Alla inlägg under juni 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 juni 2016 22:20

José Remesal Rodríguez, verksam vid universitetet i Barcelona, har tagit initiativ till en petition, ”Manifest till försvar för den vetenskapliga mångspråkigheten”, som riktar sig till EU-kommissionen.  Petitionen, som finns på sex språk, kan undertecknas på nätet. I skrivande stund har 2098 personer undertecknat petitionen. Det behövs 2500.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 juni 2016 16:24

The left-wing presidential candidate, Jean-Luc Mélenchon said English can no longer be the 'third working language of the European Parliament'

I översättning: "Engelskan kan inte längre vara det tredje arbetsspråket i EU-parlamentet."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Dagens Nyheter, i sektionen Namn och nytt, skriver Staffan Skott:


” I deckare och i tidningar kan man läsa att någon blivit skadad eller rent av dödad med ett oidentifierat trubbigt föremål. Vilket är en översättning av engelskans ’an unidentifierad blunt object’. Men på svenska kan vi nöja oss med ett enda ord: Tillhygge.


Detta har den mångkunnige och snillrike översättarkollegan Johan Walldén påpekat.


(Och så finns det dom säger att svenskan är ett fattigt språk.)”


När jag kontrollerar i mina engelsk-svenska ordböcker hur tillhygge ska översättas till engelska får jag svaret: weapon (bildligt också argument, men det är inte riktigt relevant här). På svenska har tillhygge en vidare betydelse än vapen. Det behöver inte ens vara ett oidentifierat trubbigt föremål. Det kan vara nästan vad som helst som förlänger handen/händerna och som finns till hands och kan användas för att angripa någon, värja sig mot någon eller bara för att avreagera sig. Det kan vara en vas, kastrull, stekpanna, soppslev, påk, sopborste, kratta, spade, skruvmejsel, skiftnyckel etcetera och självfallet också en kniv. Det påminner mig om hustrun i en Roald Dahl-novell, som efter att ha fått beskedet från sin man att han har varit otrogen och vill skiljas, tar fram en frusen kalkon ur frysen och slår honom i bakhuvudet med den. Sedan sätter hon på ugnen, steker kalkonen, förstör mordvapnet och därmed den tekniska bevisningen. Ett tillhygge behöver inte vara ett vapen i sig, men kan användas som vapen. Om föremålet i fråga bara finns där utan att användas, är det heller inget tillhygge.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Engelska kommer att förbli ett av EU:s 24 officiella språk, eftersom engelska är officiellt språk i Irland och Malta. Båda har dock ytterligare ett officiellt språk: Irland iriska och Malta maltesiska.


I vissa avseenden kommer emellertid användningen av engelska att minska.


För det första kommer troligtvis användningen av engelska i samband med utarbetande av ursprungsdokument att minska. Fram till dags dato, särskilt efter Storbritanniens anslutning till EU, har andelen ursprungsdokument på engelska ökat på bekostnad av franska och tyska, de två ursprungliga arbetsspråken.


För det andra kan man förmodligen förvänta sig en förskjutning av språkanvändningen i samband med EU-kommissionens officiella kommunikation i form av presskonferenser och dylikt. Idag avhålls dessa vanligen på engelska och franska; tyskan kommer troligtvis spela en större roll i framtiden.


För det tredje kommer tolkningen från och till engelska, särskilt i EU-parlamentet, att minska, eftersom britterna idag innehar 73 mandat (av totalt 751) i EU-parlamentet, när väl Storbritanniens utträde är ett faktum.


För det fjärde arbetar 1126 brittiska medborgare idag för EU-kommissionen, eller fyra procent av personalstyrkan. Det är troligt att denna arbetsstyrka kommer att minska i framtiden.


Slutligen: Kommer engelskan att behålla sin ställning som ledande lingua franca inom EU i framtiden? Detta är en mer svårbedömd fråga och det är onödigt att uttrycka sig tvärsäkert på denna punkt. Förekomsten av ett dominerande lingua franca i EU är snarast en återspegling av de faktiska språkkunskaperna, läs i ett andraspråk, bland de förtroendevalda och tjänstemännen i EU. Det är inte säkert att förändringarna i fråga om de fyra tidigare nämnda områdena leder till någon drastisk förändring vad gäller användningen av engelska som lingua franca i arbetsgrupper, kommittéer och i informella samtal överhuvudtaget inom EU.


