Alla inlägg under juli 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 juli 2016 08:00

Den senaste rapporten från Internet World Stats visar att det fanns drygt 3,6 miljarder internetanvändare i år, vilket innebar en penetrationsgrad (andel av befolkningen som använder internet) på 49,2 procent. Afrika uppvisar – inte förvånande – den kraftigaste ökningen sedan år 2000.


De tjugo stater med flest internetanvändare med Kina, Indien och USA i spetsen hittar man i denna tabell. De tio största språken på internet, finns förtecknade här; engelska, kinesiska och spanska är de tre största.


Idag finns det 18 stater eller autonoma områden som har en penetrationsgrad på över 90 procent. Sverige och de övriga nordiska staterna liksom de autonoma områdena Färöarna och Grönland ingår i denna grupp. Bara två stater med större befolkning än Sveriges tillhör denna grupp, nämligen Kanada och Nederländerna. I övrigt är det fråga om småstater eller autonoma områden.


Frågan om internetanvändningen i världen är intressant, eftersom den bara kan ske med hjälp av ett språk.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knute till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 juli 2016 08:00

I en artikel ”Ein Schatz aus der linguistischen Tiefkühltruhe” (”En skatt ur den lingvistiska frysboxen”) i schweiziska Neue Zürcher Zeitung den 25 juni skriver Rudolf Hermann, uppenbarligen också på plats i Älvdalen, om älvdalskan. Han skriver bland annat:


”Älvdalskan, så säger många svenskar, förefaller dem praktiskt taget obegriplig. Det förvånar. På det enkla vardagsspråkets nivå förstår svenskar, danskar och norrmän varandra tämligen hjälpligt. Varför skulle det då inte också gälla för älvdalskan, som befinner sig halvvägs mellan Sverige och Norge?

Det finns några goda skäl. Älvdalskan har i motsats till de moderna skandinaviska språken för det första fortfarande ett komplicerat kasussystem, och för det andra många andra ljud samt dessutom en annan melodi. Men man hör knappast språket. Ty språket talas bara av tvåtusen, kanske tretusen människor.”


”Das Älvdalische, so behaupten viele Schweden, sei ihnen praktisch unverständlich. Das erstaunt. Denn auf der Ebene einfacher Alltagssprache verstehen sich Schweden, Dänen und Norweger gegenseitig ganz leidlich. Warum soll das dann nicht auch für das Älvdalische gelten, das genau zwischen Schweden und Norwegen angesiedelt ist?


Dafür gibt es einige gute Gründe. Das Älvdalische hat im Gegensatz zu den modernen skandinavischen Sprachen erstens noch ein komplexes Kasussystem und zweitens viele andere Laute sowie insgesamt eine andere Melodie. Man hört es aber kaum noch. Denn gesprochen wird die Sprache nur noch von vielleicht zwei-, dreitausend Leuten.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 juli 2016 08:00

I en artikel ”Should English remain main language for EU business after Brexit?” i  International Business Times den 4 juli skriver Andrew Linn med anledning av Brexits eventuella konsekvenser för engelskans ställning:


“Huge sums have been invested in English teaching by both national governments and private enterprise. As the demand for learning English has increased, so has the supply. English language learning worldwide was estimated to be worth US$63.3 billion (£47.5 billion) in 2012, and it is expected that this market will rise to US$193.2 billion (£145.6 billion) by 2017. The value of English for speakers of other languages is not going to diminish any time soon. There is simply too much invested in it.”


“Enorma summor har investerats i engelskundervisning av både nationella regeringar och privata företag. Eftersom efterfrågan i att lära sig engelska har ökat, så har utbudet. Engelsk språkinlärning över hela världen uppskattades vara värd US $ 63,3 miljarder (£ 47,5 miljarder) under 2012, och det förväntas att denna marknad kommer att stiga till US $ 193, 2 miljarder (£ 145,6 miljarder) år 2017. Engelskans värde för dem som talar andra språk kommer inte att minska inom en snar framtid. Det har helt enkelt investerats för mycket i det.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Brexit är nu ett faktum, Storbritannien lämnar EU. Britterna röstade om att lämna EU, men vad händer då med det engelska språket?


Engelskan används generellt idag som kontakt- och arbetsspråk inom unionen. Kommer engelskan i samband med Brexit samtidigt få minskad betydelse i framtidens EU?


För mig känns det i så fall naturligt att franskan kan överta den rollen. Det är dessutom det klassiska diplomatspråket. Även tyskan och italienskan skulle kunna användas i större utsträckning.


Dessa tre språk, franskan, tyskan och italienskan, är EEC: s officiella "grundarspråk" på 1950-talet.

EEC var ursprunget till dagens EU. Brexit skulle kanske också kunna främja intresset att i framtiden lära sig fler europeiska språk. Det skulle inte skada, tvärtom.


Avrundar med några korta funderingar kring Brexit och EU-samarbetet:


Jag tror att anledningen till att många britter nu vill lämna EU beror på att de inte upplever någon som helst gemenskap eller identitet med EU. Man har tappat helt förtroende för unionen.


Tyvärr har EU i första hand utvecklats till en byråkratisk och teknokratisk handelsunion som många EU-medborgare känner att de har svårt att påverka.


I övrigt finns det inget riktigt gemensamt som binder ihop länderna inom unionen. Jo, EM-fotbollen och Schlagerfestivalen finns fortfarande i bakgrunden.


Dessa arrangemang bidrar dock inte på något vis till fördjupat samarbete eller till någon positiv förbrödring mellan länderna, snarare tvärtom.


Under dessa arrangemang frodas nationalismen inom EU som aldrig förr. Detta skadar givetvis den ursprungliga europeiska tanken.


C-G Pernbring 

 

(Insändaren ursprungligen publicerad i Skånska Dagbladet den 8/7, Dala-Demokraten den 12/7 och i kortare versioner i Expressen/GT/Kvällsposten den 4/7 liksom i Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan den 15/7 - här med skribentens tillåtelse)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidningen Framtida rapporteraratt bara en sång med norsk text tog sig in på en 50-i-topp-lista:


””Riv i hjertet” av henningsværingen Sondre Justad blei spelt 1209 gonger på norsk radio i 2015, med ei samla speletid på 78 timar, 52 minutt og 19 sekund – til saman tre døgn og ein halv dag. Det gjer han til den mest spelte songen med norsk tekst, viser ei oversikt frå vederlagsbyrået Gramo.”


Därmed placerade sig låten på 49:e plats på listan.  48 låtar på ett annat språk placerade sig före på listan. Gissa vilket!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sveriges enligt egen uppgift ledande särskola, ”Move and Walk”, söker efter ”conductorer”. En brevskrivare har reagerat på ordvalet:


Varför heter personalen "conductorer" (specialister inom Konduktiv Pedagogik)? Och hur uttalas det? Om det uttalas som med "k" istället för c, varför stavar man inte så? 


Varför heter utbildningsföretaget "Move and Walk"? Är det ett amerikanskt sådant? Eller har det planer på att expandera utomlands? Vad har namnet med verksamheten att göra? Är det fysisk träning det sysslar med?


Jag tycker att namnet låter oseriöst, som någon wannabee-engelska... Man vill inte vara tydlig, bara "häftig". Att man inte riktigt står för vad man gör...


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juli 2016 08:00

 


(Bilden är hämtad från Språkpolisernas högkvarter på Facebook)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


(Citatet är inhämtat från Twitter)


Språkrådet Retweetade Zynisk

Båda jävla och djävla är korrekta stavningar. Men jävla är vanligast och anges som huvudform i SAOL."


Det hade uppstått en sidodiskussion om hur kraftuttrycket i fråga skulle stavas i anslutning till Pokémon: jävla Pokémon eller djävla Pokémon.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5
6
7
8
9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< Juli 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se