(Bilden är från entrén till Coops butik i Jägersro i Malmö)

Fotografen uppger på Facebook att han sprang därifrån.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet berättade den 12 april:

”Miljardären Roger Akelius, 71, satsar 100 miljoner kronor på ett online-spel där nyanlända elever får leka sig fram till svenska språket.

Allt ska vara gratis och fritt för vem som helst att använda.

– Vi ska lära flyktingar att tala svenska, på ett enklare sätt än man gör normalt, säger han.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

To: kundservicesecond@vasttrafik.se
Subject: RE: Svar från Västtrafik gällande ärende: [2016VT155757]
Date: Thu, 14 Apr 2016 08:57:20 +0200

Hej och tack för svaret.

Att Västtrafik väljer ett engelskt namn tyder på dålig fantasi men framförallt på att ni inte anser att svenskan duger. I en tid när många människor söker sig till Sverige så är det extra viktigt att vi signalerar att det är svenska som är vårt gemensamma språk.

Att använda onödiga engelska ord och uttryck skapar bara osäkerhet för den som ska lära sig svenska. Det är väl illa nog att vi dagligen översvämmas av engelska, framförallt genom reklamen.

Till saken hör att sedan 2009 finns Språklagen (SFS 2009:600) i Sverige. Där står bland annat:

”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

  5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång  till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

  6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

Jag tänker framförallt på 6 §. Det råder väl inga tvivel om att Västtrafik, som huvudman för kollektivtrafiken i Västra Götalands län, företräder "det allmänna"? På vilket sätt tar Västtrafik ansvar för att svenskan utvecklas genom att lansera produkter med engelska namn?

Med vänliga hälsningar

Fredrik Wennström

From: Kundservicesecond@vasttrafik.se
Subject: Svar från Västtrafik gällande ärende: [2016VT155757]
Date: Wed, 13 Apr 2016 15:38:57 +0200

Hej Fredrik

Tack för att du hörde av dig till oss på Västtrafik gällande namnet To Go.

Vi valde namnet Västtrafik To Go för att det speglar en välkänd företeelse som de flesta känner igen och förstår, och som speglar den globala värld vi alla är en del av. Namnet är dessutom lätt att säga och komma ihåg (även för turister eller kunder som inte har svenska som modersmål) och vi tycker att namnet snabbt ger en bild av vad du får med Västtrafik To Go i mobilen; din egen Västtrafikbutik var du än är.

Vi uppskattar att du tog dig tid att meddela oss vad du tycker. Du hjälper till att göra oss bättre. Vi sparar dina synpunkter i vår databas.

Med vänlig hälsning

Eva Zackrisson

Kundservice
0771-41 43 00

Västtrafik AB / Box 123 / 541 23 Skövde
Styrelsens säte. Skövde / Org.nr 556558-5873
www.vasttrafik.se
facebook.com/vasttrafik

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Språk som möts – det är temat för Språkrådsdagen den 28 april. På programmet står flera intressanta föreläsningar och utdelning av språkpriser. Välkommen med din anmälan senast den 18 april!

Torsdagen den 28 april är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen. Temat för dagen är språk som möts.

”Individers flerspråkighet och samhällets mångspråkighet bör ses som en självklarhet och en tillgång. Därför är årets konferenstema extra angeläget och aktuellt. Det blir en spännande dag med många intressanta föreläsningar!” säger Harriet Kowalski, chef för Språkrådet.

På programmet finns bland annat föreläsningar om tvåspråkighetens positiva effekter, hur man översätter från kinesiska till svenska och hur pidginspråk uppstår. Dessutom delar kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke ut språkpriserna Klarspråkskristallen och Minoritetsspråkpriset.

Välkommen med din anmälan!

Språkrådsdagen äger rum torsdagen den 28 april kl. 9–16.30 på Fazer restaurang och konferens i Stockholm. Sista anmälningsdag är måndagen den 18 april.