Jag tror dock att användningen av engelska i EU kommer att bromsas upp på grund av Brexit. Det visar också att ett språks uppgång eller nedgång i första hand beror på icke-språkliga faktorer, i det här fallet politiska, och inte på några inneboende egenskaper hos språket i fråga.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 juni 2016 08:00

Efter det att omröstningsresultat i Storbritannien blev känt, intervjuade P4 Halland Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret, om Brexits eventuella konsekvenser för engelskans ställning i EU. Läs ett sammandrag av intervjun här eller lyssna på hela intervjun.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 juni 2016 08:00

Nu startat medlemsomröstningen i Verein Deutsche Sprache om årets Sprachpanscher – läs mer i pressmeddelandet om vilka som är nominerade och varför.


Sprachpanscherpriset  har inspirerat till Språkförsvarets Anglofånpris.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juni 2016 15:59

1989 omvandlades Göteborgs Spårvägar från förvaltning till aktiebolag, d.v.s från bidragsstyrning till resultatstyrning, något som genom konkurrens skulle höja kvaliteten, snabba upp den tekniska utvecklingen och sänka kostnaderna. Vad som inte passade in i bilden var Spårvägens musikkår, som inte kunde belasta det nya bolaget med sina kostnader. Spårvägens musikkår hade funnits som amatörorkester sedan 1905, och musikerna hade fått alltmer arbetstid till sin musikverksamhet, Vid bolagsbildningen körde man trafik 2 dagar i veckan och spelade 3. Med åren hade den musikaliska kvalitén höjts alltmer, och man ansågs vara den bästa blåsorkestern i landet utanför militärsektorn. För Göteborgs kommun var orkestern något av en paradorkester och medverkade vid alla större festligheter, och man hade dessutom en trogen publik på sina konserter med solistframträdanden.


Själv engagerade jag mig i arbetet på att rädda orkestern från nedläggning, och vi kom överens med kommunen om att bilda en stiftelse som skulle ta hand om orkestern och utveckla den vidare. Stiftare blev Kommunen, Spårvägen och Musikens interna förening. Stiftelsens namn blev Göteborgsmusiken, och detta blev även orkesterns officiella namn. Finansiärer var kommunfullmäktige och statens kulturråd, och efter ett par tröga år lossnade det. Göteborgsmusiken slog igenom och blev Sveriges bästa blåsorkester med underhållning, klassiska verk och militärmusik.  Man fick t.o.m ta över rollen som Flygvapnets musikkår och uppträdde regelbundet på Högvakten på Stockholm slott och vid utländska statsbesök. Det blev även turnéer i utlandet, t.o.m. till Kina, och Göteborgsmusiken hade nått toppen. Men nu hade man tydligen fått lite storhetsvansinne, för nu ansågs att man skulle utöka sin sitt utbud på internationella marknaden. Vi är inne vid vändpunkten.


Göteborgsorkestern skulle byta namn till GWO, som står för Göteborg Wind Orchestra och gick mot en säker framtid. Men GWO blev en bidragsberoende förlorare, och när försvaret drog in sina militäruppdrag och stadens kulturförvaltningen ville förnya sig förändrades förutsättningarna.  Man placerades bland kulturförvaltningens konkurrerande Fria Grupper. Musikerna tvingades gå ner 50%  i sysselsättning och man blev en nertonad underhållare i Göteborg; en helt annan roll än den som man med åren lyckats bygga upp.


Kanske hade Göteborgsmusiken kunnat få en annan roll som stadens engagemangsorkester, vid utländska besök och festivaler. Och spelningar vid andra lämpliga tillfällen. I och för sig klarar man sig fortfarande bra tack vare musikernas höga kvalitet och en trogen publik, men anslagen är darrigt dåliga. Tyvärr är GWO inte den orkester som man ville tro på. GWO – vad säger det för gemene man? I varje fall inget om musikinnehåll. Kanske skulle det varit något bättre om man ändrat det något ospecifika namnet Göteborgsmusiken till Göteborgs Blåsorkester, och därmed markerat utbudet som en tillgång i den göteborgska profilen. Men GWO...


Vad jag vill ha sagt är i korthet, att man ger inte en förstklassig musikinstitution ett förkortningsnamn som GWO när man står för en del av musikutbudet i Göteborg, Västsverige och landet i övrigt. Givetvis hoppas jag på en stabil framtid, men skadan är redan skedd.


Arne Johnsson


tidigare VD och Styrelseordförande i Stiftelsen Göteborgsmusiken


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 juni 2016 12:00

Vi noterar att detta företag, som bekämpar myggplågan på olika sätt, har ett ä i sin webbadress. Hur bekämpningsmedlen fungerar, är omöjligt att uttala sig om, men självfallet ska svenska myggor bekämpas med svenska bokstäver. Det tror vi på.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< Juni 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards