Har just varit på bio och sett en fantastisk film (som jag verkligen rekommenderar alla att se!).
Filmen är en tysk-argentinsk samproduktion, i original betitlad "Ein letzter tango", nu alltså distribuerad i Sverige för en svensk publik. Den spelas här under en titel, inte på originalspråket, inte på språket i det land där den utspelas, heller inte på språket i det land där den visas. ???

Nejdå, i Sverige har man döpt den till "Our last tango"!

Så urbota korkat. Engelskan har över huvud taget inget med denna film att göra. Och i Sverige talas svenska.

Ska dumheterna aldrig ta slut?

Med vänlig hälsning

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett inlägg tidigare i denna nätdagbok berättades om en händelse på Konstfack, då en föreläsare tvingades byta språk från svenska till engelska, eftersom två närvarande studenter inte förstod svenska. De övriga i publiken förstod svenska.

Konsekvensen blev naturligtvis att föreläsaren inte använde sitt bästa språk, att den överväldigande delen av publiken inte lyssnade på sitt bästa språk och att de två studenterna kanske fortfarande inte lyssnade på sitt bästa språk. Dessutom undergrävdes svenskan ställning som användbart språk i alla sammanhang.

Det finns flera lösningar på denna fråga:

1. Om ett tal är kort, kan det hållas parallellt på två språk.  

2. Om de som inte förstår talarens språk är få, kan en tolk/tolkar sitta bredvid den/dem som behöver tolkning och tolka för vederbörande.

3. Simultantolkning eller konsekutivtolkning (se information här) kan användas. Konsekutivtolkning innebär tolkning i efterhand i block ( 5 – 10 minuter) för alla. Nackdel: det förlänger talet. Simultantolkning används i bred skala av EU, FN etcetera.

4. Det finns företag i Sverige som tillhandahåller såväl simultantolkar som tolkningsutrustning (tolkbås, mikrofoner och hörlurar): bl.a Baltic Media eller Språkservice. Jag har ingen uppfattning om vad det kostar.

5. Att dela ut en översatt utskrift av talet till dem som inte förstår talarens språk.

6. Röstöversättningsprogram, som tolkar mellan tal. Redan 2012 demonstrerade Microsoft ett röstöversättningsprogram mellan engelska och kinesiska i Kina. Skype lanserade i samarbete med Microsoft en betaversion av ett översättningsverktyg för talat språk i slutet av 2014. Den senaste nyheten på området är röstöversättningsverktyget Pilot, som tagits fram av Waverly Labs, och som är på väg ut på marknaden. Översättningen sker via en hörsnäcka, som är kopplad till en telefon med bluetooth. Själva översättningen sker med hjälp av en app. Verktyget beskrivs också i denna artikel i Göteborgs-Posten. Verktyget kostar preliminärt 300 dollar. Givetvis kan inget röstöversättningsverktyg ersätta en professionell tolk i fråga om kompetens.

Sedan anser jag naturligtvis att utländska studenter, speciellt de som studerar här på svenska stipendier, ska lära sig svenska så fort som möjligt. När det gäller lärare av utländsk härkomst, som undervisar på engelska (eller annat språk, exempelvis lärare i språk) vid svenska högskolor, har Språkförsvaret drivit linjen att de ska lära sig svenska inom högst två år. I vårt utkast till språklag står det: ”§ 8.6 Undervisande personal skall behärska svenska, engelska eller annat främmande språk. Den som inte behärskar svenska skall lära sig fullgod svenska senast inom två år efter anställningens början.”

Konstfacks lösning är bekväm, d.v.s för Konstfack, kortsiktig och principlös. Man brukar säga att kapaciteten hos talaren sätts ner till 70 procent, om den håller ett tal på ett andraspråk – i det här fallet på engelska i stället för på svenska. Om publiken dessutom inte har engelska som modersmål, sätts deras lyssnarkapacitet också ner till 70 procent. EU:s konferenstolkar föredrar att tolka från olika modersmål i stället för att tolka icke-modersmålstalares engelska, eftersom få talar ett andraspråk lika bra som sitt modersmål.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Liksom i fjol har Språkförsvarets nätdagbok nominerats till bloggtävlingen ” Top 100 Language Professional Blogs 2016”, som organiseras av bland annat bab.la News. Omröstningen startade igår.

Bland de hundra bloggarna återfinns förutom Språkförsvarets nätdagbok också tre andra svenska bloggar som Språktidningens blogg, Rum för språk och Ur språkens tunnlar.

Omröstningen sker här och pågår till den 6 juni.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Metro den 17/5)

Signaturen El venezolano skriver i sin insändare:

"Jag känner mig stolt över att vara latino. Dock är det lite pinsamt varje gång en svensktalande tilltalar mig på engelska på grund av mitt utseende. Varje engelskt ord påminner mig om hur trist det är för mina svenskfödda kompisar med utländska föräldrar. Jag vill inte att det här händer mina barn. Är det så svårt att prata svenska först och gå över till engelska vid behov? Då känner vi oss alla integrerade!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett nyhetsbrev från SSM Fastigheter görs reklam för ”bostäder för morgondagens stockholmare”.

Det heter i nyhetsbrevet:

”Nu lanserar vi nya projekt på vår hemsida! Det är tre mycket spännande projekt med både hyresrätter och bostadsrätter för att erbjuda prisvärda bostäder till alla morgondagens stockholmare! Våra nya projekt ligger i Spånga, Älvsjö och Sollentuna!”

I Spånga heter byggprojektet Spånga studios, i Älvsjö Älvsjö Quarters och i Sollentuna Sollentuna Hills. Man undrar naturligtvis vilket mervärde som byggprojekten begåvats med genom att studior har ersatts med studios, kvarter med quarters och kullar med hills. Finns det verkligen bostadsspekulanter som kommer att låta sig imponeras av instoppade engelska ord? Eller vittnar det bara om andefattigheten hos SSM Fastigheters reklammakare?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en insändare i gårdagens Dagens Nyheter skrev Caisa H Dahlin från Täby:

"Vem är det som tror att hela svenska folket kan engelska? Jag trodde att Eurovisionsfinalen skulle kunna ses och förstås av även svenska medborgare. Varför fanns ingen översättning av vad programledarna sa? Vi som inte är så kunniga i engelska missade mycket av det fina programmet."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kartan är hämtad från Mentalfloss.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

I september är det dags för det nordiska språkmötet. Temat för årets konferens är ”Ett flerspråkigt samhälle”.

Nordiska språkmötet 2016 pågår den 1–2 september i Vasa och arrangeras av Institutet för de inhemska språken i samarbete med Nätverket för de nordiska språknämnderna och Nordisk språkkoordination. Den riktar sig till språkvetare, pedagoger och andra som arbetar med eller är intresserade av språken i Norden.

Årets möte har temat ”Ett flerspråkigt samhälle” med fokus på lyckad integrering och fungerande myndighetsåtgärder. Under de två dagarna hålls flera föreläsningar på temat.

Anmälan och program

Sista anmälningsdag är den 24 juni 2016.

Anmälan och preliminärt program hittar du på hemsidan för Institutet för de inhemska språken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)