Alla inlägg under juni 2016

I TV4 sänds minst fyra reklaminslag på engelska varje dag.  Varför? Volvo är en svensk bil (förvisso ägd av kineser, men tillverkad i Sverige, eller " by Sweden" som det obegripligt heter i reklamen) men reklamen i SVENSK TV är på engelska. Till på köpet med största fotbollsidolen som representerar Sverige, Zlatan. Tele2:s fåniga annonser med ett får som man inte hör vad det säger, är en av höjdpunkterna i anglofåneriet. Vilket man också fått bekräftat genom anglofånpriset. Även offentliga myndigheters och institutioners annonser kan vara på engelska.


Modeaffärer har (oftast obegripliga) texter på engelska! Varför? Och varför anammar affärsmännen ordet sale, när rea är mycket bättre och dessutom vedertaget svenskt. Eller fastighetsbranschens löjliga walkin closet för klädkammare i bostadsannonserna.


Vem har gett alla dessa språkliga dilettanter tillåtelse att förändra vårt språk officiellt på det här sättet?


Och varför heter Malmös fina, nya konserthus/konferenslokal/hotell, Malmö Live? Löjligt! Någon slags engelska, oftast felaktig och i sammanhanget obegriplig, dundrar in i det svenska språkbruket, och gör sammanhangen förvirrande och fördärvar vårt eget språk.


Det har gått för långt!


Om man skall lära sig ett utländskt språk korrekt (och det skall man ) så måste man ha koll på sitt eget modersmål. Man måste ju kunna förstå vad det är man lär sig. Och kan man inte ord och meningar på svenska, hur skall man då kunna lära sig dem på t.ex engelska? Dagligen stöter man på blandad svenska och engelska i meningar som vänder sig till svenskar! Eftersom man i ovanligt många fall inte har klart för sig det engelska språkets konstruktion och ords olika betydelser, blir dylika meningar alltför ofta löjeväckande.


Det finns alltför många exempel på hur vårt språk sakta men säkert äts upp av dålig engelska. Det är förödande för vår kultur och för vår framtid.


Vi får inte försaka svenskan i skolorna och på universitet och högskolor! I stället måste vi hela tiden protestera när vi stöter på engelska ord där det borde vara svenska. Jag arbetar ideellt som konversatör med SFI-klasser. Elever frågar titt som tätt vad meningar betyder. Nästan alltid är dessa meningar besudlade med några förvrängda engelska ord. Ofta kan man inte själv förklara på ett korrekt sätt vad de skall betyda. Hur skall eleverna kunna lära sig vårt fina språk på ett snabbt och tillfredsställande sätt, när de inte får det korrekt presenterat för sig?


Det är dags att protestera ljudligt och "kampanja" för svenskan i Sverige! Den får inte bli utrotningshotad!!

 

Stig Engzell


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 juni 2016 17:37

 Søren Ulrik Thomsen er et medie for det danske sprog. Han har en særlig evne til at lade sproget passere igennem sig.  Han er lydhør over for ords og udtryks alder. Han genkalder sig ældre lag i dansk, han rejser rundt med en traditionsbagage, hvor han opbevarer sin sproglige erindring. Han præsenterer os for det i nutidig form. Søren Ulrik Thomsen har en kræsenhed i sit udtryk. En kreativ kræsenhed. Han er selektiv med sit sprog. Nøgtern. Han har sproglig præcision og prægnans. Han øver en effektiv sproglig selvkritik. ”Søren Ulrik Thomsen kan ikke skrive et dårligt digt”, er det blevet sagt.


Søren Ulrik Thomsen er god til at lytte, og han kan få andre til at lytte. Han har en fortrolighed med den danske sangskat. Han kender vores salmer og salmetonen. Men også rytmerne i punk-, rock- og popmusik kender han. En rytmisk spændvidde, der skaber den særlige klangbund i hans skrivekunst.


Søren Ulrik Thomsen kæler for det sproglige produkt, der taler for sig selv. Værket forlader digteren, måske forlader digteren dermed også værket. Den Danske Ordbog forklarer en symbiose som ”et samliv mellem to forskellige organismer, især et samliv som er til fordel for begge”. Forholdet mellem form og indhold i Søren Ulrik Thomsens lyrik er symbiotisk. Klicheer er ikke Søren Ulrik Thomsens kop te.


