I detta underhållande YouTube-klipp jämför engelsmannen Kevin (efternamn oklart) ord från älvdalska och gammal engelska (Old English) med varandra. Med Old English avses det språk som de anglosaxiska erövrarna talade i England och i det sydöstra hörnet av Skottland fr.o.m 500-talet fram till den normandiska erövringen 1066 och som därefter degraderades till enbart ett folkspråk. Så småningom assimilerades de normandiska erövrarna, som aldrig var särskilt många, varvid franskan ersattes av engelskan också som högspråk.

YouTube-klippet visar att älvdalskan väcker intresse utanför skandinaviska språkvetarkretsar.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Islands tillträdande president, Gudni T. Jóhannison, historiker utbildad i Oxford och London, och som har studerat tyska och ryska, intervjuades nyligen i norska Morgenbladet. Angående det isländska språket sade han:

"På lang sikt må vi se hvordan vi kan ta vare på det islandske språket, som er under stark press fra engelsk. Med innvandring får vi også endringer i navnesystemet vårt, hvor det blir vanskeligt å opprettholde tradisjonen for å lage etternavn av fars og mors fornavn."

För aktuell information om det isländska namnsystemet, som tidigare använts i hela Skandinavien, läs Bo Löfvendahls artikel i Svenska Dagbladet den 10 juli.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med anledning av Ulf Pardes inlägg om ”summersale” hos Hennes & Mauritz:

På riktig engelska heter det för övrigt ”Summer Sale” (två ord). H&M använder sig uppenbarligen av svengelska vilket är överraskande för ett globalt verksamt företag. Det svenska ordet Sommarrea skrivs däremot som ett ord.

Jag har testat innebörden av den svengelska skyltningen i några butiker, dock inte H&M:s, genom att fråga butikspersonal om de talar svenska. De har tittat undrande på mig och svarat  ”ja, naturligtvis”. När jag påpekat att de är omgivna av engelskspråkiga skyltar som antyder att de har bara engelskspråkiga, icke svensktalande kunder i Stockholms norra förorter, får jag ofta svaret: ” Ja, ja, det är bedrövligt, men skyltningen bestäms högt över våra huvuden. Nej, vi har bara svensktalande kunder här”. Vad kan man säja?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår råkade jag se en varubil med texten ”Folkets möbler” hos grannen. Jag kan inte gå i god för deras möbler, men jag gillar namnet, Folkets möbler. Företaget lanserar heller ingen ”Flytt-sale” utan Flytt-rea.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Industri/TT publicerade den 13/7 en artikel om älvdalskan. Artikeln inleds med att den tar upp det faktum att runorna var i bruk i Älvdalen ända fram till början av 1900-talet, men vi väljer att citera slutet på artikeln:

Exempelvis har Europarådet gång på gång uppmanat Sverige att erkänna älvdalska som ett minoritetsspråk, utan att lyckas.

Det kanske inte är så konstigt, i ett land där man i århundraden – bokstavligen – försökt banka ur människorna det språk de fick med sig med modersmjölken.

Gerda Werf minns sin egen skoltid med fasa.

" Vi hade en mycket elak lärare som slog oss om vi inte kunde bokstavera ordentligt på svenska. Och om vi pratade älvdalska blev det pang bom direkt. Det var jättehemskt. Han slog oss ur språket."

Hon blir tyst en stund, innan hon säger:

"Gardum int sos uldum, äto dalskedum ändo..."

(Men vi gjorde inte som vi skulle, vi pratade älvdalska ändå...)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vid en nyligen genomförd studie med 543 studenter vid ett universitet i östra USA framkom det att det överväldigande flertalet av studenterna varken hade läst en webbsidas integritetspolicy eller användarvillkoren.

De som hade anordnat experimentet hade skapat en social nätverkssida,”NameDrop”, som studenterna trodde var på riktigt. Användarvillkoren, som uppgick till 4 136 ord, stipulerade i en passus att användarna skulle ge bort sitt förstfödda barn eller om de inte hade något barn hade de tid på sig att göra det fram till 2050. Integritetspolicyn, som omfattade 7 977 ord, innehöll en klausul om att personuppgifterna skulle vidarebefordras till NSA (National Security Agency) och undertecknarnas arbetsgivare.

399 av studenterna godkände villkoren utan att ens läsa dem. De övriga som godkände villkoren behövde bara i genomsnitt en minut på sig. Endast två procent avstod från att godkänna villkoren.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Notisen är hämtad från webbplatsen ”norden”)

”Den skandinaviska språkgemenskapen bland unga i Norden stortrivs, och dominansen från engelskan är långt mindre än som antas. Det visar en färsk undersökning från Nordisk Sprogkoordination om mellannordisk kommunikation. Undersökningen tecknar en helt ny bild av hur unga i Norden talar med varandra.”

Läs vidare i nyhetsmeddelandet eller gå direkt till undersökningen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)