Alla inlägg under maj 2016

Tankesmedjan GPMG kritiserar i dagens Västerbottens-Kuriren Norrlandsoperans byte av logga till Yes! och skriver bland annat:


”Kvaliteten på alla framföranden är och har alltid varit hög. Redan från början kände man igen Norrlandsoperan bland annat på sin fina logga NO!


Med bedrövelse noterar vi och andra med oss att man sedan en tid har ändrat loggan till YES! Hur kan man komma på en sådan bisarr idé? Jo, man tror att många uppfattar NO! som något negativt, att NO! står för Nej!, och tror sig kunna popularisera besöket i ”finkulturens” hus bara genom ett byte av logga! Nej, är man så naiv att man tror att en sunt tänkande besökare uppfattar NO!, Norrlandsoperans självklara och fina signum sedan starten, som något negativt? Långsökt och för en presumtiv och seriös besökare obegripligt. Men i dagens allt mer ökande anglisering av vårt fina svenska språk verkar snart allt vara möjligt. Så ock för NO!:s ledning.”


Läs vidare i insändaren här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 maj 2016 08:00


2014 utkom Islänningasagorna: Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar.

 

Islänningasagorna innehåller nyöversättningar av samtliga släktsagor inklusive tåtar (kortsagor). Här finner man den mäktiga skådeplatsen som berättar om människor i Norden under medeltiden och deras världsbild. Det är historierna om märkliga kvinnor och män, skalder och fredlösa, stridsmän och skojare som med äran och hedern som rättesnöre tävlar om kärleken och makten.


“Utan överdrift kan man beteckna de isländska släktsagorna som Nordens enda samlade originella insats i världslitteraturen.” (Peter Hallberg)


Det är berättigat att tala om Norden i detta sammanhang. Även om huvudskådeplatsen är Island, förgrenar sig handlingarna till hela Norden och kulturen är också gemensam för Danmark, Färöarna, Island, Norge och Sverige. Islänningasagorna är fortfarande mycket läsvärda. Det är helt enkelt stor litteratur.


På Saga förlags webplats finns en utförlig presentation


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 maj 2016 20:07

(Texten, egentligen förordet, är hämtad från Terminologins terminologi: ordlistan )


Terminologins terminologi: ordlistan omfattar de mest centrala begreppen inom områdena terminologilära och terminologiarbete. Varje begrepp i ordlistan beskrivs i en termpost som innehåller följande information: den rekommenderade termen, dess ekvivalenter på engelska, finska och franska, ev. synonym, definition och ev. anmärkning. Relationer mellan alla begrepp som definieras i ordlistan åskådliggörs med hjälp av begreppsdiagram, (Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen). Terminologins terminologi: ordlistan är den svenska versionen av publikationen Nordterm 13 Terminologins terminologi på nordiska. Nordterm 13 skapades i ett gemensamt projekt där terminologer från alla nordiska länder deltog. Som underlag till Nordterm 13 användes ordlistan Nordterm 2 Terminologins terminologi (1989) samt de internationella standarderna ISO 1087-1:2000 Terminology work – Vocabulary – Part 1: Theory and application och ISO 704:2000 Terminology work – Principles and methods. Nordterm 13 omfattar samma begrepp som i denna skrift samt termer och synonymer på danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska (bokmål och nynorska) och nordsamiska. Definitionerna i Nordterm 13 finns förutom på svenska också på danska, finska, isländska, bokmål och nynorska. Nordterm 13 finns i databasform och kommer inom kort att vara tillgänglig genom länk från Nordterms webbplats (http://www.nordterm.net)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Maskstav (också maskstolpe) är en fackterm, som många av oss inte känner till. Den som vill ta reda på vad det är kan enkelt besöka Rikstermbanken på nätet.  Definitionen lyder ”följd av trikåmaskor, som är orienterad i maskinled”. Om man fortfarande inte förstår vad det är, finns det en illustration, som förmodligen skingrar eventuell okunskap.


Dessutom får man reda på vad företeelsen heter på danska, engelska, finska, franska, norska och tyska. Det är lätt att förstå varför så många översättare uppträdde till Terminologicentrums (TNC) och Rikstermbankens försvar, när Näringsdepartementet vill skära ner på anslagen till TNC hösten 2014.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 maj 2016 08:15

 

Webbplatsen Lajkat.se har publicerat ett test som kan avgöra var i Sverige du kommer ifrån.

Det heter: ”Sättet man pratar på och orden man använder avslöjar ofta var i landet man kommer ifrån. Nu hoppas vi kunna avgöra var du växt upp eller bor  – baserat på 9 enkla frågor.”


Det kunde i varje fall avgöra att undertecknad var norrlänning.


Norrlänning


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 27 maj 2016 14:45

 
I ett tidigare inlägg berättade jag kort om röstöversättningsverktyget "The Pilot":
 
"Den senaste nyheten på området är röstöversättningsverktyget Pilot, som tagits fram av Waverly Labs, och som är på väg ut på marknaden. Översättningen sker via en hörsnäcka, som är kopplad till en telefon med bluetooth. Själva översättningen sker med hjälp av en app. Verktyget beskrivs också i denna artikel i Göteborgs-Posten. Verktyget kostar preliminärt 300 dollar. Givetvis kan inget röstöversättningsverktyg ersätta en professionell tolk i fråga om kompetens."
 
Der Spiegel berättade också nyligen om denna lovande uppfinning.
 
Waverly Labs har initierat en öppen finansiering. I skrivande stund har 6 594 understödjare bidragit med 1,48 miljoner dollar - se insamlingssidan! Enligt företaget, som också har en Facebook-sida, har 150 000 förbeställt verktyget.
 
Per-Åke Lindblom
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 maj 2016 08:30

På Kungsholmen anordnas enligt ”Vårt Kungsholmen” en gatufest under rubriken ”Neighborhood Crush”. Men vad betyder det egentligen? Neighbourhood betyder grannskap; omgivning, trakt,omnejd; stadsdel, kvarter  enligt ordboken. Crush som substantiv kan betyda 1) krossande; kläm, pressning, 2) trängsel; massa folk, folkmassa, 3) svärmeri, och 4) fruktdryck, fruktdrink.


Den välvilligaste tolkningen är att det betyder grannskapssvärmeri – välj bland de mer elaka som t.ex fruktdryck i grannskapet. Eller spelar det ingen roll hur rubriken ska tolkas?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Maj 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se