Søren Ulrik Thomsen fortjener Modersmål-Prisen, fordi han bruger det danske sprog med lige dele omhu og fantasi. Søren Ulrik Thomsen udtrykker ”de skiftende tanker om livet og døden og kunsten og verden” med sine egne ord. Omhu karakteriserer, på godt og ondt, Søren Ulrik Thomsen. Sprogligt og praktisk. Det er svært at vriste en tekst ud af ham inden for en rimelig deadline.


Hos Søren Ulrik Thomsen bliver modersmålet aldrig træt. Gennem brug og gennem udeladelser af ord og begreber anskueliggør han hvad vores danske sprog formår, ”…  når det lyder vellystigt i øret med sin søde klang”, som Søren Kierkegaard skrev. Sjældent ser man en så vellykket symbiose af formens æstetik og tankevækkende, undertiden smertefulde, forestillinger om eksistentielle grundvilkår. Det er en brug af sproget i sprogets tjeneste, der har været et forbillede og til stor inspiration for yngre generationer af forfattere.  Den omhu, han lægger i valget af ordenes form og betydning, i deres etymologi og konnotationer, gør ham til en af Danmarks allerbedste sprogbrugere, en mester i brugen og fornyelsen af det danske sprog, en værdig modtager af Modersmål-Prisen.


Formanden for Modersmål-Selskabet Jørgen Chr. Wind Nielsen siger: ”Søren Ulrik Thomsen evner at placere sig i tiden og har gjort det i mere end 30 år. Naturligvis skal Søren Ulrik Thomsen have Modersmål-Prisen. Og den får han nu”.

 

Modersmål-Prisen overrækkes til Søren Ulrik Thomsen på et arrangement på Christiansborg den 16. september.


Læs her https://www.modersmaalselskabet.dk/konference-og-overraekkelse-af-modersmaal-prisen-2016/


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i tidskriften Curie, som diskuterar valet mellan svenska uttryck på svenska och på engelska inom högskolan, intervjuas Henrik Nilsson från Terminologicentrum om sin syn:


"Om det redan finns ett svenskt ord med samma betydelse så rekommenderar han att man ska använda det. Annars finns det två vägar att gå: att anpassa det engelska ordets stavning och böjning till svenskan eller att hitta en annan benämning. I det valet är de viktigaste kriterierna tydlighet och hur lätt det är att hantera det nya ordet på svenska.


– I fallet med workshop har vi haft liknande möten i Sverige förut och skulle lika gärna kunna säga arbetsmöte. Å andra sidan har workshop fått fäste. Skriv då åtminstone workshoppen med två p i bestämd form, säger Henrik Nilsson.


Han tycker att det är okej att använda enstaka svengelska uttryck i talspråk, men att det måste finnas etablerade svenska termer för att till exempel forskare ska kunna nå ut till medborgarna i skrift. Han menar också att svenska termer är viktiga i undervisningen, eftersom man lär sig bättre på sitt modersmål.– Vi kan bara ge rekommendationer och inte tvinga på någon ett visst språk. Men många har en farhåga: är det någonstans engelskan riskerar att ta över så är det i högskolevärlden, säger han."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2016 12:30

I en artikel den 8 juni i Svenska Dagbladet påtalar Ann Steiner fenomenet att engelskspråkiga artiklar ger humanistiska forskare status och chans till bidrag, vilket leder till att allt färre skriver om svenska ämnen för en svensk publik. Hon skriver bland annat:


”Humanistisk forskning befinner sig vid en korsväg: är det viktigast att nå svensk allmänhet med sina resultat eller ska man röra sig i en mer inomvetenskaplig inriktning, bort från den svenska offentligheten? Pressen på att publicera sig som naturvetare, korta artiklar på engelska i brittiska och amerikanska tidskrifter, har blivit allt större. Pengar tilldelas på många universitet utifrån att man har publicerat sig i rätt sorts internationella tidskrifter i ett system med poäng efter en lista där olika tidskrifter och förlag ger visst antal poäng. Oavsett kvaliteten på forskningen kan en felaktig publiceringsplats ge noll poäng och inte räknas.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2016 08:00

Under många år har Statoil varit namnet på Sveriges flesta bensinmackar. Att man ändrar namn på grund av förändrade företagsrelationer är ju i och för sig inte ovanligt, men att införa ett namn som saknar likheter med det gällande har tagit för stora relationer.


