Alla inlägg den 20 maj 2016

Har just varit på bio och sett en fantastisk film (som jag verkligen rekommenderar alla att se!).
Filmen är en tysk-argentinsk samproduktion, i original betitlad "Ein letzter tango", nu alltså distribuerad i Sverige för en svensk publik. Den spelas här under en titel, inte på originalspråket, inte på språket i det land där den utspelas, heller inte på språket i det land där den visas. ???


Nejdå, i Sverige har man döpt den till "Our last tango"!


Så urbota korkat. Engelskan har över huvud taget inget med denna film att göra. Och i Sverige talas svenska.

Ska dumheterna aldrig ta slut?

Med vänlig hälsning

Lars Göran Asmundsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 maj 2016 08:15

I ett inlägg tidigare i denna nätdagbok berättades om en händelse på Konstfack, då en föreläsare tvingades byta språk från svenska till engelska, eftersom två närvarande studenter inte förstod svenska. De övriga i publiken förstod svenska.


Konsekvensen blev naturligtvis att föreläsaren inte använde sitt bästa språk, att den överväldigande delen av publiken inte lyssnade på sitt bästa språk och att de två studenterna kanske fortfarande inte lyssnade på sitt bästa språk. Dessutom undergrävdes svenskan ställning som användbart språk i alla sammanhang.


Det finns flera lösningar på denna fråga:


1. Om ett tal är kort, kan det hållas parallellt på två språk.  

2. Om de som inte förstår talarens språk är få, kan en tolk/tolkar sitta bredvid den/dem som behöver tolkning och tolka för vederbörande.

3. Simultantolkning eller konsekutivtolkning (se information här) kan användas. Konsekutivtolkning innebär tolkning i efterhand i block ( 5 – 10 minuter) för alla. Nackdel: det förlänger talet. Simultantolkning används i bred skala av EU, FN etcetera.

4. Det finns företag i Sverige som tillhandahåller såväl simultantolkar som tolkningsutrustning (tolkbås, mikrofoner och hörlurar): bl.a Baltic Media eller Språkservice. Jag har ingen uppfattning om vad det kostar.

5. Att dela ut en översatt utskrift av talet till dem som inte förstår talarens språk.

6. Röstöversättningsprogram, som tolkar mellan tal. Redan 2012 demonstrerade Microsoft ett röstöversättningsprogram mellan engelska och kinesiska i Kina. Skype lanserade i samarbete med Microsoft en betaversion av ett översättningsverktyg för talat språk i slutet av 2014. Den senaste nyheten på området är röstöversättningsverktyget Pilot, som tagits fram av Waverly Labs, och som är på väg ut på marknaden. Översättningen sker via en hörsnäcka, som är kopplad till en telefon med bluetooth. Själva översättningen sker med hjälp av en app. Verktyget beskrivs också i denna artikel i Göteborgs-Posten. Verktyget kostar preliminärt 300 dollar. Givetvis kan inget röstöversättningsverktyg ersätta en professionell tolk i fråga om kompetens.


Sedan anser jag naturligtvis att utländska studenter, speciellt de som studerar här på svenska stipendier, ska lära sig svenska så fort som möjligt. När det gäller lärare av utländsk härkomst, som undervisar på engelska (eller annat språk, exempelvis lärare i språk) vid svenska högskolor, har Språkförsvaret drivit linjen att de ska lära sig svenska inom högst två år. I vårt utkast till språklag står det: ”§ 8.6 Undervisande personal skall behärska svenska, engelska eller annat främmande språk. Den som inte behärskar svenska skall lära sig fullgod svenska senast inom två år efter anställningens början.”


Konstfacks lösning är bekväm, d.v.s för Konstfack, kortsiktig och principlös. Man brukar säga att kapaciteten hos talaren sätts ner till 70 procent, om den håller ett tal på ett andraspråk – i det här fallet på engelska i stället för på svenska. Om publiken dessutom inte har engelska som modersmål, sätts deras lyssnarkapacitet också ner till 70 procent. EU:s konferenstolkar föredrar att tolka från olika modersmål i stället för att tolka icke-modersmålstalares engelska, eftersom få talar ett andraspråk lika bra som sitt modersmål.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Maj 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se