I dagens Dagens Nyheter, i sektionen Namn och nytt, skriver Staffan Skott:

” I deckare och i tidningar kan man läsa att någon blivit skadad eller rent av dödad med ett oidentifierat trubbigt föremål. Vilket är en översättning av engelskans ’an unidentifierad blunt object’. Men på svenska kan vi nöja oss med ett enda ord: Tillhygge.

Detta har den mångkunnige och snillrike översättarkollegan Johan Walldén påpekat.

(Och så finns det dom säger att svenskan är ett fattigt språk.)”

När jag kontrollerar i mina engelsk-svenska ordböcker hur tillhygge ska översättas till engelska får jag svaret: weapon (bildligt också argument, men det är inte riktigt relevant här). På svenska har tillhygge en vidare betydelse än vapen. Det behöver inte ens vara ett oidentifierat trubbigt föremål. Det kan vara nästan vad som helst som förlänger handen/händerna och som finns till hands och kan användas för att angripa någon, värja sig mot någon eller bara för att avreagera sig. Det kan vara en vas, kastrull, stekpanna, soppslev, påk, sopborste, kratta, spade, skruvmejsel, skiftnyckel etcetera och självfallet också en kniv. Det påminner mig om hustrun i en Roald Dahl-novell, som efter att ha fått beskedet från sin man att han har varit otrogen och vill skiljas, tar fram en frusen kalkon ur frysen och slår honom i bakhuvudet med den. Sedan sätter hon på ugnen, steker kalkonen, förstör mordvapnet och därmed den tekniska bevisningen. Ett tillhygge behöver inte vara ett vapen i sig, men kan användas som vapen. Om föremålet i fråga bara finns där utan att användas, är det heller inget tillhygge.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

28 juni 2016 20:54

Till esperanto kan man översätta "tillhygge" och då blir det "atakilo"
Genom det geniala suffixet -ilo kan vad som helst bli "atakilo" -vazo, kaserolo, fritpato, supkulerego, bastonego, balailo, rastilo, fosilo, ŝraŭbturnilo, ŝraŭbŝlosilo,
tranĉilo - ja allt detta kan vara "atakilo", så även en frostigita meleagro.
Tack till Ebbe Vilborg!

 

Staffan Skott

29 juni 2016 11:32

Det var en fryst lammstek. Betydligt enklare att använda för att slå ihjäl

 

Observatör

29 juni 2016 15:04

Staffan,

tack för rättelsen! Mitt minne svek mig.

 

inga johansson

30 juni 2016 09:44

Ja, men så rättar vi även esperanto-ordet: ŝafidstekaĵo
och får på köpet två användbara suffix -id- och -aĵ-
"något tillagat av en fårunge"

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...