Visst, Statoil är inget svenskt namn, men det är inarbetat och lätt att uttala för var och en.


Men det nya namnet, Circle K, ligger utanför vårt vardagsspråk. Man kanske skulle säga Sirkel Kå, men företaget går klart och tydligt ut med sitt nya namn som uttalas “sörkl key”. Detta blir försvårande för gemene man och kommer att leda till en sämre image, och därmed hämmad marknadsutveckling.


Detta borde man ha begripit.


Anser


Arne Johnsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag noterar att många skribenter numera undviker att använda bindestreck i tvåradiga uttryck, t ex


PENSIONS                             FRAMTIDS                                                PREMIÄR               
             

MYNDIGHETEN                      FÖRETAGEN                                             FEST                        
 

                                         (stor bilaga i SvD 18 juni 2016)                    (reklamblad från Jula)


Detta är ett exempel på en lömskt smygande invasion av anglicistiskt inflytande i svenska språket – alltså ett slags engelskinspirerad särskrivning av helsvenska ord.


I detta fall kan vi knappast göra ett påpekande till enskilda skribenter, eftersom de är så många och finns i alla sektorer, men vi borde undersöka om det finns något sätt att hämma  detta svengelskinspirerade språkförfall. Ett professionellt inlägg i någon tidnings språkspalt skulle kunna aktualisera förhållandet. Anglifiering av det svenska språket består ju inte bara av onödig import av ord på engelska utan också uttryckssätt och meningsbyggnad--och stavning av svenska ord.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Såväl Ann-Charlotte Marteus som Anders Q Björkman har nyligen avlossat bredsidor mot svengelskans frammarsch. I Expressens ledarartikel, ”Vi kan bli ett gäng svengelska fåntrattar”, den 17/6 skriver Ann-Charlotte Marteus avlutningsvis:


” Dystopin är ett Sverige där människor talar en blandning av svenska och engelska utan att behärska något av språken ordentligt. En samling desperat gestikulerande figurer som varken kan kommunicera eller tänka klart.


Vi måste höja svenska språkets status. Värna dess integritet. Idiotier som att Jönköpings högskola döper om sig till "Jönköping University" borde vara otänkbara. Lärare måste lära ut grammatik. Föräldrar och skola måste se till att unga läser god litteratur. Så lär man sig att behärska språket. Och då kan man förmodligen tryffera sitt tal med engelska på ett mer vettigt sätt.


Vi kan självfallet lära av Shakespeares språk. Men vi får inte försumma Selma Lagerlöfs.”


Dagen därpå tog Anders Q Björkman upp samma tema i Svenska Dagbladets kulturbilaga med utgångspunkt från Högskolan i Jönköpings namnbyte. Han skriver bland annat i artikeln "Jönköping - högskolornas svar på Motörhead" :


”Svenska universitet och högskolor nöjer sig dock inte med detta. På sistone har man – likt hårdrockbanden – börjat pynta sina namn. Men i stället för fler prickar än där redan finns, ändrar man till – surprise, surprise – engelskspråkiga namn. I veckan har vi till exempel kunnat läsa att Högskolan i Jönköping numera heter Jönköping University – även på svenska. Huruvida j:et ska uttalas på engelskt vis – dj – och om ö-prickarna ska vara lika stumma som i Motörhead är oklart.


För detta har Språkrådet JO-anmält JU (som är förkortningen på läroanstaltens nya namn), men dess rektor och prorektor försvarade sig i veckan i SvD med att de ”alltid verkar i en internationell kontext” och av denna anledning behöver ett engelskt namn. Låt mig därför i all vänlighet påpeka att marknadsföringskampanjen av det nya namnet – ”I am JU” – bara är begriplig för den som talar svenska. För att tillgodogöra sig reklamparollen krävs en förförståelse för svenskars bristfälliga uttal av ett engelskt j. Jönköping University verkar alltså inte alltid i en internationell kontext – utan ibland i en mycket provinsiell sådan.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 juni 2016 21:18


enligt Sven Melandet i detta videoklipp . Han hinner också ironisera över Västra Frölunda Indians och Växjö Lakers.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< Juni 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards