I artikeln ”Bildningens bro på väg att brista” av Johan Östling i Svenska Dagbladet den 31/5 2016 skriver han bland annat:

”Under 2000-talet har en allt större grupp svenska forskare strävat efter att författa sina vägande bidrag i form av engelskspråkiga artiklar och publicera dem i anglosaxiska facktidskrifter. Denna generella tendens är mest markant inom samhällsvetenskaperna, men liknande förskjutningar finns även inom humaniora.

Bakom dessa nya publiceringsmönster finns flera sammanvävda processer. En faktor av fundamental betydelse är de ökade kraven på mätbara resultat. En annan viktig kraft är viljan till större internationalisering, en i grunden vällovlig önskan att bryta den nationella isoleringen. Ytterligare en betydelsefull omständighet är den fortskridande specialiseringen av vetenskapen. I det belöningssystem som har vuxit fram, modellerat på naturvetenskapernas logik, är det nödvändigt att publicera mycket och sätta bibliometriska avtryck, allra helst i form av frekventa citeringar.

Än så länge finns det en betydande spännvidd mellan ämnen, lärosäten och länder ifråga om hur utslagsgivande de bibliometriska metoderna är för fördelning av forskningsmedel och tillsättning av tjänster. Men kritiska observatörer framhäver att denna typ av mekanismer driver beteenden i en viss riktning oavsett deras faktiska betydelse.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...