvis kritiserats av norska Språkrådet, som anser att Jernbaneverket borde heta Jernbaneverket i fortsättningen också. Förutom att namnvalet bryter mot en rad språkregler är igenkänningsfaktorn viktig vad gäller statliga myndigheter och verk. Loggan är väl inte alltför imponerande; lite sökt med tanke på den andra bokstaven.


bane nor logoDet vimlar av sådana här fall också i Sverige. Det mest kända är "Stockholm - the capital of Scandinavia". De enda som tjänar på denna karusell är reklambyråerna.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2016 15:12

Texten, något redigerad, är hämtad från Språktidningens blogg:


”Vilka ord är okej att använda och vilka bör undvikas? Och spelar det egentligen någon roll vilka ord som används i medierna?


I kvällens debatt på Publicistklubben är ämnet politiskt korrekt språk. Debatten äger rum på Café Panorama på Kulturhuset i Stockholm i kväll. Den sänds också över nätet.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2016 08:00

Med anledning av det svenska flygvapnets 90-årsjubileum höll försvarsminister Peter Hultqvist ett tal  - på engelska.


Några frågor inställer sig:


1. Hölls talet bara på engelska? Fanns det tillgång till simultantolkning eller finns det en svensk översättning att tillgå?


2. Hölls talet ursprungligen på svenska men med simultantolkning till engelska eller med översatt utskrift på engelska?


3. Finns det överhuvudtaget två språkversioner, en på svenska och en på engelska?


Saken tål att undersökas.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2016 20:28

En artikel på Babbel, den tyska språkplattformen, slår ett slag för att det är en vettig investering att lära sig något skandinaviskt språk, det vill säga danska, norska eller svenska. Man får så att så att säga två språk på köpet.


Skribenten skriver bland annat:


“Det är sant att de tre skandinaviska språken har så mycket gemensamt att de nästan skulle kunna betraktas som dialekter. De av oss som talar ett av dem är i stånd att förstå talare av de andra två, åtminstone i viss utsträckning. De har alla utvecklats från fornnordiskan, mer känd för icke-skandinaver som ”vikingaspråket”.


Men:


”Danska och norska är mycket lika, eller rättare sagt nästan identiska vad gäller ordförrådet, men de låter mycket olika. Norska och svenska är närmare varandra i fråga om uttal, men orden skiljer sig åt.”


Mellanbarnet har en förmånlig ställning:


” När det kommer omkring är mellanbarnet faktiskt det mest förstående i denna familj (som i många familjer) – norrmännen är klara vinnare när det gäller att förstå grannspråken. Det finns tre huvudorsaker till detta. För det första är norska helt enkelt ’mellanbarnet’ – det skrivs som på danska men uttalas som på svenska. För det andra är de vana att höra svenska och danska på tv och radio. För det tredje (och slutligen!) finns det i Norge självt ett stort utbud av dialekter, var och en av dem med relativt hög status – trots allt talar till och med politiker sin egen dialekt. Så norrmän måste förstå människor som inte talar precis som dem – annars skulle de inte kunna resa inom sitt eget land!”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2016 15:00

Jag vill rekommendera en artikel i SvD idag 27 augusti 2016 av Theodor Kallifatides: ”Språkligt godtycke är inkörsporten till barbariet”. Han borde komma i åtanke när Språkförsvaret nästa gång ska utse pristagare för förnämliga insatser för svenska språket, särskilt med tanke på hans invandrarbakgrund. Eftersom jag själv är gift med en språkintresserad invandrare, känner jag särskilt starkt för dessa frågor. Kanske skulle Språkförsvaret på något sätt uppmärksamma just de språkliga svårigheter som många invandrare möts av i det svenska samhällslivet. Det är inte lätt att lära sig korrekt svenska, när man ständigt omges av skrivna och talade grodor av svenskar som borde veta bättre (inklusive en del professionella skribenter och lärare). Blir det till slut några enstaka invandrare, de engagerade eldsjälarna, som kommer att påminna svenska folket om riktig svenska?


Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2016 13:00

(Mejl till givarservice@viskogen.se)


Hej!

Jag skulle gärna gå på er konsert, men konsertnamnet får mig att misstro hela tillställningen. Det får till följd att jag INTE kommer att köpa någon biljett.

Jag bävar för den dag då ni döper om Vi-skogen till We forest eller We wood. Då kommer jag även att sluta som givare.

Vi bor i Sverige och här är vi fler människor som förstår svenska än engelska. Sluta larva er. Jag vill inte ha något fånigt svar från er om att den engelska titeln lockar en bredare publik, för det är inte sant.

Vänligen
Anders Bodén

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2016 08:00

Gunnar Fredriksson, gammal chefredaktör, skriver i ett blogginlägg från den 14 augusti att vissa personer gillar långa ord, trots att det inte saknas korta motsvarigheter:


”I det offentliga språket gillar våra talesmän & -kvinnor långa ord. De säger, eller skriver, till exempel ’i nuläget’ i stället för ’nu’ och ’i dagsläget’ i stället för ’i dag’. De gillar ’lagstiftning’ när de menar ’lag’. Lagstiftning är ju en procedur som leder till en lag. Ändå hör och läser vi monsterordet ’gällande lagstiftning’ i stället för ’gällande lag’. Politiker, byråkrater, till och med journalister föredrar långa ord, kanske tycker de att det verkar mer imponerande. – Varenda dag tvingas jag notera detta fenomen. ’Boende’ i stället för ’bostad’, ’regelverk’ i stället för ’regler’, ’kompetensutveckling’ i stället för ’utbildning’, ’hotbild’ i stället för ’hot’, ’åtgärdspaket’ i stället för ’åtgärder’. Det är de långa ordens sjuka och det borde vara främmande åtminstone för journalister.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 augusti 2016 18:36

Åtminstone om man får tro amerikanare och britter. Detta framkom i en undersökning som den tyska språkplattformen Babbel låtit genomföra.


Omkring 1500 amerikaner och 1500 britter tillfrågades om deras uppfattning av de språk, i vilka Babbel erbjuder undervisning. Svaren var tämligen eurocentriska, men en tendens i svaren var helt otvetydig. Flerspråkighet gör människor mer attraktiva. Nära trefjärdedelar (71procent) av amerikanerna trodde att den som talar mer än ett språk blir mer attraktiv, medan över tvåtredjedelar (64 procent) av britterna instämde. På båda sidor om Atlanten medgav nio av tio tillfrågade att de skulle kunna lärs sig ett språk i jakten på kärlek och runt 50 procent medgav att de hade fantiserat om en romans med en ”utlänning”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5 6 7
8 9 10
11
12 13 14
15 16 17
18
19
20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Augusti 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se