Länk till anmälningsformulär

Läs mer

Språkrådsdagen 2016: Program och information

Språkpriser:

• Klarspråkskristallen
• Minoritetsspråkpriset
• Erik Wellanders språkvårdspris

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under mitt liv som medveten språkintressent har jag noterat en hel del förenklingar av svenska språket. Ålderdomliga former och stavningar har ersatts av moderna förenklingar och uttryck – i de allra flesta fall till det bättre. Så har t ex konjunktivformerna nästan försvunnit utan att betydelsen gått förlorad. I allmänhet förstår nog folk vad som menas även när konjunktiv har ersatts av presens. Men det finns exempel på betydelseförluster.

I dagens AXESS (Nr 3, april,  2016)  finns en enspaltare av Martina Björk om just detta problem.  Hon nämner särskilt den aronitiska välsignelsen som i den nuvarande bibelöversättningen skrivs i presens istället för hävdvunnen konjunktiv. Därmed förändras innebörden drastiskt från en mänsklig önskan riktad till Herren (”Herren välsigne och bevare…”) till ett enkelt konstaterande i presens (”Herren välsignar och beskyddar…”). Man kan anta att den mer än tvåtusenåriga originaltexten uttrycker en önskan, en hemställan--ingenting annat. Här har alltså den avsedda förenklingen medfört att betydelsen har förändrats. Ur religiös synvinkel har jag ingen uppfattning om detta, men språkglidningen är illavarslande.

Väl använda konjunktivformer ger rika, betydelsebundna nyanser åt ett dynamiskt språk. Det vore (!) synd att i alla sammanhang frånhända sig sådana möjligheter. I andra språk som jag känner till används fortfarande konjunktiv i sådana fall där man övergett dessa former i svenska språket, även om konjunktiv utsätts för förenklingsattacker också där.

För egen del skulle jag gärna se att Språkförsvaret slår ett slag för bevarande av konjunktivformer, i de fall där de tillför något värdefullt till språklig skönhet och språkförståelse. Jag har noterat Språkförsvarets medlemsenkät om bruket av konjunktiv.  Finns någon slutsats att dra av den?

Jag säjer med Martina Björk: Leve konjunktiven!

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från arrangörernas webbsida)

Välkommen på seminarium om grannspråksundervisningen i Norden!

Tid: Onsdag 20.4.2016 kl. 14-16
Plats: Tingsalen i Kulturkontakt Nord på Kajsaniemigatan 8 i Helsingfors.

Nätverket Svenska nu vid Hanaholmen – Kulturcentrum för Sverige och Finland har koordinerat projektet ”Benchmarking inom grannspråksundervisning – Nätverk för språkprojekt runt om i Norden 2013-15” som har resulterat bland annat i två rapporter som skrivits av forskare Jenny Sylvin från Helsingfors universitet.

Se vidare programmet!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Språkspalten i Svenska Dagbladet 10 april skriver professor Anna-Malin Karlsson om att vi saknar ett bra ord för ideellt, kollektiv arbete. I norskan finns ordet dugnad, som täcker vad det handlar om, men på svenska har vi inget bra ord för att människor kommer samman och ideellt utför uppgifter tillsammans, t.ex i en förening för städdagar och volontärarbete.

Svenska Turistföreningen har därför passat på att lansera detta utmärkta norska lånord i samarbete med att man införde frivilligarbete på sina anläggningar.

Dugnad är språkhistoriskt släkt med orden duga och duktig och det är det man får visa sig vara när man kallar till dugnad. I Norge valdes ordet till landets nationalord för tio år sedan. Vårt svenska motsvarande ord är kanske lagom? Ett ord som får karakterisera en inställning i stort, som också spanskans mañana kanske är?

Låt oss arbeta på att använda detta lånord som vi inte fattat att det fattats i svenskan!

Olle

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Facebook berättar Mikael Gaunitz att den norska mejerikoncernen TINA har låtit klädföretaget Moods of Norway formge plastöverdraget till den traditionella brunosten, Gudbrandsdalsost. Moods of Norway passade också på att tillfoga en ”hipp” reklamslogan: It´s hip to be square.

Reklamfolk är sig lika.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)