Alla inlägg under april 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 april 2016 19:38

'Jeg er jo kun en lille hverdagspige, og du er verdens drabeligste tolk’

Retstolk, konferencetolk, simultantolk, forretningstolk, indvandrertolk, døvetolk og hvisketolk er gammelkendte termer, som vi føler os trygge ved. Vi føler os til gengæld ikke altid trygge ved kvaliteten af den leverede ydelse. Især på social-, sundheds- og retsområdet bliver kvaliteten af tolkning debatteret langstrakt og indgående. Lige nu kører Altinget http://www.altinget.dk/justits/artikel/er-daarlig-tolkning-et-problem-i-danske-retssager en kampagne med det formål at sætte fokus på kvaliteten af retstolkning i et samarbejde med forskellige interessenter, blandt andre Translatørforeningens Tolkeudvalg og Institut for Menneskerettigheder.

For ikke længe siden sagde både et flertal i Folketinget og et flertal i befolkningen nej til at implementere EU-direktivet om sproglige rettigheder i straffesager m.v., der måske kunne have fungeret som en løftestang for kvaliteten, efter afviklingen af statsautorisationen som translatør og tolk. Implementeringen af direktivet i Danmark var simpelthen forlods pillet ud afstemningstemaet. En sproglig indsats henvendt til mennesker i Danmark, der ikke har dansk som modersmål, er ikke højt prioriteret politisk, hverken af folketinget eller af befolkningen, for at sige det mildt. Til gengæld er en konferencetolkeuddannelse til den højeste taxametersats akkrediteret positiv på Aarhus Universitet, og en ISO-standard om ’community interpreting’ er på vej.

Kulturtolken
Den 23. marts skrev jeg på Facebook, at Læger uden Grænser har introduceret kulturtolken:

Jørgen Christian Wind Nielsen
(Login in Facebook https://www.facebook.com/jorgen.c.nielsen.9?fref=nf)

23. marts kl. 16:07
Hvad er en kulturtolk?
'Læger uden Grænser er begyndt at bruge kulturtolke på vores projekter i Grækenland og Serbien. På Lesbos er vores patienter langt hjemmefra. Derfor er der brug for nogle, der kender vores sprog (bl.a. arabisk og farsi) og kultur, så vi kan give den bedste behandling. Den vigtigste opgave for kulturtolkene er at oversætte...
for vores læger, sygeplejersker og psykologer.'  (Læger uden Grænser; journalen, marts 2016)
https://www.facebook.com/groups/295688080464443/?fref=ts

Hverdagstolken
Nu introducerer Frivillignet, en del af Dansk Flygtningehjælp, hverdagstolken. Frivillignet Region Hovedstaden skriver i sit nyhedsbrev den 19.4.2016

’Bestil en Hverdagstolk
Er du frivillig i Frivillignet i Region Hovedstaden, har du mulighed for at tilkalde en Hverdagstolk. Hverdagstolkene er en gruppe af frivillige flersprogede oversættere, der kan oversætte ved fysisk tilstedeværelse, eller stå for oversættelse af flyere og andet materiale, som I ønsker oversat. Gruppen er godt i gang og har nu 14 forskellige sprog at tilbyde tolkning på, herunder arabisk, tigrinya, pashto, farsi og russisk. Vil du tilkalde en hverdagstolk eller vide mere, så kontakt koordinationsgruppen på hverdagstolke@gmail.com. De vil arrangere kontakten for dig. Det er vigtigt at huske på, at Frivillignets Hverdagstolke netop er frivillige hverdagstolke og ikke må forveksles med professionelle tolke. En hverdagstolk skal kunne oversætte hverdagssnak og andre opgaver, som en frivillig ellers alligevel ville foretage med en ny medborger. Inden du tilkalder en hverdagstolk, så læs derfor mere om afgrænsningerne her

http://www.frivillignet.dk/log-ind-paa-intra/hovedstaden/hverdagstolke/
 

Frivillignet under Dansk Flygtningehjælp har tilsyneladende en omfattende tolketjeneste, der tilmed er detaljeret beskrevet. Kendskabet til både kulturtolken og hverdagstolken bør bredes ud og også inddrages i debatten om brug af tolke, tolkenes uddannelse og kvaliteten af deres serviceydelser, samt hvordan de forskellige kategorier af tolke supplerer hinanden. Læs her mere om hverdagstolkene i Frivillignet samt om regelsættet for deres anvendelse. Teksten er kopieret fra hjemmesiden.

’Frivillignets hverdagstolke – hvorfor hverdagstolke?
Mange frivillige oplever, at de særligt i de første møder med den nye medborger, hvor relationen eller frivilligopgaven skal formidles og forventninger afstemmes, at de behøver en hverdagstolk. I Frivillignet Dansk Flygtningehjælp har vi mange flersprogede, som gerne vil hjælpe med at oversætte. Derfor har Frivillignet opstartet denne gruppe, som indtil videre hedder hverdagstolke. Det er vigtigt at en hverdagstolk ikke forveksles med en professionel tolk og at afgrænsningen for en hverdagstolk respekteres.
HVAD KAN OG MÅ HVERDAGSTOLKE
Frivillignets hverdagstolke kan kun tilkaldes af Frivillignets frivillige og frivilligrådgivere.
- Hverdagstolken skal være kommunikationsled mellem den frivillige og den nye medborger
- Hverdagstolken skal kun anvendes hvor der ikke ville være blevet tilkaldt en professionel tolk
- En hverdagstolk skal kunne oversætte hverdagssnak og andre opgaver som en frivillig ellers alligevel ville foretage med en ny medborger. Det kan godt være at hjælpe med at læse breve fra myndigheder, men ikke opgaver, der almindeligvis kræver en professionel tolk.
HVAD KAN OG MÅ HVERDAGSTOLKE IKKE
Frivillignets hverdagstolke kan ikke tilkaldes af kommunen eller andre myndigheder
- Frivillignets hverdagstolke er ikke et alternativ til professionelle tolke.
- En frivillig hverdagstolk skal altså ikke med til lægen og tolke. Den nye medborger har her krav på en professionel tolk.
Henvis dem her til tolkning for patienter
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-patienter.aspx
HVEM KAN FÅ TOLKEBISTAND
I forbindelse med behandling hos egen læge, praktiserende speciallæge samt på sygehus har du ret til tolkebistand - enten i form af døvetolkning eller fremmedsprogstolkning - når lægen skønner, at det er nødvendigt for behandlingen. Tolkning er bl.a vigtigt for:

Patientsikkerheden
at du kan få information og samtykke om behandlingen
HVEM SØRGER FOR TOLKEN
Der er forskellige måder at få en tolk til behandling hos læge og på sygehus. Hvordan du får en tolk, afhænger af, om der er tale om tolkning for fremmedsprogede eller tolkning for personer med hørehandicap. Du kan læse nærmere om tolkning her:
Tolkning for fremmedsprogede
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-fremmedsprogede.aspx
 
Tolkning for personer med hørehandicap
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-personer-med-hoerehandicap.aspx
Du kan klage til Styrelsen for Patientsikkerhed over afgørelser om tolkebistand.
Du skal indgive din skriftlige klage over afgørelsen til Styrelsen for Patientsikkerhed inden 4 uger. Klagefristen regnes normalt fra det tidspunkt, hvor du er blevet vejledt om eller i øvrigt er blevet opmærksom på din klagemulighed.
Styrelsen for Patientsikkerheds hjemmeside (nyt vindue)
http://stps.dk/
Sundhedslovens kapitel 10 handler om tolkebistand til fremmedsprogede.
Sundhedsloven (nyt vindue)
https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=152710
Bekendtgørelse om tolkebistand efter Sundhedsloven (nyt vindue)
https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=169798
Lov om ændring af lov om klage- og erstatningsadgang inden for sundhedsvæsenet, lov om autorisation af sundhedspersoner og om sundhedsfaglig virksomhed, sundhedsloven og forskellige andre love (nyt vindue)
https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=132385
Du kan få mere information hos din læge eller hos en patientvejleder.
Se liste over patientvejledere på sundhed.dk (nyt vindue)
https://www.sundhed.dk/borger/behandling-og-rettigheder/patientvejledning/
borger.dk
Tolkning for fremmedsprogede
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-fremmedsprogede.aspx
Tolkning for personer med hørehandicap
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-personer-med-hoerehandicap.aspx
sundhed.dk
Information om tolkebistand på sundhed.dk (nyt vindue)
https://www.sundhed.dk/borger/behandling-og-rettigheder/patientvejledning/tolkebistand/

Læs om tolkning - Den Nationale Tolkemyndighed (nyt vindue)
http://www.dntm.dk/


Danmark til menneskerettighedstjek – minoritetssprog, tolkning og sproglig identitet

Danmark har den 21. januar 2016 gennemgået FN’s obligatoriske menneskerettighedstjek, Universal Periodic Review (UPR). De øvrige medlemslande i FN fremsætter anbefalinger til forbedring af menneskerettighedssituationen. Danmark kan så acceptere, delvist acceptere eller afvise anbefalingerne. Det foregår i regi af FN’s Menneskerettighedsråd i Genève. 87 medlemslande deltog og fremsatte tilsammen 199 anbefalinger. Det er ikke specielt for Danmark. Alle FN’s medlemslande skal efter tur gennem dette tjek, en slags syn af menneskerettighedssituationen. Den 4. april gav Danmark FN’s Menneskerettighedsråd i Genève besked om, hvilke anbefalinger Danmark kan acceptere. Ud af i alt 199 anbefalinger har Danmark accepteret 120 anbefalinger fuldt ud mens 14 anbefalinger er blevet delvist accepteret. Tre af de forslag, Danmark er blevet anbefalet, handler om sprog, hvoraf én om tolkning:

121.161 Take effective measures to address the inequality in the status of minority languages (foreslået af Djibouti)
121.162 Ensure that Inuit children can retain their identity and use their own language (foreslået af Panama)
121.165 Continue its experimental programme on access to mother tongue education for children belonging to minority groups (foreslået af Palæstina)

Danmarks svar:
121.161 Accepted (kindly note that Denmark understands the recommendation of Djibouti as delivered in French during the review and subsequently distributed in writing as: “Concernant l’assistance pour les réfugiés, les immigrés, et les groupes minoritaires devant les tribunaux, nous recommandons au Danemark de prendre des mesures efficacies pour remédier la qualité inégale des langues minoritaires.”). A committee established to secure a higher quality of interpretation resources is looking into determining and improving interpreter skills and expects to put recommendations forward mid-2016.
121.162 Accepted. (Besvaret af Grønland)
121.165 Accepted. The program continues until mid-2016, where the Government will consider a continuation in light of results.
Anbefalinger fra UPR   
http://um.dk/~/media/UM/Danish-site/Documents/Udenrigspolitik/Nyheder_udenrigspolitik/2016/UPR%20-%20Recommendations.pdf?la=da
Danmarks svar på anbefalingerne fra UPR   
http://um.dk/~/media/UM/Danish-site/Documents/Udenrigspolitik/Nyheder_udenrigspolitik/2016/UPR%20-%20DK%20addendum%20I.pdf?la=da
 
Jørgen Christian Wind Nielsen, København, april 2016
wind.nielsen@webspeed.dk

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 april 2016 08:00

Pitesamiskan är en svårt hotad samisk varietet i Sverige - Norge, men får alltså snart sin första tryckta ordbok enligt denna artikel från NRK Sápmi. "Svårt hotat" innebär i detta fall att det endast är 25  - 30 personer som för närvarande behärskar språket.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 april 2016 08:30

Är svenskan det näst vackraste språket i världen? Ja, det tycker tydligen Lena Tramper, som lagt upp en topplista över de vackraste språken på Youtube. Det är  glädjande för det finns ju en och annan svensk som skriver negativt om svenskan på nätet, oftast på engelska. Det är så onödigt för vi vet ju att om man har svenska som modersmål så är det mycket svårt att höra hur svenskan låter för personer som har annat modersmål. Lena Trampers topplista har förstås resulterat i många kommentarer och en del personer undrar varför hon enbart har med språk från Europa. Det kan man förstås undra. Det är väl så att alla språk är vackra, men en del språks skönhet kommer inte fram förrän man trängt djupare in i dem. Dessutom finns det en hel del språk som vi aldrig har hört talas. Men bortsett från detta så är det alltid roligt när svenskan uppskattas.


Peje

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 april 2016 08:00

Yle i Finland sänder faktiskt ett nyhetsprogram,Nuntii Latini, på latin varje fredag. Nyheterna är aktuella och inte repriser från antiken. Se även presentation på latin:


"Nuntii Latini, conspectus rerum internationalium hebdomadalis, est programma Radiophoniae Finnicae Generalis (Yle) in terrarum orbe unicum."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 26 april 2016 09:30

För ett par dagar sedan såg jag ett tv-program om miljöer med mera i några städer. Då fick jag se och höra (flera gånger) något glädjande: ett användbart uttryck (på svenska!). GRINDSAMHÄLLE. Visst är det bra! Jag har många gånger svurit över uttrycket i rubriken.


Björn


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 april 2016 09:00

(Den här texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Den här veckan samlas mellan 200 och 300 ortnamnsexperter från hela världen i Bangkok för ett fem dagar långt möte med FN:s expertgrupp för ortnamn, United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN). Den svenska delegationen består av avdelningschef Annette Torensjö och namnvårdskonsulent Leila Mattfolk från Namnarkivet i Uppsala samt Staffan Nyström, professor i nordiska språk på Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.


”Det är väldigt roligt och intressant att delta på de här mötena. Och intensivt! Man sitter i möten hela dagarna och eftersom det är del av FN:s organisation är det ganska omständligt med olika procedurer och protokoll som ska följas”, berättar Annette Torensjö som även kommer att rapportera från årets möte på Twitter.


Läs vidare på webbplatsen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 april 2016 10:00

 

Så här skriver Älmhult kommun på sin webbplats:


”Älmhults kommun arbetar med platsvarumärket Älmhult - Home of the Home. Men vad är egentligen ett platsvarumärke? Varför arbetar kommunen med det och vad händer nu? På de här sidorna hittar du information om Home of the home.


Med grund i resultatet från den omvärldsanalys och befolkningsprognos som genomfördes tillsammans med företaget Kairos Future hösten 2013 beslutades att Älmhults kommun ska börja arbeta mot att bli Älmhult - Home of the Home.


Home of the Home ska utvecklas till att bli Älmhults platsvarumärke och identitet. Arbetet med platsvarumärket är ett långsiktigt arbete í vilket alla som bor och verkar i Älmhult är viktiga.”


Vad menas med det stolliga ”Home of the Home”? Syftar kommunen på att IKEA startade sin verksamhet i Ämhult? Hur mycket har Kairos Future fått betalt för sitt påfund?


Kommunen riktar också en uppmaning till älmhultsborna:


”Du som bor och verkar i Älmhults kommun är viktig i arbetet med att ta fram ett nytt platsvarumärke för Älmhult. På webbplatsen kan du följa hela processen med platsvarumärket Älmhult – Home of the Home och delta i att göra detta till något riktigt bra för hela kommunen.”


Utomstående kan väl också höra av sig angående detta ”platsvarumärke”?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 april 2016 12:00

I talet vid Harvarduniversitet 1943 (som citerades i ett tidigare blogginlägg) sade också Winston Churchill angående engelska språket:


"This gift of a common tongue is a priceless inheritance, and it may well some day become the foundation of a common citizenship… I do not see why we should not try to spread our common language even more widely throughout the globe and, without seeking selfish advantage over any, possess ourselves of this invaluable amenity and birthright."


“Denna det gemensamma tungomålets gåva är ett oskattbart arv, och den kan mycket väl en dag bli grundvalen för ett gemensamt medborgarskap … Jag förstår inte varför vi inte skulle försöka sprida vårt gemensamma språk ännu mer runt jordklotet och, utan att eftersträva en självisk fördel gentemot andra, bemäktiga oss av denna ovärderliga förmån och förstfödslorätt.”


Talet analyseras av Robert Phillipson i denna artikel. Det finns en naiv uppfattning, som inte bara är spridd bland lekmän utan även bl.a vissa språkvetare, att språk enbart sprids på ett naturligt sätt av sig självt. Men stater som använder sig av stora språk befrämjar medvetet sina egna språk, eftersom det innebär politisk och kulturell påverkan, inkl. direkta ekonomiska vinster